Tack för peppande kommentarer!

Mitt saknade strumpgarn fanns inte på sjukhuset. Flera snälla människor har varit involverade i sökandet. Därför skäms jag lite nu. Eller ganska mycket, faktiskt! Tog ännu en titt i "lagerkassen" där nystanet borde ha legat. För vilken gång i ordningen vet jag inte men denna gången lyfte jag ur varenda liten raring som låg däri. Gissa vad jag hittade längst ner? Yes! Yes! Yes! Samtidigt undrar jag vad det är som saknas nu? Jag tog ju verkligen ett nysta därifrån den där gången... eller gjorde jag inte?

Forsättning följer?

Thank's for encouraging comments!

My missing sock yarn wasn't at the hospital. Several kind people has been involved in search. That's why I feel slightly ashamed right now. Or quite a lot, actually! Had another look in the stash bag where the ball aught to be. For what time in order I don't know but this time I unpacked every single darling within. Guess what I found deep down? Yes! Yes! Yes! Meanwhile I wonder what's missing now? I did take out a ball of yarn that time before... or didn't I?

To be continued?

En makalös "Yukon Leaves"
Single "Yukon Leaves"

Den raringen lär väl aldrig få en partner! Evigt ensam ska hon försmäkta tills tidens ände. Suckar djupt!

Så har jag då åstadkommit en av de vackraste strumporna hittills (okej, det har inte blivit särskilt många par ännu men ändå) och i väntan på att jag ska lära mig "kitchener stitch" trär jag upp återstående maskor på en tråd. Ja, jag hade gjort det ändå för att få strumpstickorna lediga till att kunna slutföra paret. Men så var det det här med garn. Nästa nysta låg inte där det borde ligga. Drog mig till minnes att jag faktiskt hade tagit fram det tidigare. Ner i en stickväska kom det. Men hur jag än letade var jag inte människa till att hitta mitt saknade nysta. Sen slår det mig! Tog jag inte med det när sonen skulle till sjukhuset? Mmmmm... och någonstans i bakhuvudet växer en tanke till sig. Har jag tagit upp nystanet för att komma åt stickningen och sen glömt lägga ner det igen...? Jag vet inte men jag tror det kan vara så! Aaaarrrrgggghhhhh!

Fan, fan, fan, fan, fan! Strumpgarnet köpte jag på Strikkeboden i Köpenhamn i somras. Hur stor chans är det, på en skala, att samma färgbad finns kvar? Får en plötslig lust att köra en sticka i ögat så att den ändå kan komma till nytta. Mitt garn, mitt garn var är du? Chansade och slängde iväg ett mejl till sjukhuset men har svårt att tro att någon förbarmat sig och tagit hand om mitt rara, lilla nysta.

This darling probably won't have a partner ever! Until end of time she will stay in solitude. Deep sigh!

Have made me one of the prettiest socks ever (okey, haven't knitted a huge amount of pairs til this day, but still) and in meantime til managing "kitchener stitch" I pulled remaining stitches on a tread. Would have done it anyway to free my dpns so I could continue on the other sock. But then it was this thing about yarn. Next ball wasn't where it supposed to be. Reminded me that I actually picked it from stash half a week ago. Put it in a knitting tote. But I couldn't find the ball anywhere. Then I'm struck! Didn't I take it with me when taking son to hospital? Mmmmm... and somewhere in the back of my head a insight grows. Did I take it up from the tote before the ongoing sock and then forgot to put the yarn back again...? I don't know but I think it might be just like that! Aaaaaaarrrrrgggghhhh!

Shit, shit, shit, shit, shit! It was the yarn I bought at Strikkeboden in Copenhagen this summer. How big chance is it to find same dye lot? Suddenly I got this urge to stick a needle through my eye, in lack of yarn I can't knit whit it anyway. My yarn, my yarn where are you? Took a chanse and threw away a e-mail to the hospital but can't really believe that anyone showed compassion to my sweet little ball of yarn.

