Kopia från post på "Fotbollsstickning":

Suck, stånk och stön men lite glädje ändå

Om fotbollen ska jag inte orda särskilt mycket, det har tillräckligt många andra i min direkta närhet gjort redan. Ämnet känns för tillfället uttömt och ni andra ska vara glada att slippa höra det jag fått lyssna på. Ja, inte från min käre man för han är om möjligt ännu mer ointresserad av fotboll än jag är men nu var det ju så att vi hade kalas för sonen igår. Och i släkten finns en och annan fanatiker. *Låtsas inte om min egen upp-poppande entusiasm från igår*. Okej, okej, okej, jag erkänner väl ändå då ... jag blir också en aning manisk om, jag säger bara om, jag får titta när Sverige spelar. Nu blev det av redan nämnd orsak inte särskilt mycket av den varan för mig igår.

Copy of post from "Football knitting":

Won't talk much football though, enough people close to me have done it already. The subject feels emtied and all of you should be relieved not had to listen. My beloved husband is if possible less interested in football than I but we did have a birthday party for our son yesterday. And there are some fanatics among our familys. *Pretending not to know about the tiny football devil on my left shoulder*. Okey, okey, okey, I do have to admit... maybe I turn a bit manic if, just if, I'm watching Sweden play. I didn't do much of that yesterday because of the party (but other's did).

Men jag fick färdigt mitt första projekt, min Shedir-mössa är klar! Den har varit himla kul att sticka och, handen på hjärtat, klassat den som UFO har jag inte gjort. Möjligen känns några av de andra projekten mer åt det hållet eftersom de inte varit framme under ganska lång tid. Men, men, jag är på "G"! Och det tror jag att svenska landslaget också är. Vi kan väl inte ge upp redan, eller hur?

But I did finished my first football project, my Shedir hat is done! It's been a really fun knitting. This one wasn't even close to be a UFO but some of my other projects feels more like that. Have just thought of them once in a while for quite some time now. But I am on! And that is also what I think about the swedish football team. Can't give up already, can we?

60 g Debbie Bliss baby cashmerino, färg/color 340007

3 mm rundsticka och strumpstickor
3 mm cirkular and dpns

Det är ett mönster som varit hur lätt som helst att följa!
A great pattern that's been very easy to follow!

Dags att komma ifatt:

London. Inihelsikes massa människor bor det där. Tror att vi mötte precis alla. Tio år sedan jag var där sist men inte mindes jag att det myllrade så. Fick nästan panik på Oxford Street så där blev det inte alls shoppat. Var bara precis inne och vände på Selfridges för att inte storkna av all parfymdoft i luften. Är allergisk mot de flesta så det var ingen trevlig upplevelse.

Time for catching up:

London. Gazillion people lives there. And I think we ran in to just everyone. Ten years since last visit but I didn't remember crowds like that. Almost paniced on Oxford Street, no shopping there because of that. At Selfridges we went back out again as quick as we could not to choke in the clouds of perfume. I'm sadly enough allergic to most perfumes so it was not a pleasant experience.

På tal om upplevelser. Vi såg mycket konst. Jag blir glad bara jag tänker på det. Bra konst, häftig konst, konst som förundrar mig och en del som jag bara inte förstod men jag vet inte om jag egentligen såg något som jag tyckte var direkt dåligt. Tråkigt möjligtvis men inte dåligt... väl? Vi var på National Portrait Gallery, Tate Modern, Whitechapel, Camden Art Centre, The National Gallery och Hollybush Gardens. Timmar och åter timmar med bara konst. Jag fick till och med lust att börja måla igen tack vare ett alldeles fantastiskt porträtt av Victoria Russel föreställande skådespelerskan Fiona Shaw. Det är ren och skär lycka!

Speaking of experiences. We looked at lots of art. Im feeling happy just thinking about it. Good art, awsome art, art that made me astonished and some art I just didn't understand but I don't know if I ever saw something that in my opinion was bad. Possibly boring but not bad...? We visited National Portrait Gallery, Tate Modern, Whitechapel, Camden Art Centre, The National Gallery and Hollybush Gardens. Hours and hours with art. I felt very inspired, longing to take up painting again thanks to a fantastic portrait by Victoria Russel of actress Fiona Shaw. It's pure joy!

Shopping då? Jo, det blev litegrann. Förutom presenter till barnen från Camden Market (kul ställe) blev det några nystan garn och lite pärlor. Garnet från Loop. Där skulle jag vilja bo. Rara och hjälpsamma kvinnor med ett önskeurval garner. Både jag och vänninan P gick och klämde och kände i evigheter. Vår män borde verkligen få vars en tapperhetsmedalj. Ibland tror jag, och nu pratar jag bara om mig själv. att jag har en oförtjänt bra man. Tål att tänka på en dag som denna när han är lite... mindre glad och ... liiiite mindre positivt inställd till sin fru...

What about shopping? Well, just some. Except presents to our kids from Camden Market (fun place) I bought a few skeins yarn and some beads. Yarn from Loop. I'd like to live there. Nice and helpful women with yarns to die for. Both me and friend P squeezing and feeling while time just disappeared. Hour husbands should receive medals of honour. Sometimes I think, and now I'm just speaking about myself, I have a husband that's to good for me. Something to think about a day like today when he is... not so happy and.... not as positiiiive as usual about his wife...

Detta köpte jag på Loop. I bought this at Loop.

Debbie Bliss garner: två nystan 100% Pure Silk och två nystan babycashmerino fick följa med hem. Plus ett par 4 mm stickor i plast, 23 cm långa. Stickor med den längden kan verkligen komma till nytta.

Debbie Bliss yarn: two skeins 100% Pure Silk and two skeins babycashmerino. Plus size 4 mm needles in plastic, 23 cm tall. Needles that size can be very useful.

Av babycashmerinon har jag börjat på en Shedir-mössa. Enligt mönstret ska det vara rundsticka 3.25 mm men eftersom det är stört omöjligt att köpa i Sverige provade jag en 3 mm och stickade löst. Det blev inte bra, som synes. Började om på en annan rundsticka och stickade som vanligt. Resultatet blir mycket bättre i denna varianten så därför ska den första froggas. Jag får helt enkelt hoppas på att mössan ska passa ändå.

I have started to knit a Shedir hat of the babycasmerino. According to the pattern one is supposed to use a 3.25 mm needle but it is impossible to buy in Sweden. Instead I tryed to knit loose on a 3 mm. It didn't turn out very nice. Started all over again on another cirk.needle holding the thread as firm as usual and it looks better. That's why I'm going to frog the first one. I just hope the hat will fit anyway.

Det är samma färg som nystanet ovan. It's same color as above.

Pärlorna kom från Bead Aura. Där spenderade vi också en del tid. Pärlorna låg sorterade efter färg och sånt smälter jag för. (Påminner om barndomens glädje över en ask nyöppnade kritor.) Även där var personalen hjälpsam och trevlig. Ännu ett plus i kanten för bra priser.

Beads from Bead Aura. There we also spent quite some time. All beads was sorted by color and I'm a sucker for that. (Reminds me of childhood happiness for a new box of crayons.) Also nice and helpful personel and bonus for reasonable prices.

Det här ska bli till maskmarkörer... och kanske något mer...?

These will be stitch markers... and maybe something more..?

Några helt färdiga projekt har det inte blivit än. Däremot en nästan färdig liten halsduk i påfågelsmönstret. Några trådar att fästa, blockning och sen är den klar. Ska ordna en brosch också att fästa ihop den med sen är jag helt nöjd.

