Rapport från Stockholm och Syfestivalen - dag 2

Efter en stärkande natts sömn och en god frukost lämnade jag hotellet strax efter tio. En promenad på ett par hundra meter sen var jag framme. Med tanke på att mässan hade öppnat kanske en kvart tidigare blev jag mäkta imponerad av de långa köerna vid entrén. Men som medlem i Sticka gled jag bara förbi, hängde in jackan i garderoben och vid informationsdisken fick jag, av engagerade Stickamedlemmar, min "biljett" in med tillhörande vit pappkasse (tack, Sticka!) innehållande årsmötesinfo och present. Måste erkännas att man känner sig lite "VIP-ig" av att bara gå förbi en väldigt lång kö på det viset. Ännu en fördel med medlemskapet!

För att inte riskera missa någon utställare jag verkligen ville hälsa på hade jag redan hemma gått igenom utställarförteckningen, skrivit upp de som intresserade mig och kryssat i dem på översiktskartan som fanns att skriva ut. Jag hade också kollat igenom vad jag speciellt ville titta på och skrivit det på samma lista men jag får erkänna att jag blev så pass exalterad över allt garn att jag glömde bort att kolla just den delen av min lista. Trots det lyckades jag faktiskt pricka in de flesta av mina önskningar.

Redan innan Stickas årsmöte började klockan tolv hade jag lyckats få ihop alla de här godsakerna.

Från vänster till höger:
Evilla förgarn från UlloMera.
Ombréfärgad två-trådig ull från Ullcentrum.
Sockgarn med bambu från Opalgarn.
Vanligt sockgarn från Opal.
Jak-garn från Lienes Design.
Noro Silkgarden Lite från Svalan.
Lite mer sockgarn från Opal.

Om jakgarnet läste jag på någons blogg, tack för tipset vem du än är! Det ska vara otroligt varmt, torka snabbt och är extremt mjukt efter tvätt. Mjukheten kunde jag själv konstatera eftersom Lienes hade en uppstickad tröja som man kunde känna på.

Från vänster till höger:
Enfärgat sockgarn från Opal.
Sockgarn med bambu från Opal.
Kiddy mohair och Online Cocoon från Lienes Design.
Längst fram:
Eko Strand, entrådig ull, i färg ljus ramslök (bara namnet är vackert) från Ateljé Huskroken.

Kiddy och Cocoon blev tillsammans med en 6 mm rundsticka min hotellstickning. Det var den som skulle stilla mina abstinenser och det funkade fint. Nu blev inte de problemen så överhängande eftersom jag var otroligt trött på kvällarna.

Underst:
Ännu mera sockgarn, Trekking Handart, färg Jamaika, från Skulsta Konsthantverk.
Överst:
Entrådig Softblend, färg Mandel, från Färgkraft.

Tycker det är underbart med inte bara vackert garn utan även vackra namn på dem. Det tillför ännu en dimension att man tar sitt garn på sådant allvar att man även tänker på namnet.

Inför årsmötet hade peppat mig själv så att jag inte skulle vara så blyg utan gå fram och presentera mig för de bloggare jag kände igen. Nu var de inte så många men jag stötte på Marianne, Cina, Mia & lilla Vilja, Sanna och Jennie. I vimlet såg jag även andra bloggkändisar men de var puts väck när jag skulle söka upp dem. Har förstått att en hel del vars bloggar jag troget besöker var på mötet men jag har svårt att känna igen folk även om jag sett dem på bild.

Efter mötet och det fina föredraget, "Stickning och kvinnoidentitet på Färöarna under 1900-talet", av Osva Olsen gjorde jag sällskap med Jennie till Stick ut på Stadsmuséet. Trevligt, trevligt. När människor är lika lättpratade som Jennie smittar det och jag kan knappt hålla snattran och av blygsel finns inga spår.

Träffade på Maria där hon stod och sålde garn och det blev mer pratat med henne då än det blev på fredagen när jag fortfarande var bedövad av de chockartade upplevelserna i Stockholms-stressen. En sak jag skulle köpt vid fredagens besök hos henne var blockningsvajrar och jag hade tillfälle att gå med till Marias Garn efter stängningstid på museet men jag var helt urlakad och återvände till hotellet i stället. Det var nog en väldans tur. Har ingen aning om var jag skulle gjort av en meter långa vajrar för inköpen skulle bli ännu fler men mer om det - i morgon.