Efter ett lite ytligare besök i "svarta hålet" är jag nu på väg tillbaks igen. Vet inte om det är en förbannelse eller välsingelse men klart är att de verkar vara tätt förbundna med kreativitet, de här själsliga slitningarna som jag drabbas av lite då och då. Ibland skulle jag gladeligen byta bort den kreativa gåvan jag fått mot lugn och ro i själen. Men när man då är som man är måste man försöka hitta sätt att förhålla sig till de här perioderna och mitt sätt har hittills varit att jag stängt ner omvärlden. Och ätit. Det förstnämnda inte på långt när lika hälsovådligt som det sista.

Nu försöker jag hitta nya sätt att hantera den ångest som väller över mig och det är förmodligen det i kombination med de viktiga beslut jag måste ta om olika saker som gjort att marken under mig skälvt till denna gången.

After a shallowish visit in "the black hole" I'm on my way back again. Don't know if it's a curse or a blessing but clear is they are tightly connected to creativity, these mental discords that I'm hit by from time to time. Sometimes I should gladely exchange the creative gift I have to some peace in mind. But then again, when one turned out the way one is you have to find ways to handle these periods in life and my way this far has been to shut down the world around me. And eating. First not as dangerous on my health as second one.

Now I'm trying to find other ways to handle all this anguish that strucks me and it's probably that in combination with several important decisions I have to make that made the ground shake under my feet this time.

Några ganska betydande ljusglimtar under denna tiden har kommit med posten. Marika hade en tävling som jag fick tröstpris i (tack Marika, jag blev jätteglad) men av hänsyn till paketets innehåll skulle man kunna tro att jag vunnit. Kolla själv!

Some pretty important high lights during this time has arrived by mail. Marika had a contest and I received a "comfort price" but considering substance of the package one could think that I won. Check for your self!

Ren ull! Något ska tovas men vad?
Pure wool! Something's ment to be felted but what?

Ljusglimt nr två kom från Anne i Danmark. Det andra paketet i Nhv 4 som innehöll ren glädje! Mitt andra paket adresserades till Berit i Norge. Det är alltid svårt att välja vad man ska skicka men om jag inte har en aning vad mottagaren tycker om väljer jag sådant jag själv skulle bli glad för att få. Och det verkar funka bra!

High light no two was from Anne in Denmark. Second gift in Nordic Secret Pal 4. I was so happy about this beautifully wrapped package! Felt like a girl again by the view of all the goodies: garden gloves, a little tinned can, cake candles, marmelade, chocolates, sweets and several pretty cards.

The second present I sent away was addressed to Berit in Norway. It's hard to decide what to send but if I don't have a clue about what receiver likes I send stuff I myself would be happy about. And it seems to work just fine!

På stickfronten har det gått frammåt en del. En halsduk i alpacka väntar på blockning. Shedir nr III, stickat i svart, lite tjockare superwash ullgarn har blivit ca 8 cm hög. Den har legat orörd de senaste dagarna eftersom jag känner mig tveksam till slutresultatet. På första "Yukon Leaves" har jag ca 10 centimeter kvar. Den blir så grymt fin att jag ibland måste stanna upp för att beundra mönstret! Jag stickar sockorna i Strömpe- & Jumpergarn som jag köpte när jag var i Köpenhamn. Det är en röd nyans som går mot vinrött fast ändå inte. Svår att beskriva och att ge en rättvisande bild kommer jag inte att lyckas med eftersom min fantastiska kamera inte riktigt kan hantera röda nyanser. Bilder kommer så småningom på det som varit värt att bevara.

Some progress of my needle work. A scarf in alpacka is waiting for blocking. Shedir no III, knitted in black, little chunkier superwash wool is about 8 centimeters high. Feel skeptic about result in end so maybe I'll frog it. 10 centimeters back on my first "Yukon Leaves" sock. It turnes out so pretty that I have to stop knitting and admire pattern once in a while! I knit the socks in yarn I bought when visiting Copenhagen. It's a red-burgundy colour that's hard to describe. Won't be able to show a fair picture of it cause my fantastic camera has problems handling red colours. I'll post pictures later on of what's worth keeping.

