Är ledsen idag eftersom jag fortfarande är så trött, allmänt "skrabbig" och - lite febrig - igen. Vill så mycket men orkar inget och blir lack på mig själv för att jag inte orkar vara pigg och glad som jag egentligen vill vara.

Hade ärende till Ängelholm igår och stack inom gamla praktikplatsen för att säga "Hej!", det var länge sedan sist. Regiagarnet ska försvinna från sortimentet så det var utförsäljning. Fyra nystan för 150:-- och vid så bra erbjudanden gäller inga som helst inköpsrestriktioner. Ända sedan jag stickade de här har jag tänkt köpa garn till ett eget par. Dessa gavs bort men jag blir så glad när jag ser bilden.

Gladgarn!

Knallrött är heller aldrig fel när livet känns lite grått.

Var nästan på väg ut ur affären igen när blicken föll på detta. Det fick också följa med hem. Säkert var det intuitionen som visste att det skulle behövas till tröst idag.

Fame Trend från Marks & Kattens.

Faktiskt känns det en aning bättre redan nu. Ibland behöver man bara en liten påminnelse om hur mycket man har att vara tacksam över. Och när man har det så bra att garn kan köpas när lusten faller på, ja, då har man det väldigt bra. Ska försöka komma ihåg det en stund till.

Frisknade till, jobbade en vecka och vaknade sen förra lördagen med 40 graders feber. Att jag haft någon form av influensa är ställt utom allt tvivlel men just vilken sort är lite mer oklart. Trots att jag hunnit jobba nästan en vecka till sedan runda nummer två känner jag mig inte helt kry ännu. Både fysisk och psykisk energi är nere på en ganska låg nivå och jag vill ha mitt "gamla" liv tillbaka!

Slutförde den hemliga presenten för några dagar sen och kände därefter behov av något nytt. Men eftersom energinivån ligger där den ligger har jag inte riktigt ork till att påbörja koftan till Dottern ännu, mest för att huvudet inte känns som det är riktigt med. Sticker därför emellan med ännu en Weaver's Wool Mini Shawl i garner som är ren kärlek. Gillar verkligen hur bra den här modellen ligger kvar på axlarna och versionen i Evilla förgarn (bild nedan) var den jag använde mest förra vintern.






Har funderat både länge och väl på om jag ska vara med på VisaLisas roligheter. Det låter alldeles fantastiskt kul men har jag ork? Kan man önska sig en liten utmaning som egentligen är ganska stor när trötthet och mönstervåndor inräknas? Har i varje fall kommit fram till att "tango" nog är den kategori där jag platsar bäst. Det är några dagar kvar tills anmälningstiden går ut så jag funderar en runda till.

Den är färdig nu, hemlisen!

Feber igen. Redan fredag kväll. Det är så tråkigt att övriga kommentarer egentligen är överflödiga. Efter en ganska bra dag igår blev jag precis lika besviken som Sonen när han i morse insåg att det för hans del blir till att stanna hemma ännu en dag. Det måste jag också. Börjar få allvarlig jobbabstinens. Tror jag snart får gå och slå hål i lite papper.

Har en hemlig stickning på gång. Det finns lite mer att läsa om på Ravelry för dit vet jag att mottagaren inte har lösenord. Mer än så här visas inte offentligt just nu.





Hoppas hinna med flera julklappar så det är inte omöjigt att jag fortsätter vara lite hemlig framöver.

Om du bara vill läsa om stickning kan du scrolla neråt direkt. Under bilden blir det lagom att börja läsa.


Vad segt det är. Idag är första dagen sen en vecka tillbaks som jag är feberfri i varje fall några timmar. Feber, ibland ont i kroppen eller huvudet eller halsen. För sjuk för att jobba men nästan för frisk för att vara hemma. Förfärligt trött och ofta med en känsla av att luften inte riktigt vill räcka till och det har gjort mig lite nojjig emellanåt.

