Can hardly believe it's true, three posts in one day! One could think I'm sick. Hrrmpff, I'm coughing, my nose are running and my throat are sore, but sick, I don't think so. Just a tiny cold!

But it's not why I am posting again. You know that darling, sweet, gorgeous Daughter of mine? She went to her Boyfriend this morning to stay for a week or so. She, that darling, sweet, gorgeous Daughter has hid this book from me, the woman who gave birth to her. Never ever had I thought she could be so treacherous!

Deeeep sigh! Nothing else to do but to get back to booooring "Durrow". He looks good though, all ten centimeters of his back.

Kan knappt tro det är sant, tre poster samma dugn! Man skulle kunna tro att jag är sjuk. Hrrmpff, jag hostar, min näsa rinner och min hals gör ont, men sjuk, tror inte det. En pytteliten förkylning bara!

Men det är inte därför jag bloggar igen. Du vet, den där rara, söta, underbara Dottern jag har? Hon åkte till Pojkvännen i morse för att stanna en vecka eller så. Hon, den där rara, söta, underbara Dottern har gömt denna boken för mig, kvinnan som födde henne. Aldrig skulle jag väl kunnat tro att hon kunde vara så svekfull!

Djup suck! Inget annat att göra än att återvända till trååååkiga "Durrow": Han ser bra ut, däremot, alla tio centimetrarna av hans baksida.

I don't make a closure for 2007, wish I had the energy but I don't. Feel more up to list my goals for next year. According to how much I improvise and jump between projects I'll probably end up trying to make a closure a year from now instead of a new "wish list" I don't follow. (Did anyone get that piece?)

What are my goals then?

1. To finish Son's "Durrow". I have only knitted about five centimeters off the back and are already half dead out of boreness. And still it's a 5 mm needles knit.

2. A sweater or cardigan for Daughter. Might be a "Arbor" but more probably a "Tangled Yoke Cardigan". There's some suitible yarn in the stash.

3. I will definitly knit a "Cherry" with yarn I got in a swap with Ilsefin.

4. I will also knit at least one pair of mittens. The struggle with thumb gussets will re-open. (Oh, dear!). The pirate mittens I started for Son are still on hold but they will one day be frogged.

5. Socks! I signed up for KnitMore's sock club rather early so I'm counting on several pairs of nice socks. Santa also brought 400 grams Opal sockyarn in different colours and already I had built a minor stash for socks.

6. I have also something with beads on my mind. Just to learn how to put the beads on one by one instead of all in advance.

7. A shawl. I will knit at least one shawl. Haven't decided which one yet but I have a cone with the most beautiful and soft silk/cashmere waiting for just the right project.

This will have to do for now. With only seven goals I will have lot opportunities for improvisation and then I even might finish my seven points list? Or is this as possible as seeing pigs fly?

Happy new year to all of you darling people out there!


Jag skippar helt att göra bokslut över året som gått även om jag innerst inne önskar att jag hade energi till det som vissa andra. Det är så imponerande! Men för tillfället känns det mer lustfyllt att försöka plita ner några mål för 2008. Om inte annat kan det ju vara intressant att se hur mycket jag improviserar och hoppar från den ena tanken till den andra. Vilket förmodligen betyder att jag vid den här tiden om ett år ändå sitter och gör bokslut för att undvika att se nästkommande års avsteg från uppgjord lista. (Har någon överhuvudtaget fattat det här stycket?)

Okej, vad har jag då för mål med stickningen nästa år.

1. Sonens "Durrow" ska bli färdig. Har stickat cirka fem cm av bakstycket (i brun Alaska Tweed från Drops - garnet har utgått så det är inte mycket lönt att leta efter det) och är redan halvt ihjältråkad trots 5 mm stickor.

2. En tröja eller kofta till Dottern. Kan bli en "Arbor" men troligare är en "Tangled Yoke Cardigan". Har mer Alaska Tweed (i en färg som drar åt purpur) som också kommer från Tradera precis som garnet till "Durrow".

3. Jag ska definitivt sticka en "Cherry" - i garn jag fick av Ilsefin vid ett byte vi gjorde i höstas.

4. Jag ska också sticka minst ett par vantar. Äntligen ska kampen åter tas upp med tumkilar och andra svårigheter. Piratvantarna som jag började på till Sonen ligger fortfarande på vänt men de ska få gå till de sälla jaktmarkerna så småningom.

5. Strumpor ska det också bli. Signade mig för StickaMeras Sockklubb ganska tidigt så jag räknar med flera par roliga strumpor. Fick ju fyra hekto Opal-garn i olika färger i julklapp och redan innan hade jag lagt lite andra garner på hög.