Jag har mycket att blogga ifatt om men det får vänta. Stannade till vid Cinas Kryp-In och hittade ett klipp. Hur är det möjligt för en sådan enorm röst att få plats i en liten, elvaårig flickas kropp? Först fick jag gåshud och sedan började tårarna trilla. Jag är fullständigt förbryllad och helt tagen. Sätt dig bekvämt, slut ögonen när du klickat på "play", och bara lyssna!

I really have a lot of catching up to do but it just have to wait. Made a stop at Cinas Kryp-In and found a clip. How is it possible for that a huge voice to fit in the body of a little eleven year old girl? First I had goose bumps all over then my tears started to fall. I'm truelly amased and totally blown away. Sit down, make it comfortable and close your eyes after clicking "play", just listen!

Tack, Telia, för att jag slipper ringa, ta emot samtal eller "internetta"! Abstinenserna är inte särskilt svåra. Inte om man dunkar huvudet i väggen emellanåt och därför blir lite dizzy och kanske slutar tänka på att blogga. Återkommer när förbindelsen är återupprättad.

Thank you, Telia, for not letting me call people, be called or blogging. Be back when connected again.

Jag har nog uttryckt mig lite otydligt. Inte har jag stickat allt från förra inlägget under sommaren. Nej, nej, nej. Något började jag med så tidigt som i februari. Däremot har jag gjort det där allra sista som ska till, i sommar. Monterat och blockat till exempel. Har nu uppdaterat min Flickr med bilder och detaljer.

I wasn't very clear, I'm afraid, in my last entry. I didn't knit all that during summer. No, no, no. I started some as early as in februari. What I have done during summer is to finish off the last things. Like sew pieces together (can't remeber the right word now) and blocking. All details can be found on my Flickr.

Kan ju också passa på att bjuda in till vernissage. Välkomna!

Takes the opportunity to invite you all to opening of the exhibit. Welcome!

Klicka på bilden för att förstora den.
Click to enlarge picture.

Wow!!!

Över femtusen träffar på min blogg - sen jag skaffade mig en räknare vill säga. Det imponerar till och med på mig. Något som jag är rejält nyfiken på är vem som läser. Så hörrudu, kan du inte vara hygglig och skriva en liten hälsning? Har du en egen blogg är det jättekul om du länkar till den så jag har chans att hälsa på hos dig.

Over five thousand hits on my blog - since I got myself a counter that is. Even I get impressed. Something I'm very curious about is who is reading? Therefore can't you please make a comment to say hello? If you have a blog of your own make a link to it and I can visit you.

Okej, vad har jag då sysslat med under sommaren? En del har jag ju redan flashat men några har bara legat i väntan på det där allra sista. Detaljer kan du så småningom hitta på Flickr. Men här är de då äntligen!

Okey, what have I done during summer? Some of it has already been shown but a few things just waited for that last finish. You soon can find details at Flickr. Well here they are finally!

Shedir II

Väldigt kort halsduk. Mer som nackvärmare, faktiskt. Kan bäras så här.
Very short scarf. More like a neck warmer in fact. Might be worn like this.

Eller så här.
Or like this.

Eller med en brosch?
Or with a brosch?

Till rara P:s baby som ska komma nästa månad.
For sweet P's baby, expected next month.

Hittade knappar hur söta som helst.
Brunt är annars inte en färg jag tänker på i samband med babykläder men blivande mamman tyckte att det var ett alternativ på neutral färghållning och det blev faktiskt bra.
Found the cutest buttons.
Brown isn't a color I think of in context of baby clothes but mother to be thought it was a alternativ for neutral coloring and it turned out just great.

We call them pirates - inuti ser den ut....
We call them pirates - inside it looks...

... så här!
Har stickat "foder" som når upp förbi öronen för att slippa klåda och stick.
Färgen är något mörkare i verkligheten.
...like this!
Knitted linning high enough to pass ears to avoid itching.

Dotterns Broadripple socks är ännu inte helt färdiga. Får väl se om jag lyckas sy ihop dem med "kitchener stich" men efter ett antal försök känns det mer som "kitchener bitch'n". Undrar om jag någonsin lyckas lära mig. Fortsättning följer...

Daughters Broadripple socks not yet finished. Several tries of "kitchener stich'n" mostly feels like "kitchener bitch'n". Don't know if I ever get the hang of it. To be continued...