Mannen jobbar idag. Den stackaren hade innan dess varit sjuk i nästan två veckor. Ynkligare än mig men ändå inte så där jättesjuk som man har kunnat läsa om i tidningarna. Efter första veckan ringde han sjukvården som från början inte riktigt fattade att Mannen faktiskt inte ville ha vård utan bara ett läkarintyg eftersom det behövdes utfärdas ett sådant. Enligt dem innebär alla influensaliknande symptom att det är den "nya influensan" som hälsar på och de vill gärna slippa få påhälsning av dem som egentligen inte behöver det. Första gången jag vet som det utfärdats läkarintyg utan personligt besök och det tycker jag är riktigt smidigt så det ska de berömmas för. Och som sagt, idag jobbar Mannen.

Lite mer orolig blev jag när Sonen började bli febrig. Han blir ganska fort tät i lutfrören vid minsta förkylning och flera nätter har jag smugit upp och lyssnat på hans andning. Men som tur är har han har hamnat någonstans mitt emellan Mannen och mig på sjukdomsskalan. Snart hoppas jag att även han ska vara pigg och nyter igen.

Dottern har under veckan varit en klippa, som den enda friska i familjen. Trots skolgång och läxor har hon gjort inköpsrundor på Ica och köpt hem sådant som vi kanske skulle vilja äta. Hon har lagat middag och pysslat om, varit "taxi" när Bonusbror och hans sambo varit på bröllop, och trots smärtan som medföljer efter varje besök hos tandregleringen har hon tyat med oss. För det mesta. Jag är så stolt över min rara tös. Det är i sådana lägen man känner sig ganska lyckad som förälder.

Nya raggisar till Sonen.

Mönster: Log Cabin Socks från "Handknit Holidays" av Anne Woodbury
Garn: Novita, 7bröder, mossgrön
Stickor: 4 mm strumpstickor
Storlek: 45 - 46
Påbörjad: 2009-08-23 (efter att första paret repats upp)
Färdig: 2009-08-31
Hot or Not: Det är ovanligt vackra raggsockar och eftersom Sonen burit dem så gott som varje dag sedan han blev sjuk verkar det som de är både varma och sköna. I och med detta paret har jag också lärt mig sticka flätor utan flätsticka. Vet egentligen inte om det går så mycket snabbare men det är skönt att slippa fibblandet med extrastickan.

Ha det gott alla! Och panika inte om influensan knackar på. Var däremot observanta och sök vård genast om ni får andningsbesvär. Sköt om er!

Idag låg ett litet paket i brevlådan. Det var från Deisy Design där jag beställde garnet till Dotterns tröja. Glömde berätta om den alldeles förträffliga service jag fick vid den beställningen och alldeles, precis lika bra var den denna gången. Sånt gillar jag. Mycket!

I vilket fall, så fick jag lite nojja ifråga om jag kanske inte räknat riktigt rätt med garnåtgången till Dotterns storlek. Det hade jag inte så det fick bli en tilläggsbeställning. Hade jag inte själv vetat om det skulle jag aldrig kunnat tro att jag jobbat som ekonom och fortfarande rör mig i den sfären. Vissa saker är fullständigt obegripliga. Precis som universums storlek.

Oavsett vad, paketet är fortfarande oöppnat. Och det är lite spännande. För jag var alldeles "tvungen" att beställa något litet mer för att "slippa" frakten. Kan inte påstå att det var en större uppoffring och på något outgrundligt vis lyckades jag förklara för mig själv att det var helt okej inom ramen för mitt, så kallade, garninköps-förbud.

Så nu sitter jag här och undrar hur de där andra garnerna ser ut, känns och doftar. Funderingar över vad de ska bli till låter jag vänta tills vi blivit närmare bekanta. Någonstans ska en vänskap börja och jag tror att tiden är inne, precis nu.

Jag är så trött att jag inte ens orkar sticka.

