torsdag, mars 15, 2007

Till att börja med vill jag tacka för alla era snälla ord när det gäller mitt avhopp från Sock Madness. Det var precis de ord jag behövde höra när jag kände mig som årets mes. Tack rara människor!

For start I'd like to thank you all for your kind words regarding me dropping out of Sock Madness. It was just the words I needed to hear when feeling like wuss of the year. Thank you sweet people!


Jag repade upp mina "Mad Cow" strumpor och med bara åtta maskor färre än innan (fortfarande åtta maskor fler än mönstret) har de känts betydligt snabbare att sticka. Garnen jag använder är Opal UNI, färg nr 1413 (cardinal) och Opal Regnbåge. Så här ser de ut med en extra repetition av randningen på skaftet.

I frogged my "Mad Cow Socks" and with only eight stitches less than before (still eight more sts than pattern) they feel like a more faster knit. The yarns I use are Opal UNI, shade no 1413 (cardinal) and Opal Rainbow. This is how they look with one extra repeat striping on the legs.


"Wool Peddler's" sjalen fortsätter växa om än inte särskilt snabbt på grund av att Sock Madness kommit emellan. (Även om jag dragit mig ur tävligen fortsätter jag däremot att sticka mönstren parallellt.) Själva rätstickningen var ren öken men nu när jag ser hur spetskanten växer är det betydligt roligare.


"Wool Peddler's Shawl" continue to grow but not very fast because of Sock Madness in between. (I withdrawn from the contest but continue to knit the patterns on my own.) The garter stitch knitting felt like a dessert walk but now when I can see the lace edging growing it is a lot more fun.


Det är svårt att få till den röda färgen men jag hoppas att ni inte blir alltfär bländade av "knalligheten" på bilderna.

It's hard to get the red colour right but I hope you wont get blinded from the picture's brightness.


Särskilt mycket har inte hänt på "festremsan", "Falling Water Lace Scarf". Men det är en liten nätt stickning som är lätt att ta fatt i för bara några snabba varv.

Not much work has been done on the "Falling Water Lace Scarf". But it's a neat knitting easy to pick up for a few, fast rounds.


Som om det inte skulle varit nog med "We call them pirates"-mössor så finns fortfarande nummer tre på stickorna. Den här i alpacka har varit på gång ganska länge men fick ligga till sig när jag insåg att den skulle bli för liten till Dottern som den från början var tänkt till. En ny mottagare är dock påtänkt men eftersom våren äntligen har kommit är det ingen direkt brådska med slutförandet. Efter denna lär det dröja väääldigt lång tid innan det blir fler dödskallemössor.

As if there wouldn't been enought off "We call them pirates" hats, number three is still on the needles. This one in alpaca has been going on for quite some time now but it had to take a rest when I realized it where to small for Daughter. A new recepient is pointed out but since spring arrived it's no hurry finishing it. And when it is, a very looong time have to pass before I knit another one. If ever!


onsdag, mars 14, 2007

English version further down.

Kan kanske vara hög tid att ta tag i Maggans utmaning. Nu när jag inte har någon galen ko att sticka hysteriskt på finns det ju lite tid över. Reglerna säger att jag ska skriva sex saker om mig själv och sedan skicka vidare utmaningen till sex andra bloggare.

Jag har periodvis varit bra på att tillfoga mig själv smärta. Inte för att jag gillar det, tvärtom, men jag har ibland utan att tänka mig för gjort saker som slutat mindre lyckat. "När huv'et är dumt ska kroppen lida", heter det ju. Det är nog så sant.

1.
Det gjorde ont den gången jag halkade i källartrappan. Benen bara försvann i tomma luften och jag studsade nerför flera trappsteg. På rumpan! Trots rejäl "stoppning" i bakre regionen lämnade händelsen mig inte helt utan men.

2.
Det gjorde också ganska ont den gången när jag sydde mig själv i pekfingret. På symaskin. Nålen fastnade och jag kunde inte komma loss utan hjälp. Det såg rätt lökigt ut med tråden som också hade följt med igenom men just då kunde jag inte uppskatta det lustiga i situationen.

3.
Fast ännu lite ondare gjorde det nog den gången jag hade laddat häftapparaten. Jag slog igen den - med öppningen mot handflatan. Det tog lite tid att få ut häftklammern. Själva pillandet var inte särskilt krävande men det såg så äckligt ut att jag var tvungen att hämta mig en stund mellan varje svimmningsanfall.

4.
Det gjorde faktiskt skitont den gången jag trodde att jag petat ut ena ögat på mig själv. Jag har ett ganska stort strandfynd stående sidan om sängen. Det är en rejäl, flerarmad gren som lutar mot väggen. Men en gång när jag skulle lägga mig hade någon (= jag) stött till grenen så den hade vridits. Jag såg det inte i mörkret utan när jag bockade mig ner slog jag i den. Det gjorde jäkligt ont och jag trevade i ansiktet för att känna efter så att jag inte hade någon geléig massa hängande i ögonhöjd.

5.
Men ännu värre var nog en annan gång när jag petade tandborsten i ögat. Med tandkräm på. Om någon någonsin haft lust att kleta tandkräm i ögat så säger jag bara - gör det inte! Att jag råkade göra det berodde på brådska och en tandborstningsteknik som gränsar till brutalitet. Det tog tre dagar innan svedan försvann och fem innan det röda var borta.

6.
Men värst smärta alla kategorier gav de rara barnen. Rättare sagt deras födsel. Men till skillnad från föregående händelser var detta väl genomtänkt och planerat. Att barnen sedan var sexton respektive fjorton dagar "sena" är en annan sak. Tråkigt men inte smärtfyllt. Bortsett från foglossning och ischias, förstås. Hade jag inte fått kejsarsnitt med förstabarnet, Dottern, hade hon väl fortfarande varit kvar och Sonen därför ofödd. Men nog är det märkligt hur fort man glömmer när man håller ett rosigt, litet knyte i famnen.

Det var allt. Känner du för att skriva sex konstiga saker om dig själv får du jättegärna göra det. Berätta bara för mig så att jag får läsa!


It's about time to catch up with Maggan's challenge. Now when I don't have to knit Mad Cows in a frantic speed there is time to do other things. Rules are to write six things about one selve and then pass the challenge on to six other bloggers.