6. Någonting med pärlor kan jag också tänka mig. Bara för att lära mig trä på pärlor allt eftersom i stället för att dra på alla i förväg.

7. Sen lär det väl bli minst en sjal också. Vilken har jag ännu inte bestämt men jag har en kon med ett underbart mjukt silke/cashmere-garn som väntar på precis rätt projekt.

Det här får räcka för nu. Med bara sju mål kommer jag att ha många tillfällen till improvisation och då kanske jag till och med kommer att slutföra min sjupunkts-lista. Eller är det lika troligt som att se grisar flyga?

Gott nytt år till alla er underbara människor där ute!

Cheers!
Nothing stronger than coffee in the glas Daughter bought to me at "Söstrene Grene's" in Copenhagen.

Skål!
Inget starkare än kaffe i glaset Dottern köpte till mig hos "Söstrene Grenes" i Köpenhamn.

Finally I'm more than done with Christmas gifts for 2007. Last one's finished today. It is a kind off beret-ish hat for Bonus-son's girlfriend "K" in a pattern of my own, developed from the dark lilac "Mother hat" in alpaca. It looks great and I'm very pleased with it. Hoping to get a picture from "K" tomorrow with her wearing it.

And tomorrow I will swatch for "Durrow". Can hardly wait but it's almost two a'clock in the morning and I need some sleep allthough I don't feel tired. I blaime the coffee. This means I'm back in the coffee swamp after being clean for six years. And I so love it!

Så är jag då äntligen färdig med julklappar för 2007. Den sista avslutades idag. Det är en baskeraktig mössa till Bonus-sonens flickvän, "K", i ett eget mönster, utvecklat från den mörklila "Morens mössa" i alpacka. Den ser jättebra ut och jag är himla nöjd med den. Hoppas få en bild från "K" i morgon när hon har den på.

Och i morgon ska jag sticka provlapp för "Durrow". Kan knappt bärga mig men klockan är nästan två och jag behöver lite sömn även om jag inte känner mig trött. Skyller på kaffet. Detta betyder att jag är tillbaks i kaffe-träsket efter sex rena år. Och jag älskar det!

Merry Christmas to all of you!

Hope you will have a nice holiday with lots of gifts, good food and above all pleasant company.

I'm struggeling to finish last present but when done I'll let the christmas peace appear.

God Jul på er!

Hoppas att ni alla får en riktigt skön ledighet med många paket, god mat och framför allt trevligt umgänge.

Själv kämpar jag in i det sista med att få sista klappen färdig men snart ska ron få infinna sig hos mig också.

FO's!
Färdigt!

Shaped Triangle Shawl from "A gathering of Lace".
To get a hint of the right shade of this dark and rich lilac you can check picture no 2 of "Mom's hat". It is not exactly the same (different yarn too) but I can't get closer to it.

Shaped Triangle Shawl från "A gathering of Lace".
För att få en hint om den djupa, fylliga färgen kan du kolla bild nr 2 av "Morens mössa". Det är inte exakt samma (olika garn också) men närmre än så kommer jag inte.
(Om någon irriterar sig på att den svenska texten är kursiv beror det på att Blogger är fullständigt fritt från samarbersvilja.)

More "Shaped Triangle" and ...
Mer "Shaped Triangle" och ...

... another one.
... ännu en.

Over to "Mother's hat", a christmas gift.
Över till "Morens mössa", en julklapp.

From the side.
Från sidan.

From the back.
If you think the pattern's getting smaller and smaller closer to top you are right. I'm very happy about how this turned out. As I told you in an earlier post, it's my own pattern.

Bakifrån.
Om du tycker att mönstret ser mindre och mindre ut mot toppen har du helt rätt. Jag är väldigt nöjd med hur resultatet blev. Som jag berättat i en tidigare post är det mitt eget mönster.

Christmas gift for MiL.
(No, I don't hate my mother, she had a shawl some weeks ago.)

Julklapp till svärmor.
(Nej, jag hatar inte Moren, hon fick en sjal för några veckor sen.

Kimono Shawl from "Folk Shawls" by Cheryl Oberle.
This shawl is huuuuge. And I even left out two pattern repeats.

Kimono Shawl från "Folk Shawls" by Cheryl Oberle.
Den här sjalen är gigabautisk och då utelämnade jag ändå två mönsterrepetitioner.

Front and back look's the same.
Fram- och baksida ser likadan ut.