Ska jag oroa mig nu?

Dottern har beställt ett plagg. Det hon provade när vi var i Karlskrona, fast jag ska sticka i två trådar Drops alpaca. I Karlskrona var det silke-alpaca som gällde men det här får bli en lite billigare variant. Bara att hoppas att slutresultatet blir lika fint. Är lite brydd att koftan ska bli sladdrig efter användning men det återstår att se.

I väntan på att mönstret ska bli utskrivet har jag stickat provlapp. Gick från början upp en halv stickstorlek, till 5 mm. Det är ungefär där jag brukar landa och det verkar stämma denna gången också. Längre än till provlappen kom jag inte idag. Ids inte sitta framför datorn för att hålla koll på mönstret. I stället tog jag fram ett ufo för att få fart på det igen. Log Cabin Socks till sonen där jag tövlat till det med flätorna. Det slutade med att jag repade upp två nästan färdiga skaft och började om. Enda sättet att försäkra mig om att stickfastheten blir densamma hela paret ut. Kom inte så långt innan jag fastnade i Australien. Men jag fortsätter en annan dag. Australien krävde nämligen min fulla uppmärksamhet. Ljuvligt värre, får jag säga.

Nu står sängen på tur. Avslutningsvis ännu en provlappsbild. Denna med Dotterns deltagande. Hon fick tandställning insatt i överkäken i fredags och har haft en tuff helg med mycket ont. Men vid fototillfället piggnade hon till och blev lite "busig". Så där rolig som bara hon kan vara. Det verkar gå på rätt håll med mindre smärta och det är klart att tillvaron då känns lite lättare med en gång.

God natt!

Nya Twist Collective!

Länge sen jag såg så mycket snyggt samlat.

I början av sommaren skar jag mig ganska illa i vänstra långfingret. Kapade av en stor del av fingerblomman och eftersom jag inte kunde hålla min stickning som jag brukade fick jag hitta på något annat att sysselsätta händerna med. Jag började virka!

Tjugo - tjugofem år tillbaks i tiden virkade jag ganska mycket men sen dog det ut och har inte blivit av mer än några enstaka gånger. Efter att jag fick högerhanden opererad för några år sedan har jag heller inte kunnat utan att det gjort för ont trots att jag provat lite då och då. Men i desperat behov av att ha något för händerna gjorde jag nu ett nytt försök. Och det funkar, bara jag inte håller på för länge.

Blev förälskad i hexagoner och har lejt kära Modern att virka en filt till mig i stil med denna i lite grövre garn, vitt och sex - sju färger. Själv nöjer jag mig med ett mindre projekt. Riktigt vad det ska sluta som vet jag inte, det är mer fråga om lust och tålamod för garn finns det gott om. Enda problemet för tillfället är att jag förlagt min virknål och jag har inte skrivit upp vilken storlek jag använt

Ibland blir jag lite trött...


Edit: Jag har hittat den! Man ska bara titta efter ordentligt. Det var 3 mm förresten.

Min man är så himla tjatig ibland. Han tjatade mig ända hit. Gissa hur det gick!

Precis som det ska vara går livet så sakteliga vidare. Efter Svärfars sjukdom och allt bry med det känns det konstigt med den stillhet som infunnit sig nu när han är borta. Den Gamle bodde 16 mil bort och att då känna att nivån på omsorgerna låg på den rätta, höga nivån var inte helt enkelt. Mer än en gång har både Mannen och jag fått tankar om att ringa honom eller känt att det fanns saker att kolla upp eller fråga sjukvården om. Men det behövs inte numera. Märkligt är det...

Det stickas fast det är fasligt tyst om det. Så här efter tredje veckans semester (en vecka kvar) kan jag konstatera att jag stickat mindre men varit något mer nyttig i andra änden av stickeriet, nämligen garnlagret. När det började spridas lite halv panik i Bloggland på grund av små otäckingar var det inte utan att det kändes en viss oro här också. Började gå igenom hyllorna och hittade en, väldigt, väldigt, död pälsänger. Inget annat att välja på än att börja paketera mina älsklingar.