Rapport från Stockholm och Syfestivalen - dag 1

Jag har köpt mycket garn. Jag har köpt sjukt mycket garn, tack vare att snälla fén viftade med trollspöt och fyllde på reskassan rejält (Tack, Moren!). Jag har köpt garn som jag aldrig provat men nu skaffat en eller två härvor av för att undersöka om det är något som ska forsätta ingå i min samling. Jag har köpt garn bara för att det är så vackert och jag har köpt garn bara för att det är så mjukt. Jag har köpt garn för att jag inte tog med någon stickning och kände att jag trots allt behövde ha något i händerna (att jag bara kunde tro annat) och jag har faktiskt också köpt garn för specifika ändamål.

Men först av allt måste jag konstatera att jag faktiskt överlevde! Något som kanske låter dramatiskt i vissa öron men i mina ringer det bara av genuin stolthet. Jag gjorde det och jag gjorde det ensam!

Ankommen till huvudstaden hystade jag in packningen i första bästa förvaringsbox för vidare transport till Marias Garn och Anntorps Väv. Allt flöt väl - hela den otroligt korta vägen - tills jag kom ner och skulle ta mig vidare med t-banan. Visst, där är väl skyltat. Där finns till och med väldigt många skyltar. Och fast det inte är så förskräckligt längesen jag var i Stockholm senast hade jag fullständigt glömt bort hela "systemet" liksom. Att fjärrtåg och bussar går från markplanet och att tunnelbanetåg och pendeltåg nås via gångar under mark - i vars en ände av centralen. Och givetvis letade jag, som den mindre begåvade kusinen från landet, efter skyltar som uttryckligen berättade att t-banan till Slussen skulle gå från den eller den plattformen.

Någonstans gjorde jag också ett tankefel i megaformat på grund av viss högtalarinformation vilket fick till följd att jag irrade fram och tillbaka, upp och ner en god stund innan jag sansade mig och faktiskt frågade efter vägen. Att det ibland ska vara så svårt att förstå hur lätt det egentligen är. Nåväl, slutligen steg jag av vid Slussen och hittade lätt och behändigt fram till Marias Garn. Och så mycket garn! Gick och klappade, tittade och klappade lite till innan jag slutligen bestämde mig för de här otroligt mjuka härvorna.

Två härvor Lucca, sanslöst mjuk merinoull från nyzeeländska får.

Traskade tillbaks till Slussen för ny resa med t-banan. Fast avståndet mellan Slussen och Gamla Stan inte är särskilt långt ville jag inte riskera att irra kring ytterligare utan ta mig snabbast möjligt till Anntorps Väv. En sak jag aldrig mer ska negligera är värdet av en bra karta. Hade skrivit ut en karta från nätet där väldigt få gatunamn var angivna. En sån är inte bra! Man får ett hum om vilken riktning man ska ta ut men mycket mer än så ger den inte. Trots det hittade jag fram. Förmodligen en god stund senare än det tagit med en bättre karta men ändå.

När jag lämnade affären efter ett långt besök, som inkluderade kissepaus och samtal med urtrevliga Ann, hade jag med mig en härva pälsullgarn i en mörk röd nyans och en härva brunt Visjögarn, båda från Östergötlands Ullspinneri. Nöjd med inköpen återvände jag till Centralen, hämtade upp mitt pick och pack och for ut till hotellet där jag installerade mig.

Efter chockartat möte med ett Stockholm i rusningstid behövdes mycket klappande på mjukt garn för att längtan hem skulle avta. Den effekten hade aldrig något akryl-plastigt haft och på lördagen var jag redo för nya tag men mer om det i morgon.

"C"och "D" som i

CD

Bäst glädjespridare just nu och en absolut nödvändighet att lyssna
på vid städning och andra lika oinspirerande sysslor är


Innan dess funkade den här lika förträffligt.


Ren glädje i platta paket!

Juno in the wind
Juno i blåsväder

Back inside it's hard to catch the colour.
Inomhus är det svårt att fånga den rätta färgen.

Close up of the lacy part.
Närbild av spetsmönstret.

The receiver, A, was very, very happy about her gift. It's a pure joy to witness such a reaction and all hours of monotonous knitting is so worth it.

Mottagaren, A, blev väldigt, väldigt glad för sin present. Det är en ren glädje att bevittna en sådan reaktion och alla timmar av monoton stickning är verkligen värd den.

Sorry, mostly in swedish today!

Guess what! Juno is finally blocking. About time cause she's gonna move away tomorrow. In stretched condition her size is approx 40 x 190 cm (16 x 75 in). I'm quite pleased with the look of her. Hoping to get some pictures tomorrow, if I can persuade Son to modell that is. It might be a to girly thing for him.