Don't have any FOB's to show. But one almost done, a short scarf in feather and fan pattern. Some few ends to weave in, blocking and then it's finished. I'll make some kind of brosch for holding the scarf together, then I am totally done.

Garnstudios Alpacka, färg/color nr 100.

Det har ju varit Mors Dag också. Blev uppvaktad av barnen och fick fina presenter. Någon hade visst lyssnat när jag berättat om min saknad efter sockgarner.

In Sweden last sunday in May is Mothers Day. I had some nice presents from my children. I guess someone had listened when I've been talking about needing sock yarn.

Regia

Jag fick den här också. En av mina absoluta favoritblommor. Har faktiskt en annan i trädgården som jag själv petat ner i jorden. Svärfars särbo har en praktfull hortensia och där tog jag stickling för ungefär fem år sedan. En pinne rakt ner i jorden bara. Jag trodde faktiskt inte att det skulle lyckas. Men det blev ännu ett bevis på att man åtminstone alltid ska försöka!

They gave me this one too. One of my favourite flowers. Isn't she gorgeous? I have another one in the garden. My father in law's girlfriend has a big hortensia in her garden and about five years ago I took a cutting from that one. I just put it right down the soil. Never thought it would succeed but it did. Yet another proof of importence of trying!

"... sisters are doing it for them selves..." eller vad var det nu hon sjöng Annie Lennox? Men i detta fallet stämmer det. Jag är ju själv syster och jag har nu gjort det alldeles på egen hand! Ja, jag vet väl att hon syftar på kvinnor som grupp och inte på ens roll i syskonskaran... här sitter jag och försöker vara torr-rolig...

"... sisters are doing it for them selves..." or what was it she sang, Annie Lennox? But in this case it's true. I'm a sister myself and I have done it on my own! Of course I know she means women in general and not one's place in the family... that's for trying to be funny...

Men för att återgå till ämnet "jag har gjort det själv" så handlar det bara precis om att jag installerat det så väldigt saknade fotoprogrammet på den bärbara (och inget annat era snuskpellar). Tröttnade på att vänta på att mannen skulle göra det. Nu kan jag alltså dumpa bilderna från min digitalkamera. Om sen allt blir precis som jag planerat ska bonussonen i morgon hjälpa till med det program jag behöver för att kunna fixa till bilderna också och framförallt så att jag kan byta format på dem och... tadam tadam tadam... ska kunna lägga in lite nya bilder här. Vad jag längtar! Har jag något att visa eller har jag något att visa?

Back to the subject "I have done it myself". It's all about installing the long missed photo program on my laptop. Gave up waiting for husband to do it. Now I can move over pictures from my digital camera again. Left to do is to install the other program I need before I can post compressed pictures. Hope bonus son will do it tomorrow. He has the cd I need and he lives in Karlskrona town, a two - two and a half hour drive from here.

Räkna inte med några färdiga projekt... kanske låter jag er glutta lite på alla mina WIP-ar ("Work In Progress" eller, om vi ska hålla oss till modersmålet, "pågående arbeten" men det låter inte lika fräckt).

Do not be sure to see some finished objects... but I just might let you get a glimpse of all my WIP's.

Om det nu är någon som tycker att jag håller en onödigt glättig ton så är det helt och hållet med vilje. Slutade skolan i fredags efter tre underbara, jobbiga, utvecklande, ifrågasättande, häftiga år. Det var sorgligt. Men vi "treor" får återknyta kontakten men gamla bekantingar redan i augusti. Då ska det nämligen ställas till med fotbollsutställning på Drakabyggets Konsthall i Örkelljunga.

Finished school friday after three wonderful, hard, developing, questioning, awsome years. It was sad. But us from "third grade" will reconnect with old friends in august. Then we will do a football exhibition at Drakabyggets Konsthall in the village Örkelljunga.

Från och med i morgon är jag arbetssökande enligt Arbetsförmedlingens terminologi (när jag registrerat mig där, vill säga). Fast arbete har jag egentligen i mängder. Jag får bara ingen lön för det. Kommande veckan ska gå åt till att förbereda sonens kalas på lördag. Men sen ska jag sätta mig ner och lista allt jag behöver göra. Däribland se över min stash (förklaring för oinvigda: garnlager). Skulle lägga undan lite grejor idag och fick helt enkelt inte plats med något mer. Hmmmm.... det betyder ju faktiskt inte att jag har så väldigt mycket garn utan det kan också bero på att jag inte har särskilt mycket plats till förvaring av det. Vi får väl se om jag inte kan komma att visa vad som finns i gömmorna. Vem vet, kanske till och med jag blir överraskad?

From tomorrow I'm officially without work. Have to register at the employment office, Arbetsförmedlingen. I have lots of work to do but it don't give me a pay check. Next week I will prepare for my son's birthday party on saturday. But when it is over I really have to sit down and make a list of all the things I need to do. Among them I must go through my stash. Should put away some things today and there was no room at all. Hmmmm... it doesn't have to mean I have huge amounts of yarn, does it? It could also be a sign of bad storage capasity in our house. Maybe I show some of what my stash contains. Who knows, even I might get a surprise.

Hemma igen efter Londonresan. Förutom upplevelser, mumsigt garn, vackra pärlor och lite annat smått och gott har jag också fått en präktig förkylning med hem. Med feber och värk i huvud och leder blir därför detta ett ganska kort inlägg. Bäst med hela resan var nog ändå hemkomsten. Att få träffa barnen och se deras uppenbara glädje över att vi var hemma igen... massor av kramar och pussar... jag bara älskar att vara mamma!

Back again from London. Besides experiences, jummy yarn, beautiful beads and some of this and that I've also brought back a grand cold. With fever and ache all over this will be a short post. Best of all about the trip was returning home. To see our kids and there obvious joy of us back home again... lots of hugs and kisses... I just love being a mum.

Sorry, but this will only be in swedish.

Eftersom jag reser tidigt i morgon bitti och sen inte kommer hem igen förrän på fredag kan ni ju roa och oroa er med nedanstående i min frånvaro. Gör gärna upp egna listor eller svara bara så sanningsenligt som möjligt på denna som jag hittade hos bonusdottern (den kommer nog från det stora landet i väst).

Jag har besvarat listan så ärligt jag kunnat. Har också kompletterat den lite. Och om man vill fortsätta sin tillvaro lyckligt ovetande om vilken person jag har varit/är så är det nog bästa att sluta läsa här. Jag menar, vissa saker vill man bara inte veta. Men det är egentligen inte så många saker jag ångrar. Känner mig som en gammal uv när jag påstår att det faktiskt är så, det är sakerna man inte gör, som man ångrar mest.