Det är nästan två veckor sedan förra inlägget. Även om jag blogghoppat har inspiration för eget skrivande saknats. Likaså bilder på färdiga alster.

Det största som hänt är att dottern kommit hem igen. Lycklig, rik på upplevelser och brun som en "Mor Annas"-pepparkaka. Hon hann bara vara hemma några dagar innan hon åkte vidare för visit hos pojkvännen i Halmstad.

Sonen är också iväg, på fyra dagars scoutläger. Givetvis började de svenska monsunregnen i lagom tid för hans avresa. Nåja, regnställ, stövlar och diverse ombyten är nerpackade och scout som han är bör det inte gå någon nöd på honom.

Det är tur att bonussonen varit hemma ännu en vecka. När han varit hos flickvännen har det varit skrämmande tomt i huset. Har sagt det förut, det är lika bra att vänja sig, men att säga är inte samma sak som att ta in. Det har jag alltså gjort nu. Trodde inte att livet kretsade så mycket kring barnen och deras aktiviteter som det faktiskt gör. Ny livsstrategi ska läggas tillsammans med mannen så att vi kan fortsätta vårt gemensamma liv ihop även sen barnen flyttat ut. Några år har vi trots allt på oss, sonen är bara elva. Vilken tur att vi har en hel del gemensamma intressen!

Almost two weeks since last blogging. Even if I bloghopped inspiration for own writing's been lacking. Pictures too.

Biggest event is daughter's back home. Happy, full of experiences and tanned like a "Ma Annas"-gingerbread. Only home for a few days then off again to see boyfrend in Halmstad.

Son is away too, four days jamboree. Of course swedish "monsun rains" started just in time for his trip. Well, dressed for heavy rain and with several change of cloths packed he'll be just fine. He's a scout isn't he?

Luckily bonus son's home another week. When he's at girlfriends house it's terribly empty at ours. Said it before and I say it again, better get used to it. But saying and getting it isn't the same. I think it finally schrunken in. Never realised life was so much about children and there activitys as it is. New life strategies needs to bee planned together with husband to continue our married life after children moved out. We have some years left though, son's only eleven. Fortunate we have some common interests.

Åter till stickningen. Har ett nästan färdigt par Broadripple socks. Mina är enfärgade, bruna. Känner mig lite glad över det första paret stickade efter mönster på engelska. "We call them pirates" är helt klar. Knappar till babykoftan är inköpta. Förstår inte att vägen till att sy i är så lång. Shedir II är också färdig.

Håller på att vela alldeles fruktansvärt. Är så himla sugen på att sticka mig en sjal men kan inte bestämma mig för vilken. Vadå i-landsproblem? Hade egentligen bestämt mig för att göra de 3-4 saker klara som jag "måste" innan jag går igång med sjalen men det slutar bara med att jag repar upp det jag åstadkommit efter 7-8 centimeter. Enda sättet att känna tillfredsställelse med "måste"-sakerna är kanske att göra både och?

Back to knitting. Almost finished a pair of Broadripple socks. Mine is plain brown. Feel happy about my first pair knitted from an english pattern. "We call them pirates" is done. Have bought buttons for baby cardigan. Why is it so hard to start sew them on? Shedir II is also done.

Can't come down to a decision. I want, so bad, to knit myself a shawl but can't decide wich one. Serious problems, ey? Have 3-4 "must do"-things I should do before cast on for the shawl but it always ends up me frogging 7-8 centimeters of what I have done. Is only way to satisfaction with "have to do"-things, doing both?

Besökte äldsta systern där hon campade och såg då denna skylt... döh?

Visited eldest sister while she was camping and saw this picture... daugh?

"Camping forbidden"

Utan sammanhang: idag är det fem månader till julafton. Nog om det, direkt över till viktigare saker.

Inköpen från förra veckan:

Först garnet till min blivande installation. Det blev 3 kg ullgarn från Klippans Yllefabrik. Då behöver jag bara 33 kg till. Är ni nyfikna så blir vernissagen den 19 augusti. På Drakabyggets Konsthall. I Örkelljunga. Välkomna!