Gissa vad! Juno är på blockning. På tiden eftersom hon ska flytta i morgon. I utspänt tillstånd är hon 40 x 190 cm. Är ganska nöjd med hur slutresultatet. (Försöker här låta bli att tänka på de felstickade varven som faktiskt syns. Men å andra sidan syns det då också att det är gjort av människohand.) Hoppas få några bilder i morgon, om jag kan övertala Sonen att modella vill säga. Kan vara för en för tjejig uppgift för en ung man i målbrottet.


På tal om Sonen. I tisdags kväll blev han och jag en anings ovänner. Det slutade med att han stegade in på sitt rum och slängde igen dörren efter sig. Morgonen efter fyllde jag på hans garderob med rena kläder och råkade slå en blick på hans skrivbord. Där låg ett uppslaget block med följande rader:

"Mitt hjärta 190208

Mitt hjärta är krosat,
sönder smulat och tomt.
Mitt hjärta är som en
vissen ros.
Mitt liv är som ett
tomt foto-album.
Mitt liv är som ett
döt träd.
Min själ är som en
ur vriden trasa."

Hade det varit för 1,5 - 2 år sen skulle jag blivit väldigt, väldigt orolig. Men nu är jag inte det. Nu ser jag det precis för vad det är, en reaktion på en situation som han tyckte var för jäklig. Det är exakt som han kände det just då. Och jag vet också att det hade blåst över tills dagen efter.

Numera mår Sonen bra och inte alls som för två år sen. Då när han faktiskt hade en jättesorg efter att bästa kompisen flyttat. Och när hans dåvarande fröken fick honom att känna sig fullständigt värdelös eftersom han inte passade in i den lilla, snäva ram hon hade bestämt att alla barn skulle passa in i. Min Son som hade vissa finmotoriska problem och därför aldrig ville skriva för hand. Allt det fantastiska som fanns i huvudet ville liksom inte komma ut via pennan. Däremot kunde han blåsa bort vem som helst genom sitt sätt att uttrycka sig verbalt.

Min Son som hade, och fortfarande har, ett ansträngt förhållande till speciellt matematik. Där det blir lite lättare att räkna om någon annan styr pennan och där denne någon kan hjälpa till att hålla kvar fokus på uppgiften bara genom sin närvaro. Det mesta har blivit bättre. Kanske har han börjat växa ifatt sig själv. Vissa problem kommer säkert att kvarstå och vi väntar fortfarande på vad BUP kommit fram till i den utredning som gjorts. Men numera mår min underbara, älskvärda, intelligenta, fantasifulla, kärleksfulla och alldeles fantastiska Son, som för ett och ett halvt år sen ibland uttryckte önskan om att inte vilja leva, han mår idag väldigt bra. Mycket tack vare de fantastiska, engagerade och intresserade fröknar han haft i ett och ett halvt. De har gjort ett enormt arbete för honom och resten av Familjen.

Därför blir jag inte bara rörd av att Sonen har skrivit en dikt som enligt min mening är fantastiskt vacker utan jag blir också glad över att han självmant tagit en penna och skrivit ner precis det han kände. Sen kan petitesser som grammatik och stavning få flyga all världens väg. Jissesanåda, vilka framsteg ungen har gjort!

Avslutningsvis kan den här stolta Modern visa vad som finns på stickorna just nu. Sjalen från Drops i Silke-Tweed. "Durrow" får ligga till sig ett tag till. Är inte helt övertygad om att jag gillar hur flätorna på ärmarna ser ur. Trodde inte att jag var så mycket av en symmetri-idiot som jag tydligen är. Suck!

On the needles right now. The shawl from Drops in Silke-Tweed. "Durrow" is on hold for a while. I'm not totally convinsed if i like how the sleeve cables turns out. Never thought I was as much of a symmetri freak as I apperantly am. Sigh!

Happy Halloween! Oh, sorry, I mean "Happy Valentine's Day", of course, don't know where that came from.
Went to one of my favourite places today and there I got these.

Glad Halloween! Åh, förlåt, jag menar "Glad Alla Hjärtans Dag", så klart. Fattar inte var det där kom ifrån.

Jag åkte till ett av mina "Bästa-ställen" idag och då fick jag de här.

Yesterdat Husband came home with a "I-boycott-Valentine's-Day-bouquet". It was my favourite flowers, tulips, and I have to show you a picture of the primadonna herself. Isn't she just extravagant?

Igår kom Mannen hem med en "jag-bojkottar-Alla-Hjärtans-Dag-bukett". Det var mina "Bästa- blommor", tulpaner, och jag måste visa er en bild på primadonnan själv. Är hon inte överdådig?