Jag har:

(x) snott den här listan från någon annan
Tack "F"!
(x) rökt en cigarett
När jag var tonåring var man vääääldigt tuff om man rökte, trodde jag.
(x) rökt en cigarr
Ja, vad ska man säga?
(x) varit hög
När sonen föddes var jag så hög på lustgas att de kunnat skjuta ner mig.
(x) varit full
Nog måste man ha varit med om det också nån gång i livet?
( ) hånglat med någon av samma kön
Nej, faktiskt inte.
( ) varit kär
Så klart!
(x) blivit dumpad
Ännu en livserfarenhet.
(x) dumpat någon
Vad svårt det var. Jo, jag menar det. Säkert!
(x) fått sparken
Jag var en av många andra och det var väl en tröst i eländet.
(x) sagt upp mig från ett jobb
Ibland blir tillvaron outhärdlig.
(x) varit i knytnävsslagsmål
Vem påstår att tjejer bara drar i håret? Jag var yngst av tre. Tjejer. Är. Värst.
( ) rymt hemifrån
Men lusten fanns några gånger.
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
Finns inget svårare när man är fjorton-femton.
(x) varit så nervös att jag kräktes
Har alltid varit mer eller mindre hispig. Nervig kan jag vara än men kräks gör jag inte mer.
( ) blivit arresterad
Det skulle i så fall varit för förargelseväckande beteende i ungdomen men inte ens det.
( ) hånglat med en främling
När jag var vild och vacker var jag trogen dåvarande pojkvännen. Så dumt!
( ) gått på en blinddejt
Att "tvingas" in i en situation har aldrig varit min grej.
(x) ljugit för en kompis
Mmmm.
(x) varit kär i en lärare
Han var vikarie på gympalektionerna i gymnasiet . Hade kontrakt med Landskrona Bois och han var såååå snygg....
(x) skolkat
Mmmm. Det hörde ihop med den tuffa imagen i sjuan.
(x) legat med en medarbetare
Vi gifte oss ju faktiskt sen!
( ) sovit med ansiktet i maten
Inte jag men min pappa gjorde det när han låg på sjukhuset under sina sista levnadsdagar. När han vaknade hade han en leverpastejmacka i pannan... *LOL*
( ) jag har skrattat så mycket att jag kräktes
Nä, men jag har fått mjölk genom näsan.
( ) varit i Kanada
Tyvärr.
( ) varit i Mexiko
Inte där heller.
(x) varit i Löberöd
Dock inte fotvandrat dit.
(x) flugit
Det är inte vad jag gör allra helst. Och i morgon ska jag till London. Åh...
( ) spytt i en bar
Som tur är - inte.
(x) cyklat fyra mil för att shoppa
Jag skulle ju hem också.
( ) tejpat fast ögonlocken
Har inte ens varit lockad...
(x) sytt i en kroppsdel med symaskin
Man ska aldrig titta bort...
(x) sett en del av mig själv brinna
Det var vid en raku-bränning och jag hade inte satt upp håret. Det såg väldigt konstig ut sen.
(x) ätit sushi
Mmmmm, "lagar" det gärna också själv.
( ) åkt snowboard
Det fanns inte när jag hade vågat försöka.
( ) crowdsurfat under en konsert
Hallåååå?
( ) varit i ett våldsamt förhållande
Jag har haft tur med männen i mitt liv.
(x) sett någon dö
Han med leverpastejmackan i pannan.
(x) tagit smärtstillande
Mmmmm.
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
Senast förra sommaren.
(x) gjort en snöängel
Betydligt längre sen.
(x) haft ett te-party/kafferep
Det leker väl de flesta ungar.
(x) vattenbombat någon
Här skäms jag! Kunde aldrig tro att jag skulle träffa. Men plastpåsen fylld med vatten landade rakt i skallen på den stackaren. Jag var bara tio-elva år. Om det nu är en ursäkt.
(x) byggt ett sandslott
Givetvis!
(x) jonglerat med fyra bollar
Klarade fem.
(x) hoppat i en vattenpöl
Barndomens favoritfilm "Singing in the rain".
( ) lekt uppklädd
Däremot spelades mycket teater i skolan men oftast utan rekvisita.
(x) hoppat i en lövhög
Det måste man ju.
( ) vinterbadat
Brrrrrrr!
( ) åkt släde
Nope.
(x) fuskat när du spelat spel
Senast som förälder för att barnen också skulle vinna ibland.
(x) varit ensam
Kan vara både himmel och helvete. Oftast tycker jag mycket om det.
(x) somnat i skolan/på jobbet
En gång. Jobbet var väldigt tråkigt... och det hade blivit sen kvällen innan... och....
( ) använt ett falskt id
Behövdes aldrig.
(x) tittat på en solnedgång
Sååå romantiskt!
(x) kissat på mina skor
Alla kan väl misslyckas...
( ) kissat på någon annans skor
... men inte SÅ mycket!
( ) varit med i en jordbävning
Det vill jag gärna fortsätta slippa.
(x) rört en orm
Mannen ville skaffa orm. Och jag var snäll.
( ) blivit biten av en fisk
Gillar inte insjöbad.
( ) blivit anfallen av hajar
När jag sett "Hajen" undvek jag bad på större djup än femtio centimeter. Även i badkaret!
(x) ätit självplockade, solvarma jordgubbar
Finns inte mycket som är godare.
(x) sovit under stjärnorna
Mmmm, kallt som f-n var det.
(x) blivit kittlad
Jag avskyr det.
(x) blivit bestulen
Knölfödingar!
(x) blivit missförstådd
Ett antal gånger.
( ) tagit hand om ett en get
Det gäller inte den man är gift med...? *fnissar*
(x) vunnit en tävling
Jag sprang jäkligt snabbt en gång i tiden.
(x) gått mot rött
Vem orkar alltid vänta?
(x) haft kvarsittning
Det var ju det där i sjuan...
( ) blivit avstängd från skolan
Så mycket var det aldrig...
( ) varit i en bilolycka
Min skyddsängel har gripit in några gånger.
(x) haft kramp
På väg upp i en våningssäng på fotbollsläger efter grymt hård träning. Kom varken upp eller ner innan jag fick hjälp.
(x) känt mig som en utstött
Har inte alla det?
(x) ätit ett helt glasspaket på en natt
Mådde inte så bra efteråt.
(x) dansat i månljus
Mmmmm.
(x) hatat mitt utseende
Känner mig sorgsen när jag tittar på gamla foton. Så mycket självhat alldeles i onödan.
(x) varit vittne till ett brott
Inget allvarligt. En och annan fortkörning har man väl bevittnat.
(x) ifrågasatt ditt hjärta
Tonåren var en förvirrad tid.
(x) varit besatt av post-it lappar
Skrev lappar med allt jag skulle komma ihåg. Min man blev galen på att jag spred dem överallt.
(x) gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna
Något som väcker både lust och olust.
(x) varit vilse
Ofta känner jag mig fullständigt "lost".
(x) varit på andra sidan landet
Bor man i Skåne är avstånden inte särskilt stora.
(x) simmat i havet
Både före och en lång tid efter "Hajen".
(x) känt som om jag håller på att dö
Panikångest. Har sluppit den länge nu.
(x) gråtit mig själv till sömns
Senast när jag jobbat/stressat mig sjuk. Grät då mest hela tiden.
(x) lekt polis och rånare
Glada minnen av barndomslek.
(x) sjungit karaoke
Jag trodde att jag kunde sjunga hyfsat bra - innan dess.
(x) betalat för mat med bara mynt
Gärna där personalen är lite snorkig.
(x) gjort något med mig själv som jag inte borde gjort
Mmmmm.
(x) busringt
"-Är det storm på Storgatan? -Ja! -Håll i hatten!" eller "-Har ni grisfötter? -Ja!. -Är det inte svårt med skor då?"!
(x) fångat en snöflinga på tungan
Mmmmm.
(x) dansat i regn
"Singing in the rain".
(x) skrivit ett brev till tomten
Men någon nytta gjorde det inte.
(x) tittat på solnedgången tillsammans med någon jag bryr mig om
Ännu mer romantiskt.
(x) blåst bubblor
Både av såpa och tuggummi.
(x) gjort upp eld på en strand
Vi var några stycken som hjälptes åt.
(x) gått objuden på fest
Det var inte så mycket som hände i byhålan där jag växte upp.
(x) åkt rullskridskor
Det var sådana som man spännde fast på vanliga skor.
(x) haft en önskan som slagit in
Senast när jag kom in på Folkhögskolan.
( ) haft sex med en apa
Nämnde jag inte att jag haft tur med männen i mitt liv?
(x) burit pärlor
Fusk men ändå.
( ) hoppat från en bro
Har svindel.
( ) ätit hund/katt-mat
Det är ju dyrt! Jag fick hålla mig till knäckebröd och vatten.
( ) sagt till en främling att jag älskar honom/henne
Det är ord som man inte slösar med i onödan.
(x) kysst en spegel
Hade några ljusa stunder också, i ungdomen, då jag trivdes med mig själv.
(x) sjungit i duschen
Det gör jag ofta. Trots karaoken.
(x) burit en svart klänning
Way back in the 70-tal. Och jag var nypermanentad och såg ut som en pudel... *ryser*
(x) drömt att jag gift mig med någon
Åh, det gjorde jag ju!
(x) gift mig med någon
Jepp! Hoppas att det är för livet.
( ) skiljt mig
Se ovan.
( ) piercat någon
Då hade jag svimmat.
( ) limmat fast min hand i något
Hur händig får man bli?
( ) fastnat med tungan i metall
En klassiker men jag har klarat mig undan.
(x) gipsat någon som sen inte kom loss
Min stackars son. Vad var det jag sa? Hur händig får man bli?
(x) kysst en fisk
Det skulle vara mannen det. Internt skämt!
(x) burit sommarskor på vintern
"Vill man vara fin får man lida pin".
(x) burit vinterskor på sommaren
Just det!
(x) promenerat men en plastkasse över huvudet
Det regnade ju! Och vi skulle på fest och jag hade en riktigt bra hårdag.
( ) suttit på ett tak
Det var ju det där med svindeln.
(x) skrikit så att jag inte fått luft
Som väldigt liten.
( ) byggt en kärra
Inte min uppfattning om kuligheter.
(x) pratat i telefon i mer än sex timmar
Jag hade flyttat hemifrån och gjorde precis som jag själv ville.
(x) stannat uppe hela natten
I gengäld sov jag sen hela dagen.
(x) inte duschat på en vecka
Jag var sjuk.
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
När vi flyttat till vårt hus. Men det trädet finns inte mer.
(x) klättrat i träd
Fast inte särskilt högt. Svindeln igen.
(x) plockat blommor på en äng
En midsommarnattsdröm.
(x) plockat kulor med tårna
Lite sport.
( ) haft en träkoja
Samlas det inte bara en massa spindlar i sådana?
(x) undvikit att titta på skräckfilm ensam
Jag tittar aldrig på skräckfilm.
(x) en tro på spöken
Det finns mycket mer under solen än vi tror.
( ) en tro på en gud
Någonting tror jag på. Men om det är en gud eller vad har jag inte klart för mig.
(x) gått in i en pälsaffär och hoppat ut därifrån som en kanin
Jag är en ganska spontan person som numera lärt mig tygla spontaniteten. Och jag var bara femton.
( ) burit fula/annorlunda kläder i skolan för att höra vad folk säger
Nej.
(x) fegat ur
För ofta.
( ) blivit puttad i en pool med kläderna på
Nix.
( ) brutit ett ben
Har sluppit.
(x) fångat en fisk och sen ätit den
Yes.
(x) fångat en fjäril
Dom är ju äckliga!
(x) planterat ett träd
Hoppas de står kvar.
(x) skrattat så mycket att jag grät
Mmmmm.
(x) gråtit så mycket att jag skrattade
Det också.
(x) fuskat på ett prov
Shame on me!
( ) haft en Britney Spears-skiva
Hur illa jag än har mått har jag aldrig sjunkit så lågt....
(x) glömt någons namn
Ideligen.
(x) sovit naken
Behagligt.
( ) druckit 30-årig whisky
Whiskey är inget för mig.
( ) varit i Indien
Nä, men i Löberöd.
( ) haft gegga upp till midjan i över fem dygn
Ännu något att vara tacksam över att ha sluppit.
( ) kissat blod
Nej.
(x) haft över 39,5 graders feber
Det har hänt några gånger.
( ) blivit kallad för blatte
Jag ser för nordisk ut.
( ) varit bostadslös
Något annat jag sluppit uppleva.
( ) blivit jagad av nazister
Inte i detta livet.
( ) gråtit på julen
Nä, men nyårsaftnar är något som jag har väldigt svårt för.
( ) hatat ett ex
Speciellt ett ex har jag haft svårt för och det har inte varit mitt eget. Hon var för jäklig. Men hat är något som bryter ner den som hatar så jag försöker avhålla mig från det. Däremot tycker jag synd om henne.
(x) kikat i någon annans badrumsskåp
Jag lovar, jag har slutat!
(x) ångrat en permanent
Det var den där till svarta klänningen.
(x) svarat ärligt på denna listan
"Cross my heart and hope to dye." Så fort jag bara kan ska jag ge mig på att färga garn - och jo, jag har svarat ärligt.