In periods I have been very good to cause my self pain. Not that I'm very fond of pain, on the contrary, but sometimes I've done things when my mind has been occupied with other stuff and, well, it has been painful from time to time. "When the head is stupid the body's in hurt", is a kind of saying in Sweden. That's true for sure!

1.
It hurt that time when I fell down the basement stairs. The legs just disappeared out in empty space and I bounced down several steps. On my behind! Despite strong "upholstery" at the back region I didn't came out this occurence without soreness.

2.
It also hurt that time when I sewed myself in the index finger. With the sewing machine. The needle was stuck and I couldn't come loose on my own. It looked kind of funny with the thread also right through the finger but right then I couldn't appreciate the comical in the situation.

3.
But I think it was even more painful that time I had refilled the stapler. I closed it - with the opening agianst my palm. It took some time to remote the staple. The picking wasn't that hard but it looked so disgusting I had to recover every time I felt like faiting.

4.
It hurt really bad when I thougt I poked one of my eyes out. I have a fairly large beach find standing at the side of my bed. It's a big bransch leaning up against the wall. But once when I was going to bed the bransch wasn't standing right where it was supposed to. In the dark I didn't see that so when I bent down I hit it real hard. It hurt so bad and when I touched my face I was afraid to feel something jellyish in the eye area.

5.
But I think it was even worse another time when I poked me in the eye with my tooth brush. With tooth paste on. If someone sometime ever feels the urge to mess with tooth paste in the eye I can only say - don't do it! I accendentally did because of a rush and a toothbrushing technique bordering to brutality. It took three days before the smarting pain had passed and five before the red was gone.

6.
Worst pain all categorys the children caused me. Or more accurate giving birth to them. But in difference to previous events these times were well considered and planned. And that the sweet ones was sixteen respective forteen days "due to arrival" is another matter. Boring but not painful. Except from pelvic arthropathy and sciatica, of course. If I hadn't had a caesarean the first born, Daughter, probably still been there and Son, for that reason, unborn. But it is strange how fast one forgets the worst pain ever when holding a rosy-cheeked, tiny bundle in one's arms.

That's it! If you feel up to write six strange things about your self please do so. Just remember to tell so I'll get to read it!



måndag, mars 12, 2007

Svensk version längre ner.

For me Sock Madness is over. The same time I casted on for the first pair of socks saturday my heart started to pound franticly. It's a very known sign telling me not to stress. I tried to ignore it but yesterday at noon I couldn't continue doing so. As many of you already know I'm "allergic" to stress since some years back. It shows every time I'm trying to perform during a specific time limit. And I keep forget it. It doesn't matter how fun I think things are I get stressed out any way.

So when I yesterday felt my heart still were jumping around in my chest I had to consider whether to continue or not. And not it is. When knitting starts to feel more like have-to-do than loves-to-do I have to take the warning signals serious. Knitting has become like meditation to me and I want it still to be.

I intend to continue knit every pattern in Sock Ma
dness though I don't participate in the competition. First of all I'm going to frog my Mad Cows. Casted on way to many extra stitches convinced my legs was really that fat. Surprisingly enough they were not. I love the colour combination and think the pattern is great. First time ever with short row heels and, well, they didn't come out very pretty so that's another reason to frog.

Think I will enjoy Sock Madness much more now when I have taken this decision. To all of you who still are going strong I wish the best of luck!


Sock Madness är över för mig. Samtidigt som jag la upp maskorna till första paret strumpor i lördags började mitt hjärta slå frenetisk. Det är ett välkänt tecken för mig på att jag inte ska stressa. Försökte ignorera det men igår vid middagstid kunde jag inte fortsätta göra det. Som många av er redan vet är jag "allergisk" mot stress sedan några år tillbaka. Det dyker upp varje gång jag försöker prestera något inom en bestämd tidsram. Och jag glömmer fortfarande bort det. Det kvittar hur roligt jag tycker att saker är, jag blir mega-stressad ändå.

Så när jag igår kände att mig hjärta fortfarande studsade runt i bröstet var jag tvungen att överväga om jag skulle fortsätta eller inte. Det blev inte. När stickning börjar kännas mer som måste-göra än älskar-att-göra måste jag ta varningssignalerna på allvar. Stickning har blivit min form av meditation och jag vill att det ska fortsätta så.

Jag tänker fortsätta att sticka varje mönster i Sock Madness trots att jag inte deltar i tävlingen. Först av allt ska jag repa upp min Mad Cows. La upp alldeles för många extra maskor i övertygelsen om att mina ben verkligen var så tjocka. Förvånansvärt nog var de inte det. Jag älskar färgkombinationen och tycker att mönstret är kanon. Första gången någonsin jag gjort short row hälar (vad heter det på svenska?) och de blev inte särskilt fagra så det är ännu en anledning till att frogga.

Jag tror att jag kommer att uppskatta Sock Madness mycket mera nu när jag tagit det här beslutet. Till alla er som fortsätter kämpa på önskar jag lycka till!

torsdag, mars 08, 2007

Till att börja med, nya Knitty är ute. Rent spontant känner jag att jag måste göra en kortare version av de här. Om jag överlever Sock Madness vill säga.

First of all, new Knitty's out. Spontanious I fell a need to do a shorter version off these. If I survive Sock Madness that is.

Jag har blivit "utmanad" från två olika håll. Först från Anna som vill att jag besvarar följande.

I've been challenged from two different people. First by Anna, asking me to answer following questions. I was almost done translating it all when my computer turned it self off. So, I am very sorry, but I am to tired to do it all over again.

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där?
"den dödsdömde vinglade till på flaket, oxen drog bort kärran och" - ur "Svärdet och Spiran" av Ken Follet, en bok som Dottern lånat på skolbiblioteket.

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En liten porslinsängel.

3.Vad var det senaste du såg på tv?
Ääääh? Totalt hjärnsläpp!

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är.
20 i två? (Halv tre!)

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Tränar min manlig sida! Måste man göra flera saker samtidigt?

6. När var du ute senast och vad gjorde du då?
Bar in matvaror från bilen.

7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Annas blogg.

8. Vad har du på dig?
Plastfolie, vad annars?

9.
Drömde du något i natt? I så fall - vad?
Vet inte.

10. När skrattade du senast?
Riktigt hjärtligt - igår - till det här!

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Inte så mycket. Bortsett från tapeter ingenting alls. Befinner mig på Dotterns rum dit datorn har flyttat och hon är inte färdiginredd än.