In no context: today it's five months til x-mas. That's that. Now directly over to more important things.

Last weeks shopping:

First yarn to my installation to be. 3 kg wool from Klippans Yllefabrik. Now I need only 33 kg more. If curious please drop by on the opening august 19th. At Drakabyggets Konsthall. In Örkelljunga, Sweden. Welcome!

Lite Tilda-garn, 50% bomull - 50% akryl. Det blå linningen till "We call them pirates". Det svarta och ljusbeige kan komma att bli en ny sån mössa. Kanske.

Tilda yarn, 50% cotton - 50% acrylic. The blue to linning for "We call them pirates". Black and light beige might be a new "..pirates" hat.

Jag är egentligen ingen rosa människa. Men när nu Garnstudios Alpacka ska prishöjas rejält föll jag handlöst för de här romantiska färgerna. Två nyanser rosa och ljust limegrön, fyra nystan av varje färg kan bli till något i storlek större. Söta färger. Mmmm... som godisar.

I'm not a pink person but now that Garnstudio will increase price for there Alpacka I totally fell for theese colours. Two shades of pink and light lime green, four balls each. Sweet colours. Mmmm... like candy.

Mer godsaker. Körsbär från moderns trädgård. Så söta och saftiga att jag nästan börjar drägla när jag tänker på dem.

More sweets. Cherries from mothers garden. So sweet and juicy that I almost start to dribble thinking of there taste...

Till slut en rapport om dottern. Fick ett sms igår. "Mamma nu har det skitit till sig rejält. Kan du ringa mig hos familjen klockan sju?" Klockan var då runt tre. Tror ni jag väntade lugnt och fint på att tiden skulle gå? Tänk, det gjorde jag. Inte! När jag ringde hennes mobil fick jag ett lite irriterat svar i örat. "Jag kan inte prata nu. Jag är på en båt." Jag talade om för henne att det gick inte att skicka sådana sms och sen tro att vi skulle sitta i godan ro och tycka att allt var prima. "Ja, men det är jag som betalar!" Hon syftade på utlandssamtalet. Jag betalar till Sveriges gräns, hon betalar resten, typ. Men snart nog fick hon ur sig "det handlar om pengar."

Finally a report about daughter. Received a text message on my cell phone yesterday. "Mum, things screwd up badly. Can you call me at hostfamily seven a clock?" Time was around three then. Do you think I sat down calmly waiting for time to go? Well, I did. Not! When I called daughters mobile she answered with a touch of irritation in her voice. "It's me paying!" She talked about the cost for calling her. I pay to border of Sweden, she pays the rest, kind off. Soon enough daughter told me "it is all about money".

Samtalet avslutades och jag återberättade hennes svar för mannen. "Det är ju du som betalar", sa han då. Jo, visst hade jag fyllt på dotterns kontantkort innan hon reste för att hon säkert skulle ha mycket pengar på den. Det ska jag komma ihåg att berätta för henne när hon kommit hem. Tror jag.

We finished our conversation (ugh?) and I told husband about it. "It's you paying", he sad. Oh, of course, I had filled up her phone card before daughter left to be sure she had enought money to call home. I'll try to remeber that, to tell her when she is back home. I think.

I alla fall, jag väntade. Halv sju hörde dottern av sig med ett nytt sms och bad mig ringa. Det gjorde jag. Hon hade förlorat sin plånbok. Tappat den eller blivit bestulen, det hade hon ingen aning om. En klasskompis hade fått sin stulen men att det skulle ha hänt dottern verkade inte tänkbart. I hennes värld. Plånboken försvann dagen innan. Ett helt dygn hade alltså gått innan hennes Maestro-kort blev spärrat. Talade vi om vikten av att spärra kort innan hon åkte? Tonåringar! Men förmodligen försvann den informationen tillsammans med alla andra förmaningar hon fick. Det var ju några stycken. Innan vi avslutade samtalet berättade hon glatt. "I morgon ska vi åka och bada. På tv sa man att vid den stranden har synts en fem meter lång haj."

Min dotter vet verkligen hur man ska hålla mamma lugn och fin.