Froggade alpackasjalen också. Det har helt klart blivit alldeles för mycket stress den senaste tiden. Förutom att jag inte kan koncentrera mig tillräckligt mycket för att hålla ordning på ett mönster har jag börjat bli mer hispig än vanligt. Skillnaden mot förra gången är att jag nu vet att när jag börjar oroa mig för diverse hotande händelser, som egentligen är ganska odefinierade, så är det ytterligare ett tecken på att jag måste sänka tempot. Lägg till sömnstörningar också så har vi ett nätt litet kit med varnings- (läs ALARM-) signaler. "Okej, okej, jag fattar nu!"

Men för att dra nyttan av den helande inverkan stickning har på mig så har jag börjat på en ny historia, en halsduk, i påfågelsmönster. Trodde själv aldrig att jag skulle återkomma till den efter förra omgången med maskräknande men fördelen är att jag faktiskt har lärt mig mönsterrepetionerna. Denna blir bara 60 maskor bred och känns betydligt snabbare att sticka.

Frogged the alpacka shawl too. It has clearly been to much stress lately. I can't concentrate long enough to memorize a pattern and I'm much more nervous and jumpy than I use to be. Difference between now and then (six years ago) is that now I know this undefined worrying is another sign for me needing to slow down. Add sleeping disorder and we have a nice little kit of warning (read ALARM) signals. "Okey, okey, I get it!"

But using the healing effect of knitting I have started a new feather and fan "thing", a scarf. I never thougt I ever would get back to that pattern after last time's repetedly counting of stitches but the good thing is I have memorized the repeats. This time with only 60 stitches it feel's like a lot faster knit.

Det är inte så kul att blogga när man inte kan lägga in bilder. Vad annat kan jag göra än att tjata och irritera mannen tills han installerar fotoprogrammet som jag behöver?

Gör en statusrapport istället:

Dotterns konfirmation gick hur bra som helst. Mycket gäster, presenter, blommor och mat. Och den godaste tårtan jag någonsin ätit. I botten en vanlig tårtbotten med ett marängtäcke på. På detta halvfrusna hallon och vispgrädde. Överst ännu en tårtbotten med marängtäcke på. Mmmmm. Men bäst av allt, dottern blev nöjd med hur hennes dag avlöpte. Hennes mamma också.

Not much fun blogging without posting pictures. What can I do but anoy husband until he tries to install the photo program I need?

For now I do a status report instead:

Daughters confirmation went great. Lots of guests, presents, flowers and food. And the most jummie cake I have ever had. Mareng and ordinary cake "dow" (don't know the words but feel free to tell me, please) in the middle strawberrys and whipped cream and on top another layer with mareng/ordinary cake "dow". Mmmmm. And best of all, daughter was really happy how her day turned out. Her mum to.