A pretty monotonus pattern giving a beautiful result.
But my shawl favourite this far is the "Shaped Triangle" and that one I'll keep.

Ett ganska enahanda mönster som ger ett vackert resultat.
Men min sjal-favorit hittills är "Shaped Triangle" och den behåller jag själv.

Finally the Argosy scarf.
Slutligen Argosy-halsduken.

Front
Framifrån

With this back picture I'll end the posting for today.
Oh, by the way, all details on these projects can be found on Flickr.

Med denna bakifrån-bild avslutar jag dagens bloggande.
Åh, förresten, alla detaljer om dessa projekten kan hittas på Flickr.

Daughter showed me a sight I so totally fell in love with. Over and over again I play "Just around the corner" with Cock Robin. Nostalgia blooms and I have a smile on my face that would make every one seeing me think I've gone forever lost in my own universe.

When I've listened my ears off with this song I'll choose another one. Hey, I'm the lady who once had Roxette's "It must have been love" recorded as only song on both sides of an entire cassette.

No more time for blogging, I'm going to complete Mothers hat now.

Dottern visade mig en ny sida som jag handlöst förälskade mig i. Om och om igen spelar jag "Just around the corner" med Cock Robin. Nostalgin blommar och jag har ett leende på läpparna som skulle få eventuella åskådare tro att jag är för evigt förlorad i mitt egna universum.

När jag lyssnat öronen av mig på denna låten väljer jag en annan. Hallååå, jag är kvinnan som en gång hade Roxettes "It must have been love" inspelad på båda sidor av ett helt kassettband.

Ingen mer tid för bloggning, nu ska jag sticka färdigt Morens mössa.

Christmas gift number four is blocking. Next to be pinned up is...
Julklapp nummer fyra blockas. Näst i tur att bli uppnålad är...

...the Argosy scarf in greens and browns from Östergötlands Ullspinneri.
Tomorrow I'm gonna block the Kimono shawl (gift no five). Oh, my... thumbs. Please Santa, bring me some blocking wires!

...Argosy-halsduken i grönbrunt från Östergötlands Ullspinneri.
I morgon ska jag blocka Kimono-sjalen (klapp nr fem). Åh, mina... tummar. Snälla Tomten, ge mig blockningsvajrar i år!

Yesterday I started X-mas gift number six. Though I already have given my Mother the HTS I need a new handmade present for her. On her birthday last year I gave her some dark lilac alpaca yarn from Drops and a pattern of a feather and fan scarf. After knitting the scarf (it looks great) she had two balls left. She gave them to me. Now I think it could be fun to "bring 'em back home" in shape of a matching hat. So now I'm in the situation trying to make up a hat pattern of my own. In other words, it is just as likely my mother get a hat for chrismas as she won't. Stay tuned...

Igår påbörjade jag julklapp nummer sex. Eftersom jag redan gett Moren HTS:en behöver jag en ny, handgjord julklapp till henne. På hennes födelsedag förra året gav jag henne mörklila alpackagarn från Drops och ett mönster på en påfågelsmönstrad halsduk. När hon stickat färdigt halsduken (den blev jättefin) hade hon två nystan över. De gav hon til mig. Nu tycker jag att det skulle vara kul att "ta hem dem" igen i form av en matchande mössa. Därför är jag nu i den situationen att jag försöker komponera ett eget möss-mönster. Det är, med andra ord, precis lika sannolikt att Moren kommer att få en mössa i julklapp som det inte är det. Stanna kvar...

It's hard to get the colour right.
Det är svårt att få färgen rätt.

I conceal stuff now when mostly knitting christmas gifts. Hence no pictures on FO's because I'm not sure who is reading my blog. But one WIP includes some of this. Anyone who wants can take a guess but I won't tell until after the holidays.

When all christmas knitting is done I think I'll cast on for Arbor. I love it and Daughter can imagine herself wearing it - with long sleaves, though. Feel a bit worried, have never modified a pattern in this caliber and it is agees ago I knitted a sweater. I will probably send out endless cries for help...

For fairness sake I have to knit something for Son too. He would look great in a Durrow. Grey, red, brown, green, blue or maybe a more payle colour?

Jag är lite hemlig nu och pysslar mest med julklappar. Därför kommer inga bilder på just sådant som är färdigt för jag vet inte riktigt vem som läser här. Men ett pågående projekt inbegriper bland annat lite sånt här. Sen kan ju den som vill gissa men något besked kommer inte förrän efter jul.