Anyhow, I waited. Half past six daughter send another text message asking me to call her right away. I did. She had lost her wallet. Lost or been pick pocked, she had no idea. A school mate had her stolen but it wasn't likely that daughter's been. Not in her world. She lost her wallet the day before. 24 hours had paste before I could stop (don't know the word) the use of her kind off-credit card. Did husband and I told daughter about the importance about doing just that before she left? Teenagers! Probably that information disapeared together with all other important stuff we told her. There was a few. Before we finished the call she told me in a happy voice "We are going to swim tomorrow. They told on telly that on the same beach a five meter tall shark been sighted."

My daughter really knows how to keep her mum calm.

Besökte min LYS för en stund sen. Ja, jag vet, jag skulle inte köpa mer garn och hade det inte varit för att jag inte haft något passande till linningen för den här så skulle jag aldrig gått dit men nu behövde jag ju det. Ärligt! Fast kanske hade det räckt om jag köpt det jag egentligen bara skulle ha. Men så berättade damen i LYS:en att Garnstudio kommer att höja priset på sitt alpackagarn från, jag tror det var, 1 augusti med tio kronor. Garnet har i och för sig varit billigt innan, och det har inte direkt gjort mig någonting, och det blir inte jättedyrt sen heller men tio spänn är ändå tio spänn och därför blev det lite mer alpacka till mig också. Fy på mig!

Visited my LYS earlier today. Yeah, I know, I shouldn't do some more yarn shopping and if it wasn't because I had nothing suitable for the linning to this one I wouldn't have been there at all, but now I needed to. Honest! Maybe it would have been enought if I bought only what I needed but then the lady in my LYS told that Garnstudio is going to increase price of the alpacka yarn from, I think August 1st, with ten swedish krowns. The yarn has been cheap before, and I haven't mind about that, and it won't be very expensive later on either, but ten krowns is ten krowns, that's why there was some more alpacka for me too. Shame on me!

Kanske ska du också komplettera garnlagret innan prishöjningen? Om det så bara är en av er som gör det (snälla, berätta!) känner jag att jag gjort en god gärning och då kan jag faktiskt leva med att jag fick ett återfall i min garnköparmani. Men från och med nu ska jag återgå till min strikta garnhållning och låta plånboken vila ett tag.

Maybe you should do something for your stash before August 1st? If only one of you would (please let me know!) I would be pleased and need not to feel guilty about my yarnoholic. From now on I will get back to my strickt rules and let my wallet rest a while.

För att undvika missförstånd måste jag genast göra ett förtydligande här. Jag har äntligen kommit på vad jag ska göra till fotbollsutställningen. Projektet inbegriper garn. Mycket garn! Det betyder att jag i eftermiddag kommer att ta mig hit för att köpa material. Inköp av detta slag ingår alltså inte i ovanstående restriktioner.

To avoid misunderstandings I need to make a statement here. I have finally an idea about what to do for the football exhibit. My project needs yarn. Lots of yarn! That's why I'm going to this place this afternon to buy some material. Purchasing of this kind are not included in my "no more yarn"-promise.

Familjen har fått vykort från dottern idag. Allt är väl och hon njuter mer än någonsin av kalla duschar i Maltas "tropiska" hetta.

Family received a postcard from daughter today. She' all well and enjoys cold showers in Malta's "tropical" heat.

"We call them pirates"-mössan har bara linningen kvar. Eller om jag ska göra den till en lite tjejigare variant med ett brätte, det har jag inte bestämt än. Det naturfärgade garnet har varit ganska ojämnt och på de flesta ställen bra mycket tjockare än det svarta. Inget jag tänkte på att kolla när jag började sticka men det är väl därför som de ljusa partierna är så mycket mer dominanta. Gillar det inte riktigt men jag ska kanske bara vänja mig. Storleken passar till sonen och mig. Får väl se vem som går segrande ur det lotteriet... förmodligen sonen.

Only linning left on "We call them pirates" hat. Light yarn is not very even spun and thats why the light parties are more dominant. Nothing I thought of check before I started to knit. Don't really like it but maybe I just have to get used to it. Size fit both son and me, have to see who wins the "lottery"... probably son.