And when I'm on to the subject "favourites" I'll have to show you my favourite paiting to. I don't know why but I'll get never tired of it.

Och när jag ändå är inne på "Bästa-ämnet" måste jag visa min "Bästa-tavla" också. Vet inte varför men denna tröttnar jag aldrig på.

Och med detta kan jag Bocka av Bokstaven "B" också. Nej, jag har inte tänkt fläka upp Svenska Akademiens varje gång, det är bara i yttersta nödfall det lär hända, om jag inte kan trixa till något ungefär lika långsökt som dagens bidrag...

Stickning: "Durrow" har fått en framsida och jag har precis lagt upp maskor för att sticka båda ärmarna samtidigt. Och så har jag börjat fundera på vad som ska bli nästa projekt. Dottern var inte särdeles intresserad av en "Tangled Yoke Cardigan". Har börjat skissa lite på egna modeller men jag har inte en susning om mönsterkonstruktion. Lästips, någon?

Knitting: "Durrow" has got a front and I have just casted on for knitting the sleeves simultaneous. I have also started to think about what to knit next. Daughter was not very interested in a "Tangled Yoke Cardigan". I have made some sketches on designs of my own but I have not a clue about pattern construction. Reading tips, anyone?

Summary of a past week!
Sammandrag av en gången vecka!

"Durrow's" back!

"Durrow" är tillbaka, bakstycket färdigt!


Tuesday was a day of keeping up traditions, "Fettisdagen" (scroll down to "Sweden") with home made "Semlor".

Tisdagen var en dag för bibehållna traditioner med
hembakta Semlor.

Wednesday "Juno" was finished.
Things got in between so it's still not blocked.

På onsdagen gjordes "Juno" färdig.
Saker kom emellan så den är fortfarande oblockad.

Thursday I took the car for service and while I waitied for it I went to my LYS. My only attention was a nice talk over a cup of tea.

I torsdags tog jag bilen till service och under tiden jag väntade gick jag till min LYS. Min enda avsikt var ett trevligt samtal över en kopp te.

But I got a offer I couldn't refuse and got home with eight balls of Silke-Tweed for this one.

Men jag fick ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till och kom hem med
åtta nystan Silke-Tweed till denna.

If that shouldn't be enough I also got four balls of Fabel sock yarn. Don't blame me, it's all because of those dyeing people out there, I have to try on my own. Can only realise that my yarn shopping resolution before the Sewing festival went out the drain for a while.

Som om detta inte skulle vara nog köpte jag även fyra nystan Fabel sockgarn. Skyll inte på mig, det är helt och hållet alla hemfärgares fel att jag också måste försöka. Kan bara konstatera att mitt "inte mera garn-löfte" innan Syfestivalen gick åt pipan för ett tag.

Friday I weaved in all loose ends in my accordion beret. I love it and will knit more of them but once again I can state that I look like a moron wearing hats.

På fredagen fäste jag alla lösa trådar på dragspelsbaskern.
Jag gillar den verkligen och kommer att sticka fler sådana här men kan ännu en gång konstatera att jag ser ut som en idiot i mössa.

Saturday Family went to a birthday party at my Middle Sister's. And since I gave Middle Sister her Jaywalker's in october without taking a picture while her wearing them I did so yesterday.

På lördagen åkte Familjen till ett födelsedagskalas hos MellanSysterns. Och eftersom jag gav henne ett par Jaywalkers i oktober utan att fotografera dem på hennes fötter gjorde jag detta igår.

And today, sunday, I give my contribution to the ABC-game but this will only be in swedish, sorry!

Och idag, söndag, lämnar jag mitt bidrag till:


I ett försök att höja bildningsnivån hos främst mig själv (och på grund av otroligt dålig fantasi) tar jag tag i tionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, årgång 1974, och gör ett slumpvis urval. Resultatet blir följande:

Agat - prydnadssten
Agglutination - hopklumpning (av blodkroppar)
Abrasion - nedbrytning, bortnötning
Augur - teckentydare
Arkitrav - bjälklag (över pelarrad)
Akvatint - etsningsmetod
Aktuarie - tjänsteman i ämbetsverk
Ansols - baklänges
Asteni - kraftlöshet
Adiafora - likgiltiga ting

Avslutningsvis: förhör kommer inte att hållas!

Nu ska jag göra mig en aning mer presentabel och ge mig ut på en lång promenad i det vackra och underbart ljuuuuvliga vårvädret.

Just a quicky. "Juno's" finished. Hope to have time for some serious blocking later today. I don't count on having pix of her to post cause it's still the dark time of year even though signs of spring tend to show up more often. But I have other pictures...