När all jul-stickning är färdig tror jag att jag ska börja på en Arbor. Jag är kär och Dottern kan föreställa sig själv i en sån - med långa ärmar, däremot. Känner mig en aning oroad, har aldrig modifierat ett mönster i den kalibern och det är åratal sen jag stickade en tröja. Förmodligen kommer jag att skicka ut oändliga böner om hjälp...

För rättvisans skull måste jag sticka något till Sonen också. Han skulle bli fin i en Durrow. Grå, röd, brun, grön, blå eller kanske en ljusare färg.

Sentimental rubbish...?

Four weeks ago my Mother had a hart attack. To make a long story short she was back home again after treatment within five days. Bringing lots of medicine with her and very strong recommendations to stop smoking. Well, after smoking for 54 (fiftyfouryears!!!) it is a big time achievement not to pick up another cigarett even if you know your life depends on it. But she has been non-smoking since she was hospitalised.

When I started to knit the Highland Triangle Shawl it was my intention to give it to my Mother as a christmas gift. Due to her heart attack I don't dare to wait. Suddenly life seems much more breakable and even if I already knows that, cause of previous experiences, I seem to forget when life just goes on and on and on. Once in a while you are suddenly shaken in your grounds and discover how much you are taking for granted. My mom knows how much I love her but it doesn't mean I don't want to show her that. I do and I need to. For my own sake. Because if everything is going as it "should" go she will one day be gone, before me, and I want to assure myself not having anything unsaid.

Yesterday I gave her the shawl and she loves it! Haven't seen her that happy in a long while, not since she was sick. It feels good in a Daughters heart.


Sentimental smörja...?

För fyra veckor sen fick Moren en hjärtinfarkt. För att göra en lång historia kort var hon tillbaks hemma efter behandling inom fem dagar. Med hem hade hon massor av mediciner och väldigt starka rekommendationer om att sluta röka. Efter att ha rökt i 54 (femtiofyraår!!!) är det en prestation utöver det vanliga att inte tända ännu en cigarett även om du vet att ditt liv är beroende av det. Men Moren har varit icke rökande sen hon blev inlagd.

När jag började sticka Higland Triangle Shawl var det min avsikt att ge Moren den som julklapp. På grund av hjärtinfakten vågar jag inte vänta. Plötsligt verkar livet så mycket mer bräckligt och även om jag egentligen redan vet det, genom tidigare händelser, tycks jag glömma bort det allt eftersom tiden går. Någon gång då och då blir man plötsligt rejält omskakad och upptäcker hur mycket man tar för givet. Min Mor vet hur mycket jag älskar henne men det betyder inte att jag inte vill visa henne det. Jag vill det och behöver det också. För min egen skull. För om allting går som det "ska" gå kommer hon en dag vara borta, före mig, och jag vill då vara fullkomligt säker på att inte ha något osagt.

Igår fick hon sjalen och hon älskar den! Har inte sett henne så glad på länge, inte sen hon blev sjuk. Det gör gott i en Dotters hjärta.

Sorry, still no picture on my pretty shawl. The weather is so grey and dark one almost needs the light on all day. I can show you Son's hat though. A quick little knit finished some weeks ago. It's long enough to cover ears and forehead and fits just fine under his bicycle helmet. Knitted in Sandnes Lanett, a soft 100% merino wool, superwash it is, wich I think is necessary for a childs hat.

Tyvärr, fortfarande ingen bild på min fiiiinna sjal. Struntar i att eget beröm luktar illa för jag är väldigt glad att sjalen blev så fin. Vädret är däremot inte fint utan så grått och mörkt att man nästan måste ha ljuset tänt hela dagen. Men jag kan ju visa en annan bild, nämligen på Sonens mössa. En snabb liten stickning som jag gjorde för några veckor sedan. Tillräckligt lång för att täcka både öron och panna och passar superbra under cykelhjälmen. Stickad i Sandnes Lanett, mjuk 100% merino som är superwash-behandlad, ett måste för en barnmössa tycker jag.


Felt I was the only one left who had not signed up for "PIF" until I found Yarnalized updated blog. Thank you Bloglines! Now I'm in the "game".

“I will send a handmade gift to the first 3 people who leave a comment on my blog requesting to join this PIF exchange. I don’t know what that gift will be yet and you may not receive it tomorrow or next week, but you will receive it within 365 days, that is my promise! The only thing you have to do in return is pay it forward by making the same promise on your blog.”

De tre första som lämnar en kommentar på det här inlägget (och därmed själva lovar att gå med i kedjan) får alltså en handgjord present av mig inom 365 dagar. Det du behöver göra är att kopiera ovanstående text på din blogg och "skicka vidare" till tre nya.