12. Har du sett något konstigt på sistone?
Nä.

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Den är väl okej.

14. Vilken var den senaste filmen du såg?
Jag har faktiskt jättebra minne. Det är bara lite kort.

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Efter att ha donerat minst hälften (beroende på hur mycket "multi" i multimiljonär betyder) till ställen där pengarna gör bättre nytta så hade jag försökt hyra in Bygg Lov-teamet så att de kan fixa färdigt det som behöver fixas i vårt hus. Efter det hade jag nog fått sätta på mig stora tänkarmössan en stund.

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
På både gott och ont är jag spontan och öppen så jag har nog inga större "hemligheter"... men, jo, i vårt porslinsskåp har vi plastmuggar från IKEA i olika färger. Tvångsmässigt måste jag ställa dem i en viss ordning även om det inte är jag som ställt in dem där sist.

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Fylla alla med så mycket kärlek till sin nästa att världens rikedomar fördelades rättvist och att våld blev något ofattbart som bara fanns i historieböckerna.

18. Tycker du om att dansa?
Ja!

19. George Bush?
Hoppas verkligen att det amerikanska folket inser att de behöver en bättre ledare än den här.
I really hope the american people realize they need a better leader than this one.

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp flicka?
Om Dottern blivit en pojke skulle han hetat Oskar och om Sonen blivit en flicka skulle hon hetat Emilia. Nu blev det som det blev och därför har barnen helt andra namn vilket jag tror att de är tacksamma för.

22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Ja, vintertid, varför inte?

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
"Kommer du nu? Ah, gå igen med dig!"

24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
De fyra eller hundrafyra som känner sig manade.

Efter detta måste jag ju berätta att jag beställde lite strumpgarner från Garnkorgen igår. I senaste laget kan man tycka eftersom Sock Madness börjar på lördag. Hade tidigare konstaterat att mitt sockgarns-lager behövde uppgraderas en aning men tydligen lyckades jag förtränga den insikten igen. Kanske är det tävlingsnerverna som börjar göra sig påminda? Nåväl, jag beställde och betalade igår och redan i förmiddag damp ett paket ner. Ja, särskilt mycket beställde jag inte, måsta gå ut försiktigt så att inte lilla börsmuskeln sträcks men det blev den här och den här. Och de passar kanonbra ihop! Tack, Maria, för supersnabb service!

I have to tell you I ordered some sock yarn from Garnkorgen (Yarn basket) yesterday evening. Almost to late one can think due to start of Sock Madness saturday. Had earlier established that my sock yarn stash neede to be upgraded but obviously I managed to repress the fact. Maybe it's the competition nervs resembling. Anyway, I ordered and payed yesterday and already this morning they dropped down in my mail box. Didn't order very much, making a light start watching out not to stretch the small wallet muscel, but I ended up with this and this. Best of all they goes absolutely superb together! Thanks, Maria, for swift service!



onsdag, mars 07, 2007

Hittade en ny test hos Maggan. Blev så nyfiken att jag var tvungen att försöka själv. Efter att ha läst den första raden fick jag nästan skrämselhicka. Det övriga stämmer i olika hög grad. Tyvärr får jag väl säga men i motsats till fågeln Fenix steg jag inte oskadd ur askan sedan jag "brunnit" vilket jag ändå får vara glad för så här i efterhand. Och allt som inte dödar härdar. Det låter nog så klämkäckt men kan vara jädra svårt att komma ihåg.

Och med hänvisning till första raden (och en del av det andra) så försöker jag faktiskt jobba på det.

Found a new test at Maggan's. Got curious so I had to try it out. After reading the first line I almost had "fright hiccups". Rest of it is true in different high degrees. Unfortunatelly I must say but in opposite to Phoenix, the fire bird, I didn't come out unhurt from when I was "burnt out". Guess I have to be happy about that, now, afterwards. And what don't kill you hardens you. Well, that sounds "smart" enough but is darn hard to remember.

And with the first line (and some of the others) in mind, I really try to work on it.

Your Birthdate: March 28

You have a Type A personality so big it makes other Type A's shrink away in shame.
You never shy away from adversity - and you love to tackle impossible problems.
Failure is not an option for you, and more than a few people are put off by your ego.
You tend to be controlling, and you hate leaving anything up to chance.

Your strength: Your bold approach to life

Your weakness: You don't accept help

Your power color: Bronze

Your power symbol: Pyramid

Your power month: October
What Does Your Birth Date Mean?


Får avsluta med något som jag tycker är hysteriskt roligt. Hoppas du också gillar det!

Finish with something I find hysterical funny. Hope you'll like it too!




tisdag, mars 06, 2007


Jag har anmält mig till Sock Madness och kommit med! Men efter att ha kollat runt lite på de andra deltagarna börjar jag få kalla fötter. Vilket gäng med vassa stickare! Å andra sidan handlar det inte om prestationer utan jag gör ju faktiskt det här för att det är kul. Och belöning nog är de nya mönstren jag kommer att få. Som det ser ut nu måste jag även komplettera min ynkliga hög med strumpgarner. Det är också en belöning i sig!

I have signed up for Sock Madness and I'm in! But after checking out some of the other competitors my feet are getting cold. What a bunch of sharp knitters! On the other side it is not about achievements, I'm only doing this for the fun of it. And reward enough is the new patterns I will receive. As it looks now I have to complement my pathetic sock yarn stash. That is also a kind of reward!

måndag, mars 05, 2007

Storm, snöoväder och vår! Lika stor variation har det inte varit på andra fronter men det har varit mycket att göra även om en hel del varit upprepningar (!) av samma sak. Direkt följd blir att antalet blogginlägg varit minimala men en del stickande har det ändå blivit mellan varven. (Åh, vad rolig jag är!)

Storm, snow chaos and spring! It has not been as big variation in other ways but it's been a busy period and some times repeatingly doing the same things. Of course the lack of time reflects the
number of blog postings. Fortunatelly there have been some time for knitting in between.


Dottern har äntligen fått sin efterlängtade "We call them pirates"-dödskallemössa. Och eftersom allt måste vara rättvist...

Daughter finally had her longed-for "We call them pirates"-hat. And though it has to be fair...