Båda vernissagerna blev välbesökta. Massor av positiv feed back och det känns bara hur bra som helst. Det stärker övertygelsen om att jag valt rätt. Jag kommer att lägga in lite bilder när mannen gjort några av sina äktenskapliga plikter. Ja, programmet.... otäcka människa!

Both exhibition openings were well visitied. Lots of positiv feed back and it feels just great. It convinces me I have made the right desition about my career. I will post some pix when husband is done with some of his matrimonial duties. The program you know.... naughty person!

På lördag åker jag till London tillsammans med mannen och vänner. På måndag kommer vi att träffa andra studenter och lärare från skolan. Jag tror att jag kommer att se en och annan målning under vår tid i London. Vi flyger hem igen på fredag. Det kommer att bli en ganska intensiv vecka.

Jag tror att jag ska passa på och tittar runt hos bokhandlare också. Min ordinarie på internet har en imponerande samling stickböcker men det är inte lätt att bedömma innehållet efter hur omslagen ser ut. Vill gärna få valuta för pengarna.

On saturday am I going to London with husband and friends. Then we'll meet up with other students and teatchers from school monday. I think I just might see a painting or two during our time in London. We will fly back to Sweden friday. It is going to be a pretty intense week.

Think I take the opportunity to check out book stores too. My ordinary book shop on the Internet has an impressing amount of knitting books but you can't tell from the cover if they are your money worth.

Än så länge har det inte blivit mycket stickat. Startade igår med att frogga en pulsvärmare som inte blivit som jag ville och började även om på den. Ifall jag hade gjort fel någonstans. Men det hade jag inte. Jag gillar den bara inte. Sen har jag haft tag i en spetsstickad halsduk idag. Bara ett kort ögonblick. Är inte säker på om jag kommer att fortsätta så mycket längre på den. Ska ge den en chans till men risken är att den också blir froggad för gott. Som pulsvärmaren kommer att bli. Helst av allt vill jag börja sticka i mitt Noro-garn istället men det måste bli något speciellt och jag har ännu inte hittat det speciella mönstret. Sen räcker ju 300 gram inte heller så långt... Nä, allt för idag, over and out!

Not much knitting work done to this point. Started yesterday frogging a (miss a lot of words today) "mitten without fingers". I did not like how it turned out and started over again. Incase I made some mistakes. But I had not. I just didn't like it. Today I laid my hands on a lace shawl. Just for a short while. Not sure if I will continue it. I'll give it another chance but it feels like I will frog the shawl to. Most of all I would like to find a pattern for my Noro yarn. But this have to be something really special and I have not found that very special pattern yet. Another fact is that 300 grams don't last very long... Nope, all for now, over and out!

Efter en myskväll tillsammans med dottern, med snabbmat och romantisk film, sitter jag nu här och försöker samla tankarna i min ensamhet. Dottern har precis stuckit ut för att träffa kompisarna och mannen och sonen är på skolresa med sonens klass i Grottbyn och lever stenåldersliv. De kommer hem först i morgon.

After spending a cozy night with my daughter, with take away and a romantic movie, I am sitting her in solitude trying to sort out my thougts. Daughter has gone to see her friends and husband and son are on a trip with son's school to Grottbyn living Stone Age life. They are coming home tomorrow.

Min sista hängning som elev på Munka är gjord. Allt är nu klart för vernissagerna i Malmö och Helsingborg. Det har blivit två väldigt olika men otroligt fina utställningar med samtidskonst och jag kan inte vara annat än stolt över att få delta med mina verk tillsammans med så fin konst. Det känns allt lite sorligt och vemodigt att denna perioden i livet snart är slut men var sak har sin tid.

My last hanging as student at Munka is over and done. Everything is now prepared for the openings in Malmoe and Helsingborg. It has become two very different but incredible beautiful exhibits with contemporary art and I am very proud to participate with my pieces among so great art. It feels a bit sad and melancholy this period in life soon will be over but that's how it is.

På måndag kan jag nog börja sticka igen. Jag får erkänna att jag haft några svåra anfall av abstinens och blev så väldigt glad när kära Malin behövde lite instruktioner om grunderna i stickning. Jag hade inte insett riktigt hur mycket jag saknade att ha stickor och garn i mina händer innan dess.

Monday I might be able to start knitting again. I must say I have had some bad cases of abstinence and felt oh, so happy, when dear Malin needed some guidens in knitting basics today. I didn't realize how much I missed needles and yarn in my hands before that.

Jag "snubblade" över 300 g Noro Kochoran, färg 36, häromdagen och vet ännu inte vad jag ska sticka av det. Jag skulle gärna vilja göra något alldeles speciellt, kanske något med ett vackert spetsmönster. Några förslag? Jo, jag vet, jag har skamligt mycket garn redan i min stash, och mannen skämtar om att jag tilläggsisolerat huset, men jag försöker byta ut mindre bra beteenden mot bättre beteenden. Och att ha stickor i händerna är hälsosamt men det kräver förstås garn också.

I "stumbled" over 300 grams of Noro Kochoran, color 36, the other day and don't know yet what to knit. I would really like it to be something special, maybe a pretty lace pattern. Any suggestions out there? Yes, I know, I have so much yarn already in my stash I should be ashame, and husband makes jokes about me having isolated the house, but I'm trying to exchange really bad habits with less bad habits. And having needles in my hands is healthier but requires yarn too.

Det blir inga bilder idag, heller. Hårddisken på min ordinarie blogg-dator har havererat. Alla mina bilder och allt annat "livsnödvändigt" har förmodligen gått förlorat för evigt. Kanske kan bonussonen hämta hem något om jag har tur, väldigt mycket tur, och det är väl det enda jag kan hoppas på.

No pictures today, either. The harddrive on my ordinary blog computer has broke down. All my pictures and other life necessarys are probably lost for ever. Maybe bonus son manage to save some of it if I'm lucky, very lucky, and that's what I can hope for right now.

Parallellstickning på gång. Marika har dragit igång den inför sommarens stora evenemang, fotbolls-vm. Nu är fotboll inte ett av mina stora intressen här i livet (trots att jag själv faktiskt varit aktiv en gång i tiden... mmm, svårt att tro...) men eftersom jag fegade när det gällde OS tänkte jag ge det en chans nu istället. Men jag planerar inga stordåd. Tillåter mig att gå ut lite försiktigt så att orken håller hela turneringen. Formen är för tillfälligt lite risig eftersom så mycket annat stulit tid från träningen. Men jag är en fighter...

Parallell-knitting coming up. Marika has started it in time for this summer's big event, World Championship's in football. Well, football isn't one of my great interests in life (though I been playing myself... mmm, hard to belive isn't it...) but because I chickened out last Olympics I thought I would give it a chance. But I have no grand plans. Allow myself to start easy so my strength will last the hole tournament. My shape is a bit rusty, working out has been suffering cause a lot off more important things needed my attention. But I'm a fighter...

Det börjar dra ihop sig för skolresan till London. Har en dag extra innan det obligatoriska schemat med diverse konstupplevelser börjar gälla. Eftersom det är väldigt lite tid till garnspan behöver jag lägga upp en tight plan för att hinna med så mycket som möjligt. Tips på bra, kul och, om det ens är möjligt, billiga garnaffärer tas emot med tacksamhet.

Soon it's time for the trip to London with school. Have a single day before the obligatory schedule with lots of art experiences starts. Though I have very little time for yarn scouting I need to make me a tight plan so I can do as many shops as possible. Have you any ideas of good, fun and, if it even exists, cheap yarn shops, please let me know.

Välkomna på vernissage!

Welcome to the opening
of our exhibitions!