Trodde faktiskt att alla kedjor rasslat förbi mig men så hittade jag till Yarnalized och där var jag först. Nu är jag också med i leken!

Sorry, no shawl picture today. To bad light conditions. I'll give it a try tomorrow.

Tyvärr, ingen sjalbild idag. För dåligt ljus helt enkelt. Jag gör ett nytt försök i morgon.

Thought I hadn't knitted something "real" in a year but then I stired around in the closet and suddenly I had three shawls and one scarf in my hand. Plus the Kimono shawl I finished two days ago. Quite an achievement for someone who's totally uncapable of memorising the easiest pattern combination. The lot was unblocked (can't believe it - trusted the house gnome to fix it - lazy bastard) so I'll have work for a while.

Anyway, first shawl is blocked and drying. Intended to do one more but I think my thumb disagrees. Have to wait and see if it is more cooperative tomorrow. And tomorrow a picture might be posted of the first shawl?

Have second thoughts about my blog name. Hasn't been an issue before but since I've started "Ravelry-ing" I realised that "Konststycket" must bee almost impossible to pronounce for a non swedish speaking person. I have to consult BonusDaughter to make sure I don't choose a wicked new screen name, at least not in some of the languages she knows. And she knows a few. Languages as well as dirty words...

Tyckte att jag inte hade stickat något "rejält" på hela året men så började jag röra runt i garderoben och plötsligt stod jag med tre sjalar och en halsduk i handen. Plus Kimono-sjalen som blev klar i förrgår. Det är en ganska hyfsad prestation för någon som är fullständigt okapabel att memorera ens den enklaste mönsterkombination. Allt var oblockat (vilket i sig är helt obegripligt - hade förväntat mig att hustomten skulle fixa det - men han håller väl bara till på loftet) så jag lär ha att göra ett tag.

Nåväl, första sjalen ligger nu utspänd och torkar. Hade tänkt hinna med ännu en men jag tror inte att min tumme håller med. Får väl se om den blir mer medgörlig tills i morgon. Och då kanske det också kommer en bild på ett av de färdiga verken?

Funderar på att byta namn på bloggen. Har inte varit aktuellt tidigare men i och med att jag numera "Ravelryar" började jag fundera på hur fullständigt omöjligt mitt bloggnamn måste vara att uttala för en icke-svensk person (läs engelskspråkig, vilket är vanligast på Ravelry). Får nog ta Bonusdottern till hjälp så att det hemmasnickrade namnet inte blir något fruktansvärt ekivokt på något av de utrikiska språk hon behärskar. De är ju några stycken.

Några dagar är bättre än andra. Idag droppade ett kuvert ner i brevlådan. Det innehöll två mjuka raringar, alpacka från "Du Store Alpakka", i precis rätt färg, nr 2014, för mig. (Lyckades däremot inte att få till rätt färg på bilden.) Detta är reslutatet av ett byte mellan Ilsefin och mig. Hon bloggade om att hon inte visste vilken bok hon skulle köpa och jag hade en av dem hon valde mellan, "Designstickat" av Jytte Slente. Den är full av mönster som inte riktigt faller mig i smaken och därför gav jag Ilsefin ett förslag som hon inte kunde tacka nej till. Garn i byte för bok och hon "köpte" det!

Tack så jättemycket, Ilsefin! Garnet är så fint och mjukt och luktar så himla gott. Det var sannerligen ett bra byte!

Some days are better than others. Today a envelope dropped down in my mailbox containing two soft darlings, alpaca from "Du Store Alpakka", in just the perfect shade, colour 2014, for me. (Don't seem to be able to get the shade right on the picture though.) The result of a swap between Ilsefin and me. She blogged about not knowing what book to buy and I had one of the ones she was choosing between, "Designstickat" by Jytte Slente. It's full of designs that's not really my cup of tea. So I made her a proposal, book for yarn, and she bought it!

Thank you very, very much Ilsefin! It is so beautiful and soft and smells lovely too. It sure was a great trade!

Det har inte blivit mycket stickat på sistone. Speciellt inte på min Kimono Shawl. Men även om det inte känns som jag gjort så väldigt mycket framsteg har jag bara fyra mönsterrepetitioner kvar. Det är nära nu...

Haven't been much knitting time lately. Especially not on the Kimono Shawl. But even if it doesn't feel much of a progress I have only four more pattern repeats to go. It is close now...

Detta är en mer rättvisande bild av färgen.
This is a more a adequate view of the colourway.