En snabbis bara. "Juno" är färdig. Hoppas ha tid till seriös blockning senare idag. Jag räknar inte med att ha några bilder på henne för det är ju fortfarande den mörka årstiden även om vårtecknen blir fler och fler. Men jag har andra bilder...

ABC-leken har börjat. Det har inte jag. Ännu - men det kommer. Under tiden kan ni kolla in vad andra skriver.

I'm having problems with my yarn overs and the perfectionist within me whines constantly. I'm trying to tell myself it is good enough but til this moment I'm not yet convinsed.

To the right: "knit five, knit two together tbl, yarn over, knit one". To the left: "knit one, yarn over, knit two together, knit five". It is not a pretty sight but I will not frog it because I simply don't have the time to start all over again. (And then I ask myself if I'm really going to give it away as a birthday present if I'm not fully satisfied?) I have tried in different ways to get a better result but, nope, no way José. What am I doing wrong?

Jag har problem med mina omslag och perfektionisten inom mig kvider precis hela tiden. Jag försöker övertyga mig själv om att det är bra nog men har än så länge inte lyckats.

Till höger: "fem räta, sticka ihop två räta vridet, omslag, en rät". Till vänster: "en rät, omslag, två räta tillsammans, fem räta". Det är ingen vacker syn men jag kommer inte repa upp det för jag har helt enkelt inte tid att börja om från början. (Och så frågar jag mig om jag verkligen kommer att ge bort denna om jag inte är riktigt nöjd?) Har på olika sätt försökt få till ett bättre resultat men icke sa Nicke. Vad gör jag fel?

Vision this a bit darker then you get a hint about the right shade.
Föreställ dig detta något mörkare så får du en hint om rätt färg.

Över till "Pulsklubben". Det blir inga "Mrs Beeton's" för mig under februari månad. Jag kan knappt tro det själv men jag har alltså inget passande garn i hyllorna. Eller, det finns men de garnerna är öronmärkta till andra projekt och eftersom jag verkligen försöker hålla det garninköpsförbud jag ålagt mig fram till Syfestivalen får jag stå över denna gången. Tur att tiden går fort. Man kan ju få abstinens för mindre!

Over to the "Pulsklubben" (Wristwarmer club). There will be no "Mrs Beeton's" for me during february. I can hardly believe it but there is no suitable yarn in stash. Well, there is but that's for other projects and I have giving me a "no yarn shopping" resolution until the sewing festival febr 29 - march 2. Luckily times fly. One can get heavy abstinence for less.

Ulrika har lagt ut första mönstret i StickaMeras Pulsklubb!

Har kollat detta mönstret flera gånger tidigare så nu är det kanske dags att komma igång. Får kolla runt i lagret efter lämpliga kandidater i kväll. En sak är säker, originalgarnet blir det inte, inte om jag samtidigt vill uppfylla villkoret här. Och det vill jag!

Edit:

Och så har Interweave Knits lagt ut förhandstitten på vårnumret. Så mycket snyggt!

Interweave Knits spring preview is out. What at lot of beautys!

*Tadam tadam tadam*

Det är här ni hör pukor och trumpeter och fyrverkerierna exploderar så det står härliga till!

Fegisen har morskat upp sig och bokat både hotell och tågresor. Nu är det bestämt och betalt och någon återvändo finns inte. Efter de värsta våndorna innan jag gjorde slag i saken kändes det faktiskt förvånansvärt bra. Men det är ju så det är. När man vågat. Och dagen efter kunde jag liksom bara stanna upp och tänka "Wow, jag ska iväg!"

Att sen fjärilarna kommer att bygga bo i min mage ganska lång tid innan (de börjar väl lite smått redan, känns det som, när jag tänker på resan) är jag helt införstådd med men jag försöker praktisera positivt tänkande och är fullständigt övertygad om att jag kommer att få det hur trevligt som helst.

Har redan anmält mig till Stickas årsmöte och kanske ses vi där. Om jag vågar ge mig till känna. För jag är faktiskt blyg. Ibland. Någon gång. Okej, det händer! För att söka någon form av kontakt med er, kära stickningsintresserade/bloggare, har jag funderat på om jag ska dra igång någon typ av "jakt" - på mig. Ni vet, där någon ska lägga handen på ens axel och säga typ "Konststycket på Syfestivalen" (jag vet - töntfaktorn är skriande hög) och den som hinner först vinner något. Fast det får kanske bli timmarna innan årsmötet. Ska fundera vidare på det här. Under tiden kan jag väl tillägga att synpunkter är värdefulla! Vilket påminner mig om att jag också vill tacka för all uppmuntran och alla glada tillrop. Ni är hur goa´som helst. Tack, tack, tack!