Jag är inte färdig ännu. Nä, det beror inte bara på att lagret var större än jag egentligen ville inse utan jag är så otroligt ordentlig att jag först fotograferar varje ynka litet nysta, listar respektive garns fakta, bildbehandlar och lägger så småningom in i Ravelry. Om jag varit 100% trogen uppgiften hade jag varit färdig nu men det finns lite annat att göra också så det får helt enkelt ta den tid det tar.

Däremot har min släng av ordningssinne fått oanade konsekvenser. Jag kan inte mera, med gott samvete, fortsätta fylla på stashen. Hemskt men sant! Den här madamen har med andra ord ålagt sig ett garnköparförbud på oanad tid framåt. Däremot har jag sett till att skaffa mig två kryphål. Nr ett innebär att om någon kommer med en specifik önskan om uppstickat plagg, där passande garn inte finns i gömmorna, så får jag införskaffa det. (Ett ganska elastiskt kryphål måste jag tillstå. Tyckte jag var lite smart där.) Nr två - Mannens förslag när han såg mitt ångestfyllda ansikte - för varje nysta jag använder får jag köpa ett nytt. Men det ska jag försöka låta bli att använda så långt som möljigt.

Redan efter första veckan fick jag pröva styrkan i min övertygelse. Hälsade på Bonussonen i Karlskrona och "råkade" googla lite på garnaffärer. Man kan ju faktiskt inte förvänta sig att köplusten ska försvinna bara så där, tycker jag. Vid första dagens tur på stan "hittade" jag "UlloLull" och min iver, när jag kikade in genom fönstret och såg Heaven's Hand som jag hittills bara läst om, var ganska svårartad. Så jag lämnade familjen med ett, hoppas jag, blasé uttryck i ansiktet och steg in i affären. Dottern följde med.

Vad hon tänkt sig bevittna vet jag inte riktigt men för att göra en längre historia något kortare var det Dottern och inte jag som lämnade affären med vånda eftersom hon förälskat sig i ett plagg uppstickat i Drops silke-alpaca och insåg att hennes börs inte tillät den utgiften. Men trots Heaven's Hand, Drops alla nyheter som jag inte hunnit klappa så mycket på sedan jag började jobba och finfint garn från Färgkraft köpte jag absolut ingenting. Däremot blev det inget besök i Hemslöjdsaffären, som egentligen stod på tur, för jag vågade inte lita på att motståndskraften skulle räcka till där också.

Studentpresent till Dotterns väninna Isabella.
Fler bilder finns på Ravlery.

Mönster: Wool Peddler's Shawl (nr 2), Cheryl Oberle, Folk Shawls.
Garn: Merinokashmir från Stäkets Hantverk & Design. Handfärgad som blivit överfärgad av mig.
Stickor: 4 mm Addi Lace
Storlek: Har jag ingen aning om
Påbörjad: 2008-08-30
Färdig: 2008-09-14
Hot or Not: Enkelt mönster, snabb stickning. Att sjalen sen blev liggande så länge beror på att blockning inte är min favoritsysselsättning. Men när Dottern behövde en present till en god vän lossnade det. Från början var det en ganska kall lila färg som passar få personer så jag plockade fram färgburkarna för att ändra på det. Det blev mycket bättre, tycker jag, trots att färgen drog på lite ojämnt.


Det kommer mera. En annan dag. Nu ska jag njuta av fredagskvällen, äta godis och njuta av tanken att jag har en semestervecka kvar.

Jag lyssnar på Magnus Carlsson och tänker på käre Svärfar som nu vandrar vidare i evigheten. Händels "Largo", Afzelius "Ljuset", psalmerna 190, 249 och 297, Åsa Jinders "Stilla ro och nära", Benny Anderssons "Tröstevisa", Taubes "Nocturne" och "Så skimrande var aldrig havet".