... fick Sonen också ha en. För att försöka hålla stånd mot piratinvasionen var jag emellanåt tvungen att ha något annat att göra också. Det blev mitt första par...

... Son also had to have one. Me trying to hold my ground to the invasion of pirates needed some change and the result is my first pair of...


... Jaywalkers. Otroligt tråkiga att sticka men nu när de är färdiga och jag har använt dem några gånger är jag jätteglad att jag stod ut med tråk-stickningen. Hur sköna som helst och med minskningen mitt fram för tån har passformen blivit kanonbra.

Genast måste jag få något annat att göra efter detta och eftersom jag köpt mig några nya böcker började jag givetvis söka i dem.

... Jaywalkers. Incredible boring to knit but now when finished and I have used them a couple of times I'm very glad they are completed. They are really comfy and have a nice fit.

Immediately I had to cast on for something new and due to some serious book purchasing I started my search.


Den här har jag velat ha länge. Det är bara beklagligt att jag inte fått boken i händerna tidigare så jag kunde bläddra i den och stryka den från min önskelista. Tycker tröjorna på omslaget ser ursnygga ut och med viss modifikation kanske de blir bärbara också i min del av världen men i övrigt är boken tyvärr en stor besvikelse. Som tur är hittade Dottern en tröja som hon gärna ville ha (nä, vi har inte riktigt samma smak) så pengarna är väl inte helt spillda. Men besviken är jag ändå.

Då var det ju tur att jag beställt några fler böcker så jag omgående kunde trösta mig med dem!

I have wanted this one for a long time. Unfortunatelly I have never been able to browse the book otherwise I would have cancelled it from my wish list. I think the sweaters on the cover still looks great and with some changes they might be useable in my part of the world but otherwise this book is a huge disappointment. It's pure luck Daughter found a sweater she like (no, we have not the same taste) so the money's not totally wasted.

Fortunate for me I had ordered a few more books so I had some instant comfort!


"Bonniers stora..." är fullmatad med bra-att-veta-och-så-här-gör-du-saker. Den har jag redan haft nytta av. "Celtic Knits" innehåller många fina modeller som aldrig lär bli omoderna. En bok som jag kommer att bläddra mycket i. Men trots förtjänsterna med dessa två böckerna blir de helt utskåpade av "Folk Shawls"! En bok av Cheryl Oberle som jag blivit fullständigt förälskad i. Jag valde den i stället för "Victorian Lace Today" som hade blivit slutsåld och jag är hur glad som helst för det valet. Av 25 olika sjalar tror jag att jag vill göra i varje fall 22. Jag är fullkomligt lyris
k!

I skip the swedish book "Bonniers stora..." and goes straight to "Celtic Knits". It's a book with beautiful patterns that never will be out of fashion. And I will leaf through it over and over again. But despite it's points it is totally whiped out by "Folk Shawls"! A book that I'm so
in love with! I chosed it when "Victorian Lace Today" was sold out and I am complete happy about my choise. Of 25 patterns I think I want to knit at least 22 of them. I am utter lyric!

Efter bläddrande, läsande, bläddrande och ännu mer läsande gjorde jag slutligen mitt val och började sticka en provlapp. Otroligt men sant! Hade först konstaterat att jag inte hade den färgen på garn som jag ville ha och blev tvungen att åka hit igen. Med otrolig tur fyndade jag en kon
med rött två-trådigt ullgarn för 50 pix. Bara för skoj skull vägde jag den rackaren när jag kommit hem och vågen visade på 1123 gram. Det betyder minst ett kilo garn om 320 meter per hekto. Det lär räcka ett tag!

After browsing, reading, browsing and some more reading I finally made my choise and started a swatch. Unbelievable but true! First I established that I was lack of the colour I wanted and once again I had to go here. With luck on my side I made a bargain. And with bargain I mean a huge, gigantic bargain. A cone with red, 2-ply, wool for only 50 SEK (approx $ 7 or £ 3,60). Just for the fun I weighed the cone when I got home and the scale showed 1123 grams (39,6 oz). It means at least a hole kilogram (35,2 oz) with 320 meter per hectogram (350 yard per 3,52 oz). I guess it will last for a while!


När jag väl gjort färdigt min "Wool Peddler's Shawl" kan man ju undra vad jag ska göra med resterande 2.300 m garn men det ser jag inte som någon som helst problem. Jag gillar ju att gå och klappa och snusa på mina garner så det kommer jag att fortsätta med. (Här skulle jag också kunna tillägga att jag köpte en kon med grafitgrått garn och en med ljusgrått men det gör jag inte för då tror alla att jag är komplett galen. Och inte heller nämner jag något om de tre hektona i mörkt petrolblått. Eller kilot med entrådigt i natur som jag ska färga så småningom.)

Eftersom det känns enbart som en transportsträcka med rätstickningen måste jag h
a något annat också att sticka som ombyte för att inte bli fullständigt uttråkad innan jag når spetskanten på min "Wool Peddler's".

When I'm finished with my "Wool Peddler's Shawl" one might wonder what to do with rest of the 2.300 meters yarn but I don't see that being a problem. I like to pat and smell my yarns so that will continue. (Here I also could add the cone with charcoal coloured wool and the one in light grey but I won't because then everybody thinks I'm completely mad. I will not mention the 10,5 oz in petrol blue either. Nor the 35 oz I-ply in cream I gradually intend to dye.)

And for not beeing extremly bored with the garter stitches I need variation until I have reached the lace edging on the "Wool Peddler's".


Jag vill ha något som kan användas som "festremsa" och garnet var redan utplockat. Ett mjukt, rostbrunt "Brilla" som är ett bomull/viscose-garn med en fin, lite metallisk lyster. (Skönt också som ombyte mot ullgarnet som blir ganska vasst efter ett antal stickade varv.) Modellen "Falling Water Lace Scarf" fann jag här. Att blockning kommer att göra underverk ser man för bara genom att sträcka ut med handkraft blir skillnaden enorm.

I want a neat scarf for dressing up times and the yarn was already chosen. A soft, rusty coloured "Brilla". A cotton/viscose yarn with a nice, metallic shine. (Also nice as a change from the wool that feels pretty sharp when knitted for a while.) Pattern for "Falling Water Lace Scarf" was found here. Just by stretching out by hand it's obvious blocking will make miracles.