Stickning då? "Juno" växer vidare. Med de begränsade ljusförhållandena är sättet att presentera "Juno" på ganska begränsat och att bara visa upp ett stycke stickat som blivit lite längre är inte så roligt. Därför får det vänta. Istället visar jag mobilbilder av lite sämre kvalitet på Svärpojkvännens mössa och halsduk. Detaljer finns att hitta på "Flickr" som vanligt.

Daughter's Boyfriend's hat and scarf. Details at my "Flickr".

Februarisockorna i Sockklubben hoppar jag över. De har jag redan stickat en gång. De blev jättefina men var inte så roliga att sticka. ´(Fast jag gillar mönstret så mycket att jag använt det till två mössor. Den ena finns här, den andra är "obildad" än så länge.) Är däremot väldigt sugen på ett nytt par strumpor men jag försöker behärska mig med tanke på de andra tio paren som komma skall och så får jag träla vidare med "Juno" så länge. Den vill jag bli klar med så fort som möjligt så att jag kan återgå till "Durrow" och kanske även börja på något annat jag kikat på.

Socks with false braids (pattern only in swedish),
February sock in the Sock Club, knitted for Eldest Sister last summer.

"När gjorde du senast något roligt för dig själv?", sa Mannen och tycker att jag ska åka till Syfestivalen i Sollentuna. Det kommer jag fortfarande inte ihåg även om jag funderat några timmar. Och vid tanken på att åka ensam till Stockholm och bo där flera nätter... för att uttrycka det milt - pulsen går i topp.

Så hemskt längesen är det ändå inte sedan jag inte kunde åka ensam ens till stora shoppingcentrat i väst. Okej, det är fler år sen men Stockholm är så mycket större och så mycket längre bort och .... .... ....

Samtidigt vet jag att enda sättet att komma förbi den här rädslan är att ta mig igenom den och faktiskt gick jag in på nätet och kollade rum och tågtider och var nästan helt färdig att boka bådadera när det blev lite för svårt att andas.

"Det blir ju så dyrt också", piper den där ynkliga inuti. "Så mycket garn jag skulle kunna köpa". Jo, visst, som om det skulle vara den egentliga anledningen. Och som mannen återigen sa när jag påpekade det, "När gjorde du senast något roligt för dig själv?".

"Juno" grows slowly.

"Juno" växer sakta. Vet inte hur många gånger jag har fått backa och sticka om i den mer mönstrade delen. Har otroligt svårt att hålla koncentrationen uppe just nu och allting tar mycket längre tid. Eftersom jag har tidspress på denna räknade jag igår efter hur mycket jag måste sticka per dag för att hålla schemat. Resultatet blev 5,5 cm. Och då har jag inte beaktat att "mönsterdelen" tar mycket längre tid. Det känns lite i mesta laget men det är alldeles för tidigt att ge upp.

Jag har upptäckt att jag har en tendens att falla för modeller som tyvärr är ganska tråkiga att sticka. Så även "Juno". Därför är det en större glädje när jag får skifta till något som får funka som morot. Som "Dragspelsbaskern" till exempel.

"Accordion beret"

Hade stickat ungefär hälften när jag upptäckte att den blev väl liten. Kollade masktätheten och såg att den låg i underkant. Gjorde provlappar - igen - och jämförde mellan 3 mm och 3,5 mm. Masktätheten blev bättre med 3,5 men jag gillade resultatet bättre med 3 mm så då började jag om med 10 maskor extra istället. Det verkar inte ha räckt för mössan ser inte så baskeraktig ut på mig. Som tur är finns mindre huvud i närheten och denna är så rolig att sticka att jag gärna gör om det igen. Då ska jag också försöka få till ökningar och minskningar lite snyggare.

Yesterday I forgot to tell my Monkey's are not only the first project in the sock club it is also no 1/12 in "12 projekter 2008". Two flies in one catch!

Igår glömde jag berätta att mina "Monkeys" inte bara är första projektet i sockklubben utan även nr 1/12 av "12 projekter 2008". Två flugor i en smäll!

Sen har jag ju även joinat "Pulsklubben" hos "StickaMera". Och "ABC-leken" hos "Stickeri Stickera Stickeralla". Mycket blir det men kul! När jag bara känner att jag har laddat ska jag försöka lägga in respektive knappar här till höger. Om man är mentalt underbegåvad vad gäller datorer krävs en viss tid av mental förberedelse.