En dag berättade Mannen att han fått kalla fötter. Man kan lätt oroas av sådana ord men allvarligare än att han faktiskt frös om fötterna var det inte. 102 gram av Novitas "7 bröder", färg 849, 4 mm strumpstickor och ungefär tio dagar senare kunde han dra på dessa.

One day Husband told me he had cold feet. One could easily get worried by such words but it was as simple as that, his feet was cold. Well, we couldn't have that, could we? 102 grams of Novitas "7 bröder", colour 849, 4 mm dpns, and about ten days later he could put theese on.


Har också stickat vars en mössa till Sonen och Dottern. Har däremot inga bilder på dem. Sonens mössa är i enkel ribbstickning och passar perfekt. Dotterns mössa ser mer ut som en korsning mellan en basker och något en ko lämnat efter sig. Fäste inte trådarna överdrivet noga för jag har en aning om att den ska froggas.

Have also finished a hat each for Son and Daughter. Have no pictures of them. Son's hat is just a plain rib knit and has a perfect fit. Daughter's hat looks more like a crossbreed between a beret and something a cow left behind. Didn't weave in the ends very careful cause I have a feeling it will be frogged.


Senaste inköpet till mitt hobbyrum. Inte för att det är en särdeles luxulös samling garn men det är min och lite då och då måste jag sätta mig ner bara för att titta på det. Kan än en gång konstatera att jag är lyckligt lottad. Mannen sade "Du skulle köpa en till hylla åt allt annat grejs, som inte är garn." Tror att jag ska låta honom få rätt endera dan.

Latest buy to my crafts room. Not that it's a very luxurious collection of yarn but it is mine and once in a while I have to drop down on the chair just to watch it. I'm a very lucky woman! Husband said "You should buy yet another shelf for storing all other stuff, not being yarn". I think I'll might let him be right one of theese day.

Fick min inbjudan till Ravelry den 22 augusti, igår loggade jag in. Tror ett nytt beroende är på gång...

Got my invitation to Ravelry august 22nd, signed in yesterday. Think a new addiction's coming up...

Kamelen har inte mått så bra på sistone. Den ena krämpan efter den andra har dykt upp. Trött och eländig har han varit. Dyrt blir det också med ständig vård. Men det är väl så att åldern tar ut sin rätt och han har tjänat oss väl under många år. Alltid varit tjänstvillig och beredd på utflykter. Men det här sista tog oss verkligen på sängen, att det blev så allvarligt, så fort. Extra sorgligt känns det eftersom vi köpte honom av min pappa. Och han finns ju inte heller mer.

Så vi fick börja paniksöka efter en ny kamel. Jag menar, har man vant sig vid en egen så är det svårt att vara utan. Fast det gäller ju att hitta exakt rätt. En ny kamel som passar in i just vår famlij. Efter mycket vånda, funderingar och ännu mera vånda föll slutligen valet på "Pegge". Ja, det är arbetsnamnet tills vi hittat på ett bättre. Om vi någonsin gör det. Det känns egentligen inte särskilt viktigt. Och han är lika glad ändå.

Det hemskaste av allt är att trots att jag verkligen ville ha en ny kamel kan jag inte låta bli att tänka "alla dessa pengar - så mycket garn jag kunde köpt". Fast det hade jag ju inte gjort! Men tanken...

Har inte fotat "Pegge" än, det var för mörkt när vi kom hem. Men vill ni se en bild på hur han ser ut på ett ungefär kan ni kolla på hans bror. De är väldigt lika!

The Camel hasn't been very well lately. One ailment after another showed up. Tired and miserable for a while now. Expensive too with constant care. But I guess it's imfirmities of old age and he did serve us well for many years. Always obliging and ready for trips. But this last, it really caught us by surprise, so serious, in no time. It feels extra sad though we bought him from my dad. And he is also gone.

So we had to start search in panic for a new camel. I mean, if you are used to have your own it's hard without. But it is sooo important finding just the right one. A new camel perfect for our family. After lots of agony, pondering and even more agony the choice finally fell on "Pegge". Well, it's the "working name" until we found a better one. If we ever do. It actually doesn't feel very important. And HE is still happy.

Most awful thing off all are despite I really wanted a new camel I can't stop thinking "all theese money - what loads of yarn I could have bought". Yeah, right, like I should have! But the thought...

Hasn't taken "Pegge's" photo yet, it was to dark when we got home. But if you want to see a picture of how he almost looks like you can check his brother out. They look almost the same!