Underbart är kort - men inte alltid som tur är. Och efter det här låååånga inlägget ska jag gå och snusa lite på mitt röda yllegarn som ju lär räcka i all evighet.

And after this loooong posting I think I will go and smell my red wool that apparently will last for ever.


fredag, februari 16, 2007

Då var dragningen över och jag gratulerar Elisabeth till vinsten av Interweave Knits vinternummer!

Nu ska jag sticka en liten stund och lyssna på den här jättebraiga ljudboken. När jag lånade den på bibblan var bibliotekarien så vänlig och upplyste om att det är en ungdomsbok. "Jamen, jag är ju ung!", kontrade jag. Då skrattade hon faktiskt. Men jag är inte riktigt säker på om det var ett trevligt du-är-för-rolig-skratt eller om det var ett javisst-dröm-du-vidare-skratt. Det kvittar mig. Jag är ju ung! I varje fall djupt, innerst inne...

The lottery is over and I congratulate Elisabeth to have won the winterissue of IK.

Now I'm going to knit for a little while and listen to this very goodish audiobook. When I borrowed it at the library the librarian was kind enough to inform me it is a youth book. "But I am young!", I said. She did laugh then. Really. But I'm not sure if it was in a nice you-are-so-funny-way, or if it was in a yeah-sure-dream-on-way. To me it doesn't matter. I am young! At least deep down inside...

onsdag, februari 14, 2007

Vad har jag pysslat med på sistone? Jag började på ett par Jaywalkers...

What have I been up to lately? I've started a pair of Jaywalkers...


... men var inte helt nöjd med hur randningen blev. Den var alldeles för smal och det beror så klart på de 84 maskorna på 2 mm stickor. De är numera upprepade - vad annars?

Jag valde en annan färgställning och la upp 76 maskor på 2,5 mm strumpstickor. Det ser jättebra ut men än så länge har jag ingen bild. Storleken känns
lite lös men eftersom jag är fet och avskyr kläder som sitter åt blir det nog bra i slutändan.

... but I wasn't that pleased with how the striping turned out. It was way to narrow and it is of course because of the 84 stitches on the 2 mm dpns (US size 0). They are now frogged - what else?

I chosed another colorway and casted on 76 stitches on 2,5 mm dpns (approx US size 1,5). That looks just fine but no picture taken this far. Size is a bit to loose but though I'm fat and I don't like when clothes are to tight I guess it will be all right in the end.

När jag stickat pärlmuddarna deklarerade sonen att han också ville ha en mudd. Kalla mig konservativ men jag är inte mycket för pärlor till pojkar så jag förs
ökte göra en annan variant.

Jag använde dödskallemönstret från "We call them pirates"-mössan och Lanett från Sandnes. Ett mjukt merino-ullgarn på 2 mm strumpstickor. Jag var nöjd med nästan allt med mudden förutom det faktum att den var alldeles för smal. Sonen kunde inte få igenom handen. Om jag någonsin kunde lära mig att göra provlappar så skulle jag undvika sånt här men det var ju en så väldigt liten sak och ja, ni vet.

After knitting the bead cuffs son declared that he would like one to. Call me conservative but I'm not that much for beads to boys so I tried to make him
another one.

I used the scull pattern from "We call them pirates" hat and used Lanett from Sandnes. A soft merino wool on 2 mm dpns. I was happy about almost everything with this cuff but not the fact that it was way to small. Son couldn't get his hand through. If I could ever learn to knit swatches maybe I would avoid these things happen but it was a very tiny knit and yeah, you know.


Mudden är också upprepad. En ny, i annan stil, är så gott som färdig, bara den allra sista finishen återstår.

Cuff is also frogged. New one in different shape is already done but last finish still remains.

Vad sägs om något som inte är upprepat som omväxling? Kära systerdottern har firat sin födelsedag och presenten blev väl mottagen. Den här lilla saken hade jag gjort till henne. En liten, svart, filtad sminkväska.


How about something that is not frogged for a change? Dear nice has celebrated her birthday and the gift was well received. This is the little thing I made for her, a small, black, felted make up purse.

Utsidan
Outside

Insidan har foder i spindelvävsmönster. Ett tyg med perfekt motiv som jag hittade på Panduro.

Inside it has a linning in cob web pattern. The perfect fabric found at Panduro.

Antar att detta är allt för idag. Åh, förresten, Glad Alla Hjärtans Dag! För att vara helt ärlig känner jag mig ganska ambivalent inför denna moderna tradition. Det känns mer som en dag för affärsinnehavare och deras förtjänst. Jag skulle föredra om alla dagar på året kunde vara Alla Hjärtans dag. När folk visade sin kärlek och omsorg - hela tiden. Men när mannen igår kom hem med rosor (hans personliga protest emot kommersen är att handla en dag tidigare) blev jag ändå jätteglad!

Guess that is all for today. Oh, btw, Happy Valentine's Day everybody! It is not a very old tradition in Sweden and to be honest I feel a bit ambivalent about it. Like it's more a day for shop keepers, a need created for their profit's sake. I would prefer if every day all year around was Valentine's day. People showing their love and caring for each other - all time. But when husband brought me roses yesterday (his personall protest against commerce is to shop a day early) I still was very happy!

-------- edit --------

Jag vann precis en auktion på Tradera! Snart bor ett par khakifärgade Crocs hos mig. Skulle gärna vilja ha ett par sådana här också, orange eller röda.

I just won an auction on Tradera. Soon a pair of khaki coloured Crocs stays with me. Would like a pair of those too, orange or red.


fredag, februari 09, 2007

Det är sonen som har tid hos tandläkaren om 30 minuter men det är jag som är nervös. Kunde sannerligen behöva lite lugnande stickning nu.

It is son who has a dentist appointment in about 30 minutes but I that is nervous. Could sure use some calming knitting right now.

------ senare samma dag - later the same day ------

Det har gått skraltigt med kommentarer om vårtecken. Överskattade visst en viss sticktidnings dragningskraft men jag är inte den utan låter det få gå några dagar till innan dragningen sker. Alltså, vill du vara med i utlottningen så skriv in din kommentar senast den 15 februari. Visst är vintern snart över men det lär ju komma ännu en trots den numera klart uttalade miljöpåverkan.

Nu skulle jag vilja göra klart presenten till söta K men det kan jag inte, inte än, jag måste städa huset först. Bara plikter, inga nöjen.... suck.