Piraterna ovanifrån. Pirates from above.

Shedir nr 2 i billigt garn, Patons 100% bomull, fortsätter växa sakteliga.
Shedir no 2 in cheap yarn, Patons 4 ply 100% cotton, continueing to grow.

De som bara är intresserade av stickning kan sluta läsa nu. Mer om det blir det nämligen inte idag. Senaste rapport från dottern löd, med hennes egna ord:

"Mamma jag lever". Hon bor i en annan familj än den vi fått besked om. Eftersom dottern omöjligt kan läsa den handskrivna lappen, från frun i huset, har vi fortfarande ingen aning om var bor. Inte heller har vi något telefonnummer att ringa, förutom dotterns eget mobilnr. Ringde henne på det igår och allt var väl. Sex tjejer är inhysta i familjen. Jo, sex stycken tonårstjejer i samma familj! Det är ungefär fem mer än jag skulle mäkta med. I vissa fall räcker det med en för att man ska få kortslutning i de mentala nervbanorna. Bara att beundra de människorna!

Those of you who's only interested in knitting can stop reading here. No more posting about that subject today. Instead latest report from daughter, in her own words:

"Mum, I'm alive". She stays in another family than the one we had notice about. And daughter isn't able to read the hand written note, from "Mrs X", so we still have no address nor phone number to call, except daughters own cell phone number. Called her yesterday and all is just fine. Six girls lives in same family. Yes, six teenage-girls in same family! It's about five more than I could handle. Some times it's just enough with one if one doesn't want a mental brakedown.

Samtalet har i varje fall lett till att mamma, d v s jag, är betydligt mycket lugnare. Dottern lät pigg, glad, lugn och trygg, allt på en och samma gång. Dottern lät väldigt stor också och plötsligt drabbades jag av en släng med "åh, hon behöver mig inte mer". (Jag har aldrig påstått annat än att jag är aning "neurotisk" men även om jag försökt fostra mina barn till självständiga människor finns det tydligen en del av mig som vill att de ska fortsätta behöva mig mycket.) Jajaja, det går väl över det också. Om inte annat var det en bra väckarklocka. Dags att börja jobba på det också, dagen de lämnar hemmet.

Well, calling her led to a much more relaxed mother, that's me, Daughter sounded happy and calm, like she is really having a great time. Her voice also sounded like she is so grown up and I suddenly had a bad case of "oh, my baby doesn't need me anymore". (Never told anyone I wasn't a neurotic person) but even if I have tried to raise my children to confident, self going human beings, a tiny part of me still wants to be needed. Well, well, that was a wake up call. Time to start getting used to the thought of children moving out of birds nest.

Lite trädgårdsbilder? Some pictures from our garden?

Sonen är allergisk mot en hel del, bl a allt ätbart som är rött och underbara svärmor har därför planterat vita smultron till honom. Plantorna har brett ut sig rejält och skörden kan numera bli tillräcklig för en pojkmage. De doftar sagolikt och smaken är precis samma som den från min barndoms minnen.

Son's allergic to lots of eatables, among all all that's red. That's why mother in law planted some white wild strawberrys. They smells like heaven and taste are the same as from childhood memories.

I örtagården råder full anarki. På grund av lat trädgårdspersonal, det vill säga undertecknad, har ogräset spridit sig rejält. Gurkörten som bestått av en enda planta har frösått sig hej vilt. Raringar som lavendel, timjan, oregano och fransk dragon (jo, den klarar att övervintra hos mig utan omsorger) börjar få dåligt med utrymme. Något drastiskt måste till och det snart.

Anarky in herb garden. Borago trying to take over among darlings like white lavender, oregano and tarragon.

Hortensia - HydrangeaRosor - Roses
Lavendel - Lavender
Frökapseln från jättevallmon och...
Seed capsel of oriental poppy and...

...slutligen dagens favoritbild...
...finally, favourit picture of today...
...någon sorts Allium.
...some variety of Allium.