Vi saknar dig, gamle man!

Kolla här!

För tillfället går jag i väntans tider!

Nä, det är inte lika dramatiskt som det låter trots att jag sedan länge dragits med baby-sug. Inte "egen-baby"-sug utan mer "Bonusbarnbarn"-sug. Det hade ibland kunnat räcka med en grann-baby bara jag fick dra i mig lite baby-doft. Kan inte begripa varför den speciella doften inte går att köpa på flaska när en ohemult stor mängd andra dofter går att uppbringa. Ännu en av livets många gåtor.

Det jag faktiskt går och suktar efter är en leverans från Adlibris. Har länge gått och väntat på att de skulle få hem "Boken" igen och glädjen var stor när jag såg att den på nytt kommit hem. Ännu gladare var jag efter avslutad beställning, i lagom tid till mors dag, men den glädje jag kände över kommande leverans byttes lika snabbt ut i bedrövelse när jag fick meddelande om att boken var slutsåld. Och slut på förlag. Suck, elände och tandagnisslan.

Men ibland är jag envis på gränsen till dumhet. Ett par veckor senare var jag inne och kollade på Adlibris igen. Då fanns "Boken" på nytt i lager så nu går jag här och väntar och väntar och väntar...

Vilken bok? Den som alla andra redan har!

Så här såg Fountain Pen-sjalen ut som paket. Numera är den boende hos en ung dam som tagit sin kandidatexamen som beteendevetare. Ytterligare år av studier väntar och förhoppningsvis ska hon ha glädje av sjalen många fler år efter avslutad utbildning.






Jag är väldigt nöjd med sjalen! Den var kul att sticka och mönstret tillräckligt klurigt för att vara en utmaning för min trötta hjärna men ändå så pass lättmemorerat att även jag med mina koncentrationssvårigheter faktiskt kunde memorera det hyfsat bra utan allt för mycket möda.






Och som vanligt var garnet, teetee "Elegant" en ren fröjd att sticka med. Det känns lite lyxigt utan att vara allt för dyrt och till denna sjalen gick det åt 60 gram.






Mönster: Susan Pierce Lawrence, IK Spring 09
Garn: Som redan nämnts ovan, 60 g teetee "Elegant", naturfärgad
Stickor: 3,5 mm Addi Lace
Storlek: 143 x 82 cm vid blockning
Påbörjad: 2009-03-22
Färdig: 2009-04-27
Hot or Not: En vinnare! En dag ska jag sticka en till mig själv också.

Sonen ska få en tröja. Efter ett egenhändigt hopsnickrat mönster som blir till under vägens gång. Har repat upp och börjat om ett par gånger redan men garnet (från Klippans Yllefabrik) är tåligt och far knappast illa av det. Jag stickar med dubbel tråd på 4,5 mm rundsticka. Slutmålet är en raglantröja med polokrage. Inspirationen är hämtad från fiskartröjornas värld och från början hade jag tänkt mig en "Stornoway" från Alice Starmores "Fishermen's sweaters". Av olika anledningar blev det nu inte så, främst för att det är lite olika nyans på konerna och jag har ingen som helst koll på hur mycket garn som finns på varje kon. Sen gillar jag att det blir lite mer "liv" i det marinblå med de svaga nyansskillnaderna.






Det är samma mönster på både fram- och baksidan. Om ärmarna ska vara annat än slätstickade har jag ännu inte bestämt. Tar hjälp av den här för måtten. Det känns både spännande och kul med ett sånt här projekt. Fortsättning lär följa.

Fountain Pen-sjalen är färdig och ska blockas på söndag. Börjar bli dags eftersom den snart ska flytta hemifrån. Jag har också stickat en Candle Flame-sjal i regnbågsfärgad Kauni. Blev inte alls nöjd med den. Mitt i ett av de röda fälten fattades det lila partiet och nu känns sjalen bara gräll och påträngande. Ska repa upp när jag tål se eländet igen.