Not many comments made in my spring brake lottery. Obviously I overrated the attraction of a curtain magazine but I don't give up quite yet. You have a few more days before drawing. So, if you want to take part in the lottery make your comment before february 15th. Sure winter's almost past but there will be another one again despite the nowadays stated environmental influence.

Now I want to finish the gift to sweet K but I can't, not yet that is, I have to clean the house first. All dutys, no pleasure.... sigh.


onsdag, februari 07, 2007

Fick ett extranummer av Interweave Knits vinterupplaga. Vill du vara med i utlottningen så skriv en kommentar och berätta om ditt favorit-vårtecken!

Received a second copy of the winter issue of Interweave Knits.
Do you want to participate in the lottery please comment and tell me about your favourite sign of spring!

Några dagar efter min bloggs ettårsdag hade den haft över 10.000 besökare. Wow, ännu en anledning till garninköp. Har jag tur eller?

A few days past my blog's one year anniversary it had had over 10.000 visitors. Wow, a new reason for purchasing yarn. Ain't I lucky?

tisdag, februari 06, 2007


Fick min första Nordisk Hemmelig Ven 5-present igår. Den var från Pethra i Mariestad och jag bara älskar den!

Received my first gift in Nordic Secret Pal 5 yesterday. It was from Pethra in Mariestad and I just love it!


Tre härvor tvåtrådig ullgarn från Kampes i Pethras hemstad (alla i mina färger), söta gröna pärlor från Gütermann och...

Three skeins of 2 ply wool from Kampes in Pethras hometown (all in my colours), pretty green beads from Gütermann and...


...den här lilla raringen! Är inte broschen bara för söt? Kan inte sluta le när jag tittar på den. Tack, tack, tack Pethra! Jag är överförtjust!

... this little sweethart! Isn't this brosch totally gorgeous? Can't stop smiling when looking at it. Thank you, thank you, thank your Pethra! I love it all!

lördag, februari 03, 2007


Jag firar min första födelsedag som bloggare och jag kom just på att jag glömt köpa present till mig. Man får ju nyttja alla anledningar till att köpa garn!

I celebrate my first year as a blogger and I just realized I have forgotten to buy me a present. One have to take every opportunity for yarn shopping!


onsdag, januari 31, 2007

För svensk version vänligen scrolla ner.

Synchronisity!

Things happens when they are supposed to happen. Everything sticks together. I do know that. Really! But sometimes I forget. And then I feel a need to remind myself. Both of what I am going to do but also about what I have done. So life kind of get some substance and not only flashes away and blinds me with it's wind draft.

I don't like to be un-em-plo-yed! I don't like not knowing what path to chose. Not beeing able to decide. It is only up to me but it is so darn hard that I loose myself in some kind of mind fog. And I let everything else occupie my mind. Making lists. Of funny stuff. Things I'd like to knit. And in what yarns. Books I'd like to buy. Later on some time.

I also make a lot of lists of things not funny at all. What to shop next time I go to the grosery store. Partys to prepare. Spaces to clear, things to sort out. Everything on it's own place. A pathetic try to create some order. Then I wonder what's making me so god damn unable to make desicions. Watching all organized people around me. People with structured life plans heading for a specific goal. And I wish I could be a little more like them. Some times.

Yesterday when I was driving home I thought about Fosco and her contest. I was lucky to win second price. (She was generous and put a second price in when we were only three contestants. Third one was Foscos sister and obviously she didn't count. Must be like all other activitys where prices in stake when relatives not allowed to participate. But Foscos sister didn't know I guess!)

Any way. I looked forward to receive this price (guess all of you do know by now how fond I am of gifts) and at the same time I didn't want the Fosco-girl to think I had got the gift but not yet thanked her for it (that would be so rude!) and that's why I thought I should write and tell her I have not yet received it. (Did any one understand that past sentense?) Well, I got home and checked the mail box (I always hope to find something else than bills and commercial leaflets) and, what do you know, there was a small, thin envelope from... tadam tadam tadam... Fosco!

Check what was in it! And still everybody wonders what I mean with synchronisity...

"Planing for a continously unplaned life"
You can read more about Loesje here.

... but that is so obvious when I show my latest FO's.


I made the cuff with white beads last saturday and the one with blue was started sunday. I know, I'm way after everybody else, but that's who I am. Never been very hip and modern. What about the calender, you might ask. Well, the way time just swoops away and my mind in that foggy condition, I needed a note book to write about my (some kind of) reality. And this calender is stuffed with words of wisdome speaking right to me. Just what I need. But the big question is how did Fosco-sweet heart know about all this. She didn't but, as I said earlier, things happen when they are supposed to!


tisdag, januari 30, 2007

Synkronicitet!

Saker händer när det är meningen att de ska hända. Allting hänger samman. Jag vet ju det. Egentligen! Fast ibland glömmer jag. Och då känner jag ett behov av att kunna påminna mig själv. Både om vad jag ska göra men också om vad jag gjort. Så att livet liksom får ett innehåll och inte bara susar förbi och förblindar mig med sina fartränder.


Jag trivs inte med att vara ar-be-ts-lö-s! Jag trivs inte med att inte veta vilken väg jag ska välja. Att inte kunna bestämma mig. Det är bara jag som kan komma fram till det men det är så jäkla jobbigt att jag försvinner in i dimman. Låter allt annat ta upp plats. Jag g
ör listor. På roliga saker. Sånt jag vill sticka. Och i vilka garner. Böcker jag vill köpa. Sen, någon gång.

Jag gör också en väldig massa andra listor på sånt som inte alls är kul. Vad jag ska handla nästa tur till Ica. Kalas som ska förberedas. Utrymmen som ska tömmas, saker som ska sorteras. Var sak på sin plats. Ett ynkligt försök att skapa ordning. Och så undrar jag vad det
är som gör mig så inihelvete oförmögen att ta beslut? Ser mig omkring på alla välordnade människor. Människor med strukturerade livsplaner och liv i en bestämd riktning. Och jag önskar att jag var lite mer som dem. Ibland.

I går när jag körde hem kom jag att tänka på Fosco och tävlingen hon hade. Jag hade ju den stora turen att vinna andrapriset. (Hon var så gullig att hon satte in ett andra pris när vi bara var tre tävlande. Den tredje var Foscos syster och hon räknades tydligen inte. Måste vara som i alla andra tävlingar där anhöriga inte får delta. Men det visste nog inte Foscos syster!)