Jag har som tidigare nämnt blivit länkad av Gita. Enligt instruktionen ska jag:

Länka till den som taggat mig.
Berätta sju sanningar om mig, lite mer normala och lite udda saker!
Tagga sju andra i slutet av blogginlägget.
Lägga ett meddelande i bloggen deras och ge dem besked om att de blivit taggade.

Då är det dags för de sju sanningarna då:

1. Jag läser extremt snabbt (när jag mår väl och kan koncentrera mig på läsning).
2. Jag klär mig oftast i svart fast jag älskar färger. Som barn var jag fylld av vördnad de gånger jag öppnade en ny ask med kritor. Det var rent andliga stunder som jag ännu kan uppleva.
3. Jag gav min man en orm i present trots att jag hade ormfobi. Den dog förvisso ett år senare men det var inget som hade med mig att göra.
4. Jag är modigare än jag ibland tror. Fast oftast glömmer jag bort att jag är det!
5. Jag avskyr att få smutsiga fötter och går aldrig barfota ens på sommaren.
6. Jag är otroligt lättrörd. Men å andra sidan har jag också lätt till skratt.
7. Jag har sällan kalla händer men oftast kalla fötter. På riktigt! Det har alltså inget med mod att göra utan bara att fötterna faktiskt känns kalla - inifrån.

Och så skulle jag tagga sju andra. Men eftersom jag verkar vara den enda i världshistorien som inte skrivit sju sanningar tidigare hoppar jag det. Skulle jag, mot förmodan, ha fel får du gärna plocka upp tråden här där jag lämnar den. Skriv i så fall en rad och berätta var jag kan hitta dina sanningar!

Sanning nummer åtta är att jag nu är väldigt trött eftersom timmen är sen och därför får jag återkomma med förklaringar till mina knappar i morgon.

För evigheter sedan (oj, det är ända sen mars) blev jag utmanad av Anna. Nedanstående är vad jag då skrev men av någon anledning blev posten aldrig publicerad. Förmodligen jävlades väl Blogger med mig och jag blev helt lack. Inte första gången det händer! Men med anledning av att Gita också taggat mig drog jag mig till minnes den icke slutförda uppgiften och eftersom jag är av god uppfostran får jag ta "uppdragen" i tur och ordning.


"Så var det dags igen (tack Anna) med sex konstiga saker om mig själv.

Hade det nu varit så att jag fortfarande varit inne på smärttemat (hänvisar till inlägg 070314) kunde jag lagt till punkt nummer sju. Hur smärtsamt är det att få en gaffel i handen? På en skala mellan ett och tio blir det en fyra. Mest besvärande är det faktiskt när jag stickar eftersom stickan i högra handen hamnar precis på såret. Ja, det sitter på utsidan av handen men nej, jag kan inte förklara hur det gick till. Jag var både nykter och vid mina sinnens fulla bruk. Tyvärr!

1. När jag äter mackor börjar jag oftast äta av kanterna först för att sedan äta mig in mot pålägget . Har jag även gurka eller tomat på äter jag tills jag kommit till den sista grönsaksskivan och sen stoppar jag hela den runda smörgåsbiten i munnen.

2. När jag äter middag vill jag gärna få med lite av allting för en optimal smakupplevelse.

3. När jag äter pizza brukar jag skära ut en bit i mitten, där alla fyllningar finns med, som jag sparar till sist. Jakten på den optimala smakupplevelsen här också!

4. Ibland när det inte finns något "gott" hemma låter jag hellre bli att äta, jag vet att det är precis lika dumt som det låter. Men detta har jag aldrig berättat för Mannen för han försöker lära barnen att man måste äta fast det inte är ens favoritmat.

5. Som vuxen har jag lärt mig att äta både matjésill och oliver. Dock inte tillsammans.

6. Jag har alltid tyckt att nyponsoppa ser så himla gott ut men fast jag försökt lära mig tycka om det lyckas det inte. Det känns som det "kryllar sig" i hårfästet i nacken när jag känner smaken."


I morgon återkommer jag till Gitas "tag". Då gäller det sju sanningar... det börjar bli lite besvärligt det här eftersom de andra punkterna också är alldeles jättesanna...

Om du är intresserad av att veta av vilken anledning jag tycker mig förtjäna ovanstående knappar så skriv gärna en liten kommentar.

Det är höst...

It's fall...

... när svärmor, som förtida present till sin son (födelsedag 25 okt), satt nya blommor i lådorna och krukorna vid entréen. Ärligt talat tvivlar jag på att han uppskattar det lika mycket som jag gör. När det är nyplanterat måste jag alltid titta ut på det vackra flera gånger om dagen.