Till sist måste jag berätta att snödropparna står och niger i vår söder-rabatt. Med dem och det fina, kvardröjande ljuset här i eftermiddags har jag fått riktigt vårkänning idag!

Finished "Monkey's" for Daughter. First pair socks in "StickaMeras" sock club.

Pattern: Cookie A, Knitty.com
Yarn: Opal UNI, shade 1412, 60 g for a European size 37
Needles: 2,5 mm dpns
Started: 2008-01-06
Finished: 2008-01-14

The second picture is more true about the colour.

A fun knit, quite easy too but for the moment I'm obviously inable to learn the easiest stitch combination so I had to watch pattern all the time. It might even be more "Monkey's" one day.

Färdiga "Monkeys" till Dottern. Första paret strumpor i "StickaMeras" sockklubb.

Mönster: Cookie A, Knitty.com
Yarn: Opal UNI, syren - färg 1412, 60 g till en storlek 37
Stickor: 2,5 strump-
Påbörjat: 2008-01-06
Färdigt: 2008-01-14

Den andra bilden är mer rättvisande om färgen.

Strumporna var kul att sticka, ganska lätta också men för närvarande är jag visst oförmögen att memorera ens den lättaste kombination maskor så jag har suttit och kollat mönstret hela tiden men det är fullt möjligt att det blir fler par med tiden

Picture by Kimberly Petersen, borrowed from Knitty.com
Bild av Kimberly Petersen, lånad från Knitty.com

On the needles right now "Juno Regina". Yarn "Teetee Elegant", 70% comd wool - 30% tussah silk, in a dark lilac shade. Again. But this time not for me nor Dear Mother.

This yarn is the thinnest one I have ever knitted, 500 m/50 g (547 yd's/1,76 oz), and still on 3 mm needles it takes like for ever for a few centimeters. I do have a deadline in about five weeks from now. It is absolutely possible I have to buy a present instead.

"Durrow" is on hold. I consider whether to frog or not. Yes, seriously, I do. Son grows in a furious speed and I'm starting to have second thoughts about the chosen size.

"Monkey's" are done. Picture will be posted as soon as natural light is more sufficient.

På stickorna just nu finns "Juno Regina". Garn "Teetee Elegant", 70% kamgarn - 30% tussasilke, i en mörk lila nyans. Igen. Men denna gången är det varken till mig eller Kära Modern.

Det här garnet är det tunnaste jag någonsin stickat med, 500 m/50 g, och fast jag använder 3 mm stickor tar det en evighet för bara några få centimeter. Jag har en deadline om ungefär fem veckor från nu. Det är fullt möjligt att jag får köpa en present i stället.

"Durrow" får en paus. Jag överväger om jag ska repa upp eller inte. Jo, seriöst, det gör jag. Sonen växer i ett galet tempo och jag börjar känna tvivel angående storleken jag valt.

"Monkey-sarna" är färdiga. Bild kommer så fort det naturliga ljuset är tillräckligt.

Dottern kom hem med ett nytt ord i sitt förråd. Ett väldigt praktiskt ord som man säkert kan ha nytta av vid många olika tillfällen. Kanske att använda som variation till de vanliga svordomarna som redan sitter inkarvade i ryggmärgen. Jag menar, varför vara som alla andra? Ordet?

Hyperneurokustiskadiafragmakontravibrationer *

Fast kanske inte ändå, det är nog inte tillräckligt klatschigt...

*Med reservationer för stavningen.

Monkey's progress. One pattern repeat to go on second sock. To be continued right after this posting.

Monkeys framsteg. En mönsterrepetition kvar på andra strumpan. Fortsättning följer direkt efter detta inlägg.

Blir man förlåten för små elakheter om man gör offentlig avbön? Fast då förutsätter det kanske att man ångrar sig och det gör jag egentligen inte.

Jag är så saligt trött på att i tid och otid bli påhoppad av försäljare på ställen där man borde vara "fredad". Till exempel i entrén hos Ica-butiken. Eller på deras parkering. Eller på de "allmänna" ytorna i det stora köpcentrat. Det är precis av samma anledning som jag registrerade telefonen hos Nix. Min tid är min och då är det inte okej för vem som helst att göra intrång i min sfär när jag inte har bett om det, inte ens visat minsta intresse. Allra värst är det när ens vänliga "nej, tack" till på köpet blir ifrågasatt. Ofta kan det i och för sig bero på att den repliken kommer per automatik redan när jag ser att försäljaren öppnar munnen. Men ändå.