I vilket fall som helst. Jag såg ju fram emot det här priset (alla vet väl att jag är löjligt förtjust i presenter!) och ville samtidigt inte att Fosco-flickan skulle tro att jag fått det men inte tackat ännu (fy, så ohyfsat det hade varit!) och därför tänkte jag att jag skulle skriva en liten rad och berätta att det faktiskt inte kommit. Jag kom hem och kollade brevlådan (jag har alltid en viss förhoppning om att det ska finnas något roligare än räkningar och reklam) och, tänk, där låg ett litet, platt kuvert från... tadam tadam tadam... Fosco!

Kolla här vad som fanns i! Och så undrar alla fortfarande vad jag menar med synkronicitet...

Du kan läsa mer om Loesje här.

... men det blir ju hur tydligt som helst när jag visar mina senaste alster.


Mudden med vita pärlor gjorde jag i lördags och den blå påbörjades i söndags. Jag vet, jag är efter alla andra, men sån är jag. Har aldrig varit särskilt inne. Kalendern då, undrar kanske någon. Jo, så som livet susar förbi och mitt dimmiga tillstånd så behöver jag något att nedteckna min (relativa) verklighet i. Kalendern är full av klocka ord som talar direkt till mig. Precis vad jag behöver. Den stora frågan är nu hur Fosco-raringen kunde veta detta. Det kunde hon inte men som sagt, saker händer när de ska hända!


Fråga mig inte hur det gick till men så här slutade det. Är det någon jag inte är lik så är det henne!

Don't ask me what happened but it ended like this. Is there anyone I look like it's her - not!



You are Wonder Woman
Wonder Woman
62%
The Flash
60%
Green Lantern
60%
Superman
60%
Spider-Man
50%
Catwoman
50%
Batman
40%
Supergirl
37%
Iron Man
30%
Robin
27%
Hulk
20%
You are a beautiful princess
with great strength of character.
Click here to take the "Which Superhero are you?" quiz...

Man kan ju aldrig veta, jag har kanske dolda superkrafter...

You'll never know, I might have hidden super powers...

--------------------------------------------------------------------------------------

Knittys överraskningar är avslöjade!

Knitty's surprises are revealed!


torsdag, januari 25, 2007

Då har den kalla vintern kommit. Jag frös både igår och förrgår. Mannen var iväg på utbildning och tillbringade natten på ett hotell så jag kunde inte fråga honom hur man satte upp värmen. Kände mig som ett dumt våp när jag kom på att jag inte visste det. Vi fick installerat ett nytt värmesystem för lite mer än ett år sedan och förra vintern var både kall och lång så när värmen först blivit inställd behövde den inte ändras. Ja, inte förrän när våren kom men då gjorde mannen det. Men efter lite pekande och förklarande från mannen sent igår kväll så vet jag numera hur jag ska göra!

So the freezing winter finally arrived. I was cold hole day yesterday and the day before that. Husband was away for education and also spent the night between tuesday and wednesday at a hotel so I couldn't ask him how to set the heater up. Felt like a silly goose not knowing how. We had a new heating system installed just over a year ago and last winter was very cold and very long so when the heater once was set it didn't need adjustment. Well, not until the spring broke and then husband did it. But after some pointing and explanations from husband late last night I now know how to do!

I vilket fall, jag lyckades inte få upp värmen förrän vi var på bio igår men då blev jag i gengäld varm både på insidan och utsidan. En söt, romantisk feel good-film med ett lyckligt slut. Så klart!

Över till en annan feel good-aktivitet: stickning. Lovade en bild på pannbandet som jag stickade häromdagen. Här är det!

Anyway, I did'nt manage to get warm until we were at the cinema last night but then I was warm both inside and outside. A sweet, romantic, feel good movie with a happy ending. Of course!

Over to another feel good activity: knitting. Promised a picture of the head band I knitted the other day. Here it is!

24 gram Noro Kocheran, färg 12, på 5 mm stickor.
Ett par bilder till finns på min Flickr.
24 grams (0,85 oz) Noro Kocheran, shade 12, on 5 mm needles (US size 8).
A few more pix at my Flickr.

Kolla här! Tjuvkoll på innehållet i vårnumret av Interweave Knits.Väntar otåligt!

Check this out! Spring preview of Interweave Knits. Can't wait!



tisdag, januari 23, 2007


Har förfärdigat ett pannband på några timmar under kvällen. Inspirationen hämtades från Calorimetry men eftersom jag hade ett betydligt tjockare garn, Noro Kochoran (färg 12), fick jag modifiera modellen. Den blev långt ifrån lika snygg som originalet men jag är trots det nöjd att jag fick ihop pannbandet på mitt sätt. Bild på den lilla raringen kommer förhoppningsvis i morgon. Då har jag även hittat en passande knapp som sytts i, tror jag.

Tror att min Calorimetry look-a-like får bli en present till kusinen som är jämnårig med dottern. Allvarligt talat så har jag faktiskt inte tänkt att göra presenter till alla födelsedagsgrisar som ska firas under årets första tre månader. Det blir lite för hysteriskt för att jag ska mäkta med i så fall. Eller vad sägs om 27/1, 28/1, 31/1, 7/2, 17/2, 19/2, 25/2, 26/2, 28/2. Sedan dröjer det ända tills den 15/3, 18/3 och jobbigast av allt - nej, inte nu mer - min egen födelsedag den 28/3. Sedan blir det lite mer normal spridning med en eller ett par födelsedagar per månad resten av året. Förutom augusti då, då fem personer ska firas. Och novembers tre. Gudskelov att det bara är en som fyller i december. Men jag älskar mina nära och kära och det är alltid lika roligt att träffas. Det är bara när jag tar allt så här på en gång som jag blir lite matt...

Have finished a head band in a couple of hours during the evening. Inspired from Calorimetry but due to a chunkier yarn, Noro Kochoran (shade 12), I had to modify the pattern. It's maybe not as good looking as the original but I'm quite pleased with my solution. Picture tomorrow I hope and I think I've been able to find a suitable button to.