Den lååånga följetongen "Lace Ribbon scarf" är klar. Dock oblockad. Suck! Måste hitta ett fungerande förhållningssätt för att få till den där sista "finishen".

Och slutligen kan jag berätta att Dottern är i "franse" som vi säger inom familjen. Fick ett sms i måndagsmorse. "Igår kväll dansade jag på ett bord på en grekisk restaurang med en servitör. Jag har inte längre några som helst gränser. Älskar er!"

Mamma är så stolt!

Dottern ska till Paris. Om hon skulle gå hit och hitta något till lilla mamsen vad ska hon då köpa? Bedrövligt nog hittar jag inget om vilka garner de har och franska talar jag inte heller. Tips någon?

Om dagen känns grå och tråkig.


Kolla här!


Trevlig helg på er!

Även de godaste intentioner kommer på skam ibland. Får väl ändra benämningen på närmaste tidens bloggning till "en-lite-då-och-då" i stället för "en-om-dan". I varje fall tills jag har presenterat alla småpryttlar.

Köpte Ruth Sörensens möss-mönster hos Maria. Det här är den andra i ordningen som jag stickat. Den första ska också få vara med men först när Dottern burit den under dokumentationen. Första mössan blev något större än efterföljaren och Dottern har både mycket och tjockt hår och faktiskt gör det ganska stor skillnad när det kommer till passform. Sen är det heller inte utan viss betydelse att jag stickade den lägre modellen i andra försöket. Fortfarande är båda mössorna hopplöst oblockade men ett större huvud gör underverk i sådana fall och eftersom det är typiska tjejmössor hoppas jag att Dottern ska använda dem - nästa vinter.

Jag gillar den här smygande övergången där man till slut bara anar mönstret.

Mönster: Ruth Sörensen som redan nämnts ovan
Garn: Till resåren har jag använt lite överblivet Silkte-Tweed från Drops, det helröda är Klippans Ullgarn och den andra mönsterfärgen är Kauni Effekt EQ 8/2
Stickor: 3,0 och 3,5 mm rundsticka + 3,5 mm strumpstickor
Storlek: Ett lagom stort kvinnohuvud, typ.
Påbörjad: 2009-01-02
Färdig: 2009-01-06
Hot or Not: Resåren börjar redan på insidan vilket gör att mössan sluter till ordentligt om öronen. Två färger = tjock mössa. Den är varm, riktigt varm. Att den sen är snygg också gör inte saken sämre. Enda aber som jag upplever det är den lilla flirpen som sticker ut precis ovanför resåren. Känns som den är onödigt omständig att göra. När jag gjort den färdig på första mössan visste jag precis hur jag skulle förenkla momentet men det hade jag lyckats glömma till mössa nr två. Men inte heller då skrev jag ner min "geniala" lösning. Varför jag ännu en gång inbillade mig att jag skulle komma ihåg lösningen inför mössa nr tre har jag ingen aning om. Säger bara - suck!



Hur går det med favoritprojektet? Jo, tack, framåt en liten bit i taget. Det säger inte mycket men så här ser en Fountain Pen Shawl ut precis innan kanten börjar stickas.






Eftersom jag stickar med 3,5 mm i stället för 4 har jag lagt till en repetition av mönstret. Om det sen gör någon skillnad jämfört med skillnad i stickstorlek låter jag vara osagt men sjalen kändes mycket bättre när omgång nr elva var färdig. Lagom stor liksom.

Med den elfte repetionen tog också första nystanet slut. Jag lär alltså ha mer än ett och ett halvt nystan över när sjalen är färdig (garnet var tänkt till en annan sjal från början). Så bra då att jag valt en nyans som är tacksam för färgning.