...when Mother in Law, as a early present to her son (birthday oct 25) have put new flowers in containers and pots at the entrance. I honestly doubt he appreciates it as much as I. When newly planted I have to look outside several times a day.

...när vi grundligt firat "Kanelbullens Dag" den 4 oktober.

...when we thoroughlly have celebrated "Cinnamon bun Day", october 4th.

Oavsett årstid stickar jag vidare även om det inte bloggas särskilt mycket om det. Kunde inte begripa varför garnet tog slut tre centimeter innan strumpan var färdig. Inte förrän jag provade, vill säga. Strumpan var ganska rymlig. Det visade sig att jag lagt upp 84 maskor istället för 76. Bara att repa upp och sticka om. Är nu inne en bit på socka nummer två och vidden är betydligt bättre.

No matter what time of year I keep on knitting even if not much blogging about it. Couldn't figure out why I ran out of yarn three centimeters before the sock was finished. Not until I tried it on. The sock was quite spacios. Apperently I had casted on for 84 sts instead of 76. So I frogged and started all over again. Now knitting on sock number two and size is much better.

Det här grå blurret är en "Kimono Shawl" ur boken "Folk Shawls". Har kommit förbi mitten och för varje avslutad mönsterrepetition känner jag att jag kommer närmare målet. Detta är en perfekt stickning att lyssna på talböcker till och näst på tur i den avdelningen är Stieg Larssons andra bok som jag hämtade på bibblan igår. (Jag ÄLSKAR bibblan!) Därför kan jag inte blogga mer nu. Ska gå igång med stryktvätten som talböcker för den delen också är perfekta till. Har man bara en tillräckligt bra bok vill man nästan inte sluta stryka.

This gray blur is a "Kimono Shawl" from the book "Folk Shawls". I'm passed the middle and for every pattern repeat I feel how I'm getting closer to the goal. This is the perfect knit for listening to cd-books and next in that department is a book written by swedish author Stieg Larsson that I got from library yesterday. (I LOVE my library!). This is why I can't blog any more for the moment. Have to take care of a not very large pile of clean clothes. Cd-books are so great for ironing! If one only have a good enough book one almost don't want the pile of clean clothes to end.

Sorry, only in swedish today!

Man skulle kunna tro att jag suttit här hela dagen och fikat på te och kanelbullar dagen till ära men det har jag inte. Detta är en bild på min installation från fotbollsutställningen i fjol. Har tänkt visa den länge men glömt bort det helt enkelt. Eller så.

Miljön, från 60-talet, fick lov att representera mig när jag inte fanns på plats i soffan. Så här skrev jag om installationen:

"Halvtid hemma - här sitter jag och tittar när livet går förbi

Inom fotbollen är reglerna satta, lika över hela världen. Ramarna är lagda för hur spelet får bedrivas och spelområdet klart definerat inom vita linjemarkeringar. Linjer som möjlighet men även begränsning.

För femton år sen började jag sätta upp nya regler för mig själv. Mitt "spelutrymme" krympte för varje år, i samma takt som rädslan växte, och jag kände mig mer och mer som en betraktare av livet i stället för deltagare. Ramarna blev hårda och oflexibla.

Nu, i livets andra halvlek, försöker jag vidga mina gränser, skriva om min egen regelbok. Jag stickar linjemarkeringar som jag kan flytta längre och längre ut allt eftersom modet ökar. Mjuka och följsamma linjer som kan få ny form närhelst jag vill. Jag är trött på att sitta och titta."

Fortfarande kämpar jag med modet eller snarare bristen på det. Och ibland glömmer jag helt enkelt bort kampen för en tid. Det är väl så när orken inte alltid finns. Oftast är jag övertygad om att jag inte ska jobba med konst mer. Men så "snubblar" jag över en bild och då minns jag glädjen, kraften och tillfredsställelsen och längtan börjar väckas igen. Men modet är fortfarande borta...

Beslutsångesten frodas. Jag behöver lite synpunkter. Eftersom jag inte har möjlighet att bläddra i de tilltänkta exemplaren kanske jag kan få lite "tips från coachen"? Om jag skulle köpa en endaste en ny stickbok, vilken borde jag välja? Scarf Style eller Victorian Lace Today eller kanske något helt annat?

Can't decide. Need some views! Not possible for me to browse the proposed copies so I need some tips from you all. If I would buy one more knitting book, which one do you think I should chose? Scarf Style or Victorian Lace Today or maybe something completely different?