Think my Calorimetry look-a-like will end as a gift to the cousin same age as daughter. Seriously speaking I do not have the attention to knit presents to everybody who's birthday I will attend during the first three months of the year. It will also be to hysterical for me to cope with. Or how about 01/27, 01/28, 01/31, 02/07, 02/19, 02/25, 02/26, 02/28. Then I have time to digest all cake until 03/15, 03/18 and worst of all - no, I'm over that - my own birthday at 03/28. After this intense period of birthday celebrations it's more normal with one or two parties a month rest of the year. Except for august's five people. And three in november. Thank god there is only one birthday in december. But I love my near and dear ones and we have always a great time when we meet. It's just so overwhealming thinking of all birthdays at once that I get a little exhausted...


söndag, januari 21, 2007

Missa inte "Life on Mars" på TV2, kl 21.20!

Det är avsnitt nummer två i kväll men det är som annars med engelska serier "mödan värt" att sätta sig in i handlingen. Serien handlar om en polis som försöker hitta en seriemördare som härjar i ...., stadens namn minns jag inte. Strax efter att hans egen flickvän rövats bort råkar han ut för en bilolycka. (Scenen när han blev påkörd var så totalt överraskande att jag blev alldeles matt.) Polisen hamnar i koma - utåt kan man väl säga. Samtidigt slungas han i "sin värld" tillbaks trettio år i tiden och ska även där som nyankommen till "sin" polisstation lösa ännu en härva av seriemord.

Snacka om frustration och förvirring. Polisen tror först att det är hans kollegor som utsätter honom för ett kolossalt intrikat practical joke (allt är ju sjuttiotal!) men så småningom förstår han att det är något väldigt märkligt som händer. Och har man inte fattat att teknikens framfart och människors sätt att bemöta varandra har förändrats megamycket förut, ja, då fattar man det om man kollar kvällens avsnitt. Mycket nöje!

Presentstickningen växer! Men det blir inget stickat framför tv:n ikväll. Får ju inte missa något!

In english then. Just been pushing for part two of an english series on swedish channel two tonight.

The "gift knitting" grows on 2,5 mm dpns...

fredag, januari 19, 2007

Det är länge sen vi kunde se en blå himmel med vita fluffiga moln och jag bara älskar det! Plötsligt känns humöret lite ljusare än igår. Jag verkar alltid glömma hur mycket bristen på ljus under mörka vintermånader påverkar mig. Det är nog tur annars hade jag väl varit deprimerad i slutet av september bara för det. Kolla, nu tittar solen in genom mitt fönster! Wow! Och så är det fredag! Och - i morgon kommer jag att träffa mannen i mer än fem minuter. Han har åkt till jobbet fem på morgonen för att vara hemma igen, ja, igår kväll var han inte hemma förrän elva - halv tolv. Så har det hållit på hela veckan. Allt på grund av stormen "Per".

Men i morgon är mannen alltså ledig bara precis fö
r att vi ska gå på opera. Hahahahaha! Ja, jag håller fullständigt med, han kommer att sova! Tror jag måste knuffa honom i sidan lite då och då bara för att hålla honom vaken. Planerna har ändrats också med tanke på all övertid. Den där hotellövernattningen sparar vi till en annan gång.

It's a long time since we last sighted a blue skye with white fluffy clouds and I just love it! Suddenly my mood is a bit brighter than yesterday. I always seems to forget how much lack of light in dark winter months effects me. Guess thats fortunate or else I probably would be depressed in late september. Hey, now the sun shines through my window! Wow! And it is friday! And - tomorrow I'll see husband for more than five minutes! He's left for work at five in the morning to be back home again, well, yesterday night he wasn't at hom
e until eleven - eleven thirty. That's been going on whole week. All due to the storm "Per".

But tomorrow husband has time off only because of our night at the opera. Hahahahaha! Yes, I totally agree, he will sleep! Think I have to punch him in the side once in a while just to keep him awake. Due to all husbands overtime we also changed our plans and save the hotel overnight to another time.

Vad finns på stickorna då? Märkligt nog har jag inte haft så väldigt mycket lust att sticka senaste veckan. Kanske beror det på att det är för tyst i huset sedan barnen gått och lagt sig. Men jag har gjort färdigt en liten sak till en av mina systerdöttrar. Hon fyller 18 den sjunde februari. Jag får vänta med bild eftersom jag inte vet om hon läser min blogg.


Mitt andra WIP är också en present. Detsamma gäller för den men denna ska mannens kusin få. I stället för en bild på mina WIP-ar visar jag en bild på mina grisar. Nä, vi bor inte på en gård...

What's on the needles then? Strangely enough I hasn't been very much up to knitting last week. Maybe it's been just to silent in the house after children gone to bed? But I have finished a little thing to one of my nieces. She turns 18 february seven. Have to wait to post a picture because I don't know if she reads my blog.


My second WIP is also a present. Same goes for that one but this is for husbands cousin. Instead of pictures of my WIP's I show you my pigs. No, we don't live on a farm...


Förresten, jag fick vinternumret av Interweave Knits för ett par veckor sedan. Har bara glömt att berätta för er. Och kanske, bara kanske, kommer jag få ännu ett exemplar. I så fall ger jag bort det till den av er som verkar "behöva" det bäst. Ha en bra dag, alla! Det kommer jag att ha.

Btw, I received the winter issue of Interweave Knits a couple of weeks ago. Just forgot to tell you. And maybe, just maybe, I'll get yet another copy. In that case I will give it away to the one of you that seems to "need" it the most. Have a nice day, folks! I'm sure I'll will.


måndag, januari 15, 2007

Glömde fira inlägg nummer 100 igår. Vilken tur att jag trots den missen ändå åt 1/4 av taket på pepparkakshuset. Den delen med chokladlinser på!

FBS 2 är överlämnad och mottagandet blev glatt och uppskattande. Så här såg sjalen ut i morse när dottern poserade. Kvaliteten på bilden lämnar mycket att önska men nu är det ju som det är med ljusförhållandena vid den här årstiden.

Forgot to celebrate post number 100 yesterday. Luckily for me, despite that little mishap, I ate 1/4 of the roof from the gingerbread house. The side with smarties on!

FBS 2 is delivered and the reception was happy and appreciative. This is how the shawl looked like this morning with daugther posing. Picture quality has a lot left to wish for but it is what it is with light conditions this time of year.

En tråd alpacka och en tråd ullgarn, ca 200 g totalt.
One thread alpaca and one thread wool, approximatly 200 g total.