Hon är på väg till Malta nu, min lilla-stora Stumpalumpa, för tre veckors språkresa. Jag hoppas att hon får en alldeles fantastisk tid med mängder av ny vänner, roliga upplevelser och erfarenheter. Det var svårt när hon åkte och jag längtar redan tills hon kommer hem igen. Men det är lika bra att försöka vänja sig. Rätt vad det är lämnar hon boet för gott och det är precis så det ska vara. Det gör inte det hela mindre svårt - men avsked är aldrig lätt när man älskar - men hon vet att vi alltid finns här. Vaya con Dios!

She's on her way to Malta now, my precious babygirl, three weeks of language studies ahead. I hope she will get the time of her life with lots of new friends and great experiences. It was hard when she left and I already long for her to come home again. But I better get used to it. Soon she leaves home for good to create her own life and that is just how it should be. It doesn't make it less hard - goodbyes never easy when one loves - but she knows we're always here. Vaya con Dios!

Presenten till min nhv4 är klar att skickas. Övrig uppdatering finns här.

Det kom ett paket med posten idag. Presenten från min, numera inte så, hemliga vän. Tack Pia T! Har jag tidigare nämnt att jag är barnsligt förtjust i paket?

There was a package in mail today. The present from my, not so, secret pal. Thanks Pia T! Have I ever mentioned that I'm as fond of presents as a child?


Nu ska jag ta mig en riktig funderare över vilka strumpor som kan passa i dessa garnerna. Måste ju skaffa mig nya 2,5 mm strumpstickor också. Bröt en när jag hade 3-4 cm kvar på förra strumpparet.

Now I'm gonna think hard about what pattern to fit with what ball. Have to get new 2,5 dpns too. Broke one of them when I was 3-4 cm from finishing last pair of socks.


Gjorde lite nytta igår genom att inviga garnvinda och -nystare. Vet inte riktigt varför jag dragit mig för att börja på det tidigare men så är det nästan alltid när jag inte testat en sak förut. 14 nystan blev det.

Made myself useful yesterday buy winding yarn for the first time. Don't know why I hasn't done it earlier but it is always like this when I never tried before. Result: 14 balls.

Och så har jag stickat färdigt halsduken i Noro Kochoran. Bild får komma senare. Nu är det alldeles för varmt för fortsätta blogga.

And I finished the scarf in Noro Kochoran. Picture will come later. It's all to hot for keep on bloggning now.

Innan jag berättar om Köpenhamnsturen och dess garnorgier måste jag ju visa de här.
Before I tell you about Copenhagen and the yarn orgies I must show these.

De är färdiga nu, sockorna. Irriterande nog var garnet skarvat i nystanet till andra sockan så jag fick klippa av en bra bit för att få överensstämmande ränder. Får hoppas att knuten håller så sockan får ett långt liv.

They are ready, my socks!

Nej, det har inte bytt namn, Ripley's Believe It or Not heter fortfarande så och inget annat, vad jag än påstått förut. Det är 8 - 10 år sen vi var där förra gången och under den tiden har absolut ingenting hänt, det mesta känns gammalt och dammigt. (Visst Ripley är död och begraven för länge sen och det var han som samlade ihop all den här "kuriosan" men ändå...) Är därför högst tveksam till att ett besök där är värt entrén. Eller så är jag helt enkelt bara snål.

No, they hasn't changed the name, it's still Ripley's Believe It or Not and nothing else whatever I might have said before. It's 8 - 10 years since last visit and during that time absolutelly nothing has happened, everything feels just old and dusty. (Sure Ripley is dead and burried long time ago and he himself had gathered all this "stuff" but any way...) That's why I don't think it's worth the admission price. Or maybe it's just me that's cheap.

Men både Zoo och Tycho Brahe Planetarium (där vi såg Imax-filmen "Alien Adventure" i 3D) är jättebra. Och Tivoli. På Tivoli hade jag en ängels tålamod fast jag hade glömt min stickning på hotellet. Familjen åkte den ena "forlystelsen" efter den andra medan jag väntade. Och väntade. Sen väntade jag faktiskt lite till. Flera gånger om. Jag åker själv inget nu för tiden. Allt som snurrar gör mig illamående och berg-och-dalbanor...hmmm... det fanns faktiskt en tid