Idag var det alltså dags igen. I det stora köpcentrat dit jag tagit mig tillsammans med sonen. (Begriper det inte - han bara växer och växer!) Där går vi glada i hågen på väg mot sportaffären när en yngre man plötsligt står framför mig. När jag såg att han drog efter andan så utan att tänka efter mumlade jag något med tungan i gommen och tecknade lite med handen mot ena örat. Tyckte själv att det lät som en väldigt trovärdig imitation av en hörselskadad och mannen drog sig snabbt undan. Hade jag vetat att det kunde vara så lätt skulle jag börjat med detta för länge sen.

Detta föder givetvis en annan fråga. Hur mogen ska man vara vid 43?

This is the colour my Monkey's will get, Opal "Syringa", no 1412. Picture is as blurred as my head feels but colour's right.


Det här är färgen mina Monkey's kommer få, Opal "Syren", nr 1412. Bilden är lika suddig som jag känner mig men färgen stämmer.

Nu när jag inte orkar sticka så läser jag. Har återuppväckt bekantskapen, det var några år sen sist, men böckerna är klart läsvärda en gång till. Från början var det gott att som omväxling ligga nerbäddad under tjockt duntäcke och läsa och slumra om vartannat (måste blogga lite för att undvika liggsår) men nu börjar jag tröttna. Särskilt på hostan. Mannen försöker övertala mig att dricka te med honung i men det är ju så äckligt med honung. Blir med det som när jag försöker äta nyponsoppa, det "kryllar" sig i nacken!

Ska sticka en sjal som ska ges bort som present. Har börjat fundera på vilket mönster jag ska välja, känns som om en stola kunde passa. Alla förslag mottages med tacksamhet, stola eller ej.

I'm going to knit a shawl for a birthday girl, well woman is maybe more appropriate to call her. Don't know what pattern to choose but it feels like a stola would fit the recipient best. Thankfull for all suggestions, stola or not. Btw, this is how Daughter's "Flower Basket Shawl" looks like in blocked condition.

Förresten, så här ser Dotterns "Flower Basket Shawl" ut blockad. Hon blev jätteglad när hon förstod att det var till henne och inte till någon annan som jag stickat den.

It doesn't matter what I try to tell myself, I am sick! Didn't think it was possible but my nose runs even more, I am coughing til I throw up (sorry) and my throat hurts as hell. Dear Husband has been to the farmacy for some medicine. Hope it helps right away.

Not much knitting in other words, seems like I cough even more due to yarn dust. The back of Durrow is about 38 cm (approx 15 in) now and it seems like I have messed up swatching big time. Think I have to block it with violence trying to get right measures. I also consider wether I should insert pieces between back and front to make it bigger. Frogging is not what I want at this moment.

KnitMore's sock club has started. First sock out is "Monkey". I intend to use one of the Opal's I got from Husband for christmas but for the moment I think I have to postpone the cast on for a few days.

Meet Felix the Cat. A fine gentleman from France. He moved to Sweden together with his family some years ago.

Even if his french mistress has learnt swedish Felix has not and when the girls went to France for the holidays my family and I was cat sitters and all conversation with Felix had to be in french. It was very limited!

Fortunately sweet talk works in any language and first time he purred I knew he had adopted our family.

Möt Katten Felix. En fin gentleman från Frankrike. Han flyttade till Sverige tilsammans med sin familj för några år sedan.

Även om hans franska matte har lärt sig svenska har inte Felix gjort det så när flickorna åkte till Frankrike för att fira jul var familjen och jag kattvakter och all konversation med Felix fick föras på franska. Den var väldigt begränsad!

Som tur är funkar gullegull-prat på vilket språk som helst och när han spann för första gången förstod jag att han adopterat vår familj.

Det kvittar vad jag försöker intala mig själv, jag är sjuk! Trodde inte det var möjligt för näsan att rinna mer, jag hostar tills jag kräks (förlåt) och halsen gör inihelsikes ont. Käre Mannen har varit på apoteket och köpt medicin, hoppas att den gör snar verkan.

Inte mycket stickning blir det eftersom jag t o m hostar ännu mer på grund av garndamm. Bakstycket på Durrow har blivit ungefär 38 cm och det verkar som provlappen sket sig rejält. Tror det måste till våldsblockning för att få de rätta måtten. Jag överväger också om jag ska infoga "kilar" mellan fram- och bakstyckena för att göra tröjan lite större. Att repa upp är för närvarande inget alternativ.

StickaMeras sockklubb har startat. Första sockan ut är "Monkey". Jag ska använda ett av Opalnystanen som jag fick i julklapp av Mannen men starten får nog skjutas upp några dagar