Dålig bild
(Not a very good picture)

Sanslöst men sant, snart är tre års konstutbildning slut. Har jag utvecklats något under denna tiden? Ofantligt mycket, även rent mentalt. Beviset på det är att jag under det senaste halvåret till och med kunnat kalla mig själv för konstnär. Och det är stort!

Snart väntar verkligheten och "arbetslöshet", d v s jobb har jag (med min konst) men ingen avlönad anställning att återgå till. Jag hade oturen (näää) att bli uppsagd i en runda med ekonomiska nedskärningar tillsammans med tjugo andra ganska tidigt under tjänstledigheten. Är jag ledsen för det? Faktiskt inte, mera. Nu måste det bära. "... I belive I can fly... I belive I can touch the sky..."

Crazy but true. Three years of art studies almost over. Have I developet during this time? Enormously much, my mind to. The living proof of it is that six months back I've been able to think of myselt as an artist. And this is huge!

Real world is waiting and "unemployment" too, in that meaning I have work to do (with my art) but no payed occupation to return too. I had the bad luck (nooo) to be sacked in a time of financial cut backs as one of twenty others quite early in my leave of absence. Am I sorry about it? Not any more. Now it has to bear. "... I belive I can fly... I belive I can touch the sky..."

Då kan gästerna få komma när de vill! Allt är förberett och klart inför dotterns konfirmation. Huset städat, kylen så full med mat att jag är rädd att dörren ska fara upp, öl och vin, backar med läsk och vatten. Borden är dukade och pyntade med egenhändigt fixade bordsdekorationer. Till och med trädgården är städad, av goa´svärmor. Och det är inte bara trädgården hon har hjälpt till med. Hon är enorm "Mor Karin".

The guests can arrive whenever they want. Everything is ready and done for my daughters confirmation. The house is cleaned, the fridge is so full of food that I'm worried the door will burst, beer and wine, sodas and tapped water. The tables are set and decorated with flowers I've arranged. Even the garden is tidy and neat, this thanks to my fantastic mother in law. And the garden isn't the only thing she helped out with. She is great, "Ma Karin".

Hittade en länk hos Marianne, som jag testade. Så här blev resultatet av min födelsedatum:
Found a link at Marianne's, and I tried it. This is the result of my birth date:

Your Birthdate: March 28

You have a Type A personality so big it makes other Type A's shrink away in shame. You never shy away from adversity - and you love to tackle impossible problems. Failure is not an option for you, and more than a few people are put off by your ego. You tend to be controlling, and you hate leaving anything up to chance. Your strength: Your bold approach to life Your weakness: You don't accept help Your power color: Bronze Your power symbol: Pyramid Your power month: October

What Does Your Birth Date Mean?

Det här är ju bara roligt trams därför blev jag förvånad över hur mycket som stämde. Vilket det är berättar jag däremot inte...

I've always considered tests like this as fun nonsens. That's why I'm surprised about how much it is me. But I wont tell what parts...

...men jag är ganska trevlig ändå - tror jag.

...in spite of that I'm pretty nice - I think.

Yesterday I wrote only in swedish. I wrote:

Today it's six years ago since I sat down in the doctor's consultation room when she asked me "How are you, really". I couldn't answer but my tears started to flow slowly. Then I cried three weeks in a row. No, I didn't really but it felt like it.

I felt so bad, was totally stressed out an so tired that, when driving between home and work, I hoped someone should crash into my car. Then everything would just stop. I didn't want to die, it wasn't like that, I just wished so badly for a little time of peace.

By that time my heart had been pounding for quite some time. It started very modest when the soul didn't listen to the other symptoms but in the end it was hysterical 24-7. Not even when it started to hurt did I feel I had the time to see a doctor. At work balancing of books had to be finished...

I thought I had become so incredible stupid. So unbelievable dumb. I couldn't learn new things, couldn't focus, had absolutely no patience, were often angry and I had this "black outs". First time driving and I should shift gear and suddenly I had no idea of how to do that. It lasted for a very short time but it scared the h.ll out of me. Another time I should drive from point A to point B. Had done it lots of times before but I went totally blanc. Had no clue at all.

I was convinced that I was loosing my mind. And I was terrified. And very, very tired. Now, six years later I can feel gratitude of what happen happened. But it has been so much pain and distress between then and now and when sitting here I can't help experience a kind of sadness about it all. Some emotinal flash backs, I guess. In the end, it forced me to make some decisions I wouldn't done else. I changed way in life, found a new career I'm truly happy about.

I have had a permanent injury of this. I'm "allergic" to stress and is almost without margins when times go more intense. My heart has started to pound again, still modest for now. But it scares me an I have to sort my commitments and apply for help where I can find it. It's not a choice I make because of lack of interest or lazyness. It's a choice I make for my survival. I sounds like a drama queen, I'm afraid, but it is as simple as that. I don't think I'll survive another trip to hell...

Idag är det sex år sedan jag satt nere på vårdcentralen i byn och doktorn frågade "-Hur mår du egentligen". Jag kunde inte svara men tårarna började sakteliga rinna. Sen grät jag i tre veckor i streck. Nej, det gjorde jag väl egentligen inte men det kändes så.

Jag mådde så dåligt, var så sönderstressad och trött att jag i bilen på väg mellan hem och jobb hoppades att någon skulle krocka med mig. Då skulle allting bara stanna upp. Jag ville inte dö, det var inte så, jag ville bara så hemskt gärna få lov att ta det lite lugnt en stund.

Då hade jag dragits med hjärtklappning under ganska lång tid. Den började lite försiktigt när själen inte lyssnade på de andra symptomen och till slut hade jag hysterisk hjärtklappning tjugofyra timmar per dygn. Inte ens när jag började få ont tyckte jag att jag kunde ta mig tid att söka vård. Bokslutet skulle ju bli färdigt först....

Jag tyckte att jag hade blivit så otroligt korkad. Helt ofattbart dum. Jag kunde inte lära nya saker, hade svårt att koncentrera mig, hade noll och intet tålamod, var ofta arg och så fick jag "black outer". Första gången satt jag i bilen och skulle växla upp och jag hade ingen som helst aning om hur jag skulle göra. Det varade inte så länge men skrämd från vettet blev jag. En annan gång skulle jag köra från punkt A till punkt B. Hade varit där ett antal gånger förut men plötsligt visste jag inte hur jag skulle ta mig dit. Det var helt blankt i huvudet!

Jag var fullständigt övertygad om att jag höll på att bli galen. Och jag var jätterädd. Och så in i döden trött. Så här sex år efter är jag ändå tacksam att det som hände hände. Men det har varit så otroligt mycket jobbigt mellan då och nu och när jag sitter här kan jag inte annat än att känna en viss ledsnad över allt det som varit svårt. Jag får lite känslomässiga "återglimtar". Men en följd av allt är att jag faktiskt bytte väg i livet och det kan jag inte vara annat än glad för. Nu hoppas jag att jag hittat min väg. Min väg med hjärta.

Jag har fått ett bestående men. Jag har blivit "allergisk" mot stress och har nästan inga marginaler att ta av när det kör ihop sig. Hjärtat har återigen börjat, lite försiktigt än så länge, köra sitt eget race. Det skrämmer och jag måste sortera bland mina åtaganden och anlita hjälp där jag kan. Det är inga val jag gör av vare sig ointresse eller lathet. Det är val av livsnödvändighet...

Hysteriskt stressad av förberedelser till lördagens konfirmation och två utställningar försöker jag stressa ner lite grann genom att uppdatera bloggen. Kanske för tidigt att säga men det känns inte riktigt som det hjälper.

I'm all stressed up preparing the reception for my daughters confirmation and two exhibitions. All in two weeks time. Trying to catch my breath in middle of chaos I decided to do some blogging. It might be to early to say but I don't think it's as calming as I need it to be.

Kom på att jag inte visat min färdiga påfågelsjal sen den blev blockad. Den har legat hopviken och har lyckats dra ihop sig en hel del men här är den nu!

Almost forgot to show my feather and fan shawl. It's been folded for a while and isn't as pretty as it was right after blocking.

Då är denna också färdig. Från början följde en glittertråd med men den hasplade och krånglade så till slut tröttnade jag och froggade hela sjalen. Då var väl två tredjedelar färdig. Äntligen kan jag fundera på något nytt projekt. I varje fall någon gång i början av juni.

Ready and done! Frogged 2/3 since I went tired of the glitter thread living a life of it's own. At last I can think of starting a new project. Well, at least in early June...

Lärde mig något nytt på vägen. I stället för att avmaska stickade jag en i-snodd efter god hjälp från Fosco och Marika. Var lycklig som ett barn när jag var klar. Fint blev det!

Learnt something new on the way. Insted of casting of I knitted an i-cord after instructions from Fosco and Marika. Felt happy as a child after finish. It looks good!

Blåsippa - Liverleaf, "Hepatica nobilis Schreb."

Det är tredje året som hon växer i min trädgård, presenten från svärmor.

For the third year she is growing in my garden, the present from my mother in law.

Jag kan se henne inifrån köksfönstret...

I can se her from inside my kitchen window...

...men bäst ändå är att få titta riktigt nära.

...but best of all is to watch her real close.

Jaha, så var den drömmen över. Fick besked från högskolan i Långtbortistan igår. "Tack för ansökan.... " blablabla. Förvånansvärt nog blev jag faktiskt lite ledsen. Vad jag skulle gjort om jag kommit in vet jag inte, eftersom jag bor i ena änden av landet och skolan finns i den andra, men det är alltid lättare när man själv är den som säger nej tack. Och för en stund kände jag mig riktigt oduglig och fullständigt obegåvad.

Well, now that dream is over. Received a letter from the university in far-far-a-way-town yesterday. "Thanks for your application..." blablabla. Surprisingly I felt a bit sad. What to do if I did got in (?) I don't know, because I live in one end of the country and the school is in the other, but it is always more easy to be the one that says no thank you. And for a little while I felt really useless and completely in lack of talent.

Känslan varade en stor del av natten också och jag vaknade vid flera tillfällen och funderade över vad jag nu ska hitta på. Visst väntar jag besked från en skola till men i ärlighetens namn har jag nog känt att ansökan dit bara varit för "skojs skull". Klart att det finns ett visst hopp i det ändå, det gör det väl alltid när man söker, men samtidigt är jag realist. Hur bra jag än skulle kunna vara som konstnär så är jag ändå 42 år. Och vid denna aktningsvärda ålder är det tydligen ännu svårare att komma in någonstans, på vissa skolor är det värre än på andra.

That feeling lasted most of the night and I woke up severeal times thinking about what to do now. Sure, I'm expecting notice from another university but, to be honest, I've never felt that application was as serious as this first one. Of course there is always a bit of hope in one application but still, I'm kind of a realist too. It doesen't matter how good of an artist I might be, I'm still 42 years old. And in this age worthy to respect it is even harder to be accepted in some art schools than others.

För att då återgå till natten. Som sagt, jag vaknade flera gånger och tankarna malde. Men när jag slutligen somnade ordentligt befann jag mig i en av de värsta mardrömmarna jag haft och plötsligt hamnar allt i sitt rätta perspektiv och det känns det inte så viktigt mer med någon skola.

Back to the night then. As I said, I woke up several times thinking. But when I finally fall asleep I ended up in one of the worst nightmares I've ever had and suddenly everything is back in there real perspectives and it doesn't feel that important with universitys any more.

Men jag tycker fortfarande att jag gjort en skitfin ansökan. Bara synd att jag är för begåvad för institutioner *sa hon med ett leende och blinkade med det högra*. Tur att det finns drömmar kvar.

But I still think I've made a hell of an application. Just too shame that I am too talented for those institutes *she said with a smile twinkling the right*. Fortunatelly there is lots of dreams to go.

Två turer till Malmö samma dag är väl egentligen en för mycket. Kanske. Eventuellt. Men ibland alldeles precis nödvändigt. I förmiddags per tåg för att kolla Spegeln där klassen ska ha en "teaser"-utställning inför den "riktiga" avslutningsutställningen (klicka på "Utställningar" för att se lite av lokalen på biografen). Defintivt datum kommer för denna utställningen också.

Nästa tur kvällstid med bil. Kvart i sju beslutade vi oss (mannen och jag) hastigt och lustigt för att vi skulle hinna ner och se lite av den performance som skulle äga rum på Inkonst mellan 19 och 21. Och eftersom mannen kör som en sydeuropeisk biltjuv hann vi se så pass mycket att vi kände oss nöjda båda två. Träffade rara människor ganska direkt vi kom innanför dörren så det blev mera gott för själen än "bara" upplevd konst.

I morgon ska jag på begravning och det är inte alls nåt kul. Min favoritmorbror dog för två veckor sen. Han och hans fru har en stor del av de bra minnen jag har från min uppväxt. Musik, sång, värme och kärlek kommer alltid vara förknippat med deras namn. Nu finns bara hon kvar och jag vet att det är så det är, livet, men det känns ändå ganska sorgligt.

Please forgive me, I'm to tired to translate into limping English. But I haven't written anything about knitting or crocheting...

Så är jag tillbaks vid virknigen. Har fått sprickor på pekfingret av stickningen men det får gå ändå, virknålen är ganska trubbig. Fortsätter med mina "remsor", ca 12 x 110 cm, fast ändamålet har skiftat. Har monterat ihop alla färdiga remsor till en ca 9 - 10 m lång remsa och jag fortsätter virka på den. Det är alltså ett projekt som jag bara jobbar på hemma. Ska använda remsorna till en installation i vår (3:ornas: kolla under "elever" och klicka på "K3") avslutningsutställning. Att tre år kan gå så fort. Prel vernissage den 14 maj. Lokal? Återkommer till det. Snart hoppas jag.

Inga bilder idag heller. Kanske i morgon...

I'm back to my crocheting. Got chaps (right word?) on my index finger because of to much knitting (nooo, can't be that, can it?) but I'll cope. Continuing with my "strips", they messure about 12 cm x 110 cm and I have assembled them to a 9 - 10 m long strip and keep on crocheting. So it's a project I only work with at home. I intend to use it in a installtion at our ("senior students": check "elever" = students and klick on "K3") final exhibit . Can hardly belive three years already are gone. Prelimanary opening May 14. Where? Get back to you, real soon I hope.

No pictures today either. Maybe tomorrow...

Min syster ska åka till Dublin några dagar. Några bra garnaffärer där? Och vad ska man i så fall köpa? Hmmm, glömde att min garnbudget är slut... men om jag hade haft kvar något av den...?

My sister is going to Dublin for a few days. Any good yarnstores there? And what to buy then? Hmmm, forgot about my non-existing yarn budget.... but if I had one...?

Man kan visst sticka när man sitter bakom ratten! Det går hur bra som helst. Det enda du ska tänka på är att inte ha för avancerat mönster.

Of course you can knit behind the steering wheel! It's a piece of cake. The only thing to think about is not to chose a complicated pattern.

Mitt begär efter att sticka strumpor har växt till oresonlig storlek men sockgarnet är slut. Pengarna också. Börsen blev bara magrare och magrare efter varje garninköp tills den slutligen var helt utarmad men den slutliga knäcken kom inte förrän jag betalt mina sockböcker (denna och denna). Och nu sitter jag här utan garn. Näää, nöden har ingen lag, det får bli akrylgarn. Hjälp, jag är desperat!

My craving for knitting socks has grown into a unreasonable size but I'm out of sockyarn. Money too. My purse became thinner and thinner after every visit in yarnstores. It was impoverished but the final brakedown happened when I had payed my sock-books (this and this). And here I am with no yarns. There is nothing else to do, I have to use the one's in synthetic fibres. Help, I'm desperate!

Åh, javisst, stickning bakom ratten - glöm inte att bilen ska vara parkerad! Trevlig påsk!

Oh, yes, knitting behind the steering wheel - don't forget, the car must be parked! Happy Easter!

Det är så mycket jag borde göra istället för att sticka. Men med mina senaste förvärv i åtanke vill jag bara bli färdig med sånt som kanske inte är så väldigt utmanande att göra. Visst, jag har inte blivit någon avancerad stickare än men lite mer utmaning än ren rätstickning vill jag nog ha. Annars lär jag mig aldrig mer heller. Den där röda sjalen i två trådar Carisma och en glittertråd froggade jag när den var ganska långt kommen och när jag startade om blev det likväl rätstickning just för att det skulle gå så snabbt som möjligt. Ett snabbt projekt var tvunget eftersom det skulle bli en present till en födelsedag som faktiskt redan har passerat. Varför stressar jag då? Det är ju redan försent! Hmmmm, något att fundera på.

För att komma till saken så har jag stickat på sjalen som en galning idag. Tråkigt har det heller inte varit tack vare Viveka Lärns "En fröjdefull jul" på cd. Kan verkligen rekommendera talböcker till enahanda projekt av diverse slag.

There's so much I ought to do instead of knitting. But thinking of my latest acquisitions (you can't tell I'm using a phrase-book, can you?) I just want to finish my wip:s and that's why I've knitted for hours today while listening to a book of swedish author Viveca Lärn. And suddenly boring garter stitch isn't that boring anymore and I'm a bit closer to the end.

För övrigt fortsätter jag att sticka på en väska med flätor. Mönstret hittade jag någonstans på nätet men givetvis minns jag inte precis var just nu. Jag använder annat garn, annan stickstorlek och så blir väskan lite högre/djupare/större (vad säger man om väskstorlek när det inte gäller bredden). För att hålla ihop maskorna i skiftet mellan räta och aviga maskor får jag hålla rätt hårt vilket får till följd att jag får gruvligt ont i händerna. Trots det har jag bestämt att jag ska sticka minst två flätningsomgångar per dag för att bli klar ganska snart. Så här långt hade jag kommit igår.

I'm also working on a bag. Found the pattern some where on the Internet but I don't remember where right now. Or maybe it's because when surfing around you go from one blog to another and get "lost" once in a while. I'm using another yarn, another needle size and make the bag a bit bigger. This is how far it was yesterday.

I morgon börjar påsklovet. Mycket att göra men kanske, kanske blir det lite mer tid ihop med stickningen.

Tomorrow the easter holidays begins. Lots to do but maybe, just maybe, there will be some more time for me knitting.

Någonsin hört talas om Klippans Yllefabrik? De tillverkar riktigt fina saker som filtar, plädar, bordslinne, tyg, garn osv, osv. Jag har alltid känt till deras fabriksförsäljning, bara 15 km hemifrån, men jag har aldrig varit där men så igår fick jag ett ryck och åkte äntligen dit. När jag stigit in genom denna röda dörren hamnade jag i ett litet paradis.

Ever heard about Klippans Yllefabrik (Klippan Wool Factory)? They produce the finest things like blankets, plaids, table linen, fabrics, yarn et cetera, et cetera. I always known about it, only 15 km from my home, but I’ve never been there but yesterday I finally made a visit. Entering this red door I ended up in “little paradise”.

De har givetvis försäljning av första sortering också, med årets färger och mönster, men på andra våningen har de sin utförsäljning. Där kan man hitta allt möjligt fint och det gjorde jag. Måste förstås tillägga att jag endast var inriktad på garn men väldigt mycket annat hade gärna fått lov att följa med hem. Och jag gjorde fynd! Redo för lite ohyfsat skryt? (Förlåt men jag kan bara inte låta bli.) Jag köpte en hel kasse full med garn. 15 härvor, 100 g, två-trådig 100% ull för bara 228:--. Jag skulle kunnat stanna i en evighet men sonen var inte särskilt road sen han väl valt ut en färg han vill att jag ska sticka en mössa till honom i. (Mamma var inte riktigt överens men ibland gör man det enkelt för sig och köper sig lite extra tid - fy på mig!)

Of course they sell things with patterns and colors of the season to but on the first floor they have the outgoing stuff. And I must say I made a real bargain. Ready for some serious ill-mannered bragging? (I’m sorry but I can’t help myself.) I got this plastic bag filled with 15 skeins, 100 g, 2 ply 100% wool for only SEK 228:--, it’s about $ 29. I could stay forever but my son wasn’t that amused and after picking out a color for me to knit him a hat of he lost interest.

Den här färgen blev jag förälskad i. Tänkte genast på havet när jag såg den. Vad det ska bli vet jag ännu inte.

I so fell in love with this color. Thought of the ocean when I saw it but what to do of it I don't know yet.

Det här garnet ska nog få bli till en sjal för svala sommarkvällar. Med dubbla trådar ska färgen fördrivas från mörkaste gröna till ljusaste.
These darlings might end up in a
shawl for cool summer nights.



Mössa till sonen.
Hat for my son.







Filtad väska?
Felted bag?





Så mycket att göra, så lite tid. Kanske klarar jag mig med lite mindre sömn?

So much to do, so little time. Maybe I could do with a little less sleep?

Vår! - Spring-time!

I ett försök att skrämma vintern på flykt en gång för alla började jag sticka en halsduk till mig själv. Den blev färdig första april. *Hahahaha HA* Bara vänta, ni kommer att förstå....

Sick of snow I made a try to chase the winter away by knitting myself a scarf. I finished it april the first. *Hahahaha HA* Just wait, you'll understand....

Så här ser den ut hopvikt.
Folded it looks like this.

205 x 22 cm oblockad / unblocked

I'm quite happy about the look of it, the colors are great, but I dont really like the quality of the yarn... it's to much synthetic fibres in it.
Remember, this is my spring scarf! Detta är alltså min "vår-halsduk"!

Så här såg det ut när jag vaknade i morse. Alla förstår "den galna kvinnans" skratt...?
And this is how it looked like when I woke up this morning. Understanding "the crazy womans" laughter now...?


Minns ni denna lilla skönheten?
Remember this little beauty?









Någonstans här under ska hon finnas.
She is still here, somewhere...
--------------------------------------------------------------------------------------------

Hann inte skotta i morse (T är i Stockholm) men när jag kom hem från skolan igen var all snö borta. Sol, sol, sol...

Didn't have the time to shovel this morning (and my husband T is in Stockholm) but when I got home from school again all the snow was gone. Thanks Sunnie!

Första gången någonsin som jag blockat något som jag stickat. I varje fall så här. Många nålar blev det och fingertopparna är en aning ömma men vad gör det när man får titta på sitt egenhändigt färdigställda verk. Och faktiskt gör det stor skillnad så fler gånger blir det.

Never before I've blocked anything that I've knitted. Lots of pins and my fingertips are a bit sore but it doesn't matter looking at my master piece. And it really makes a difference.



Storlek 160 x 48 cm
ca 150 g Garnstudios Alpacka
stickor 3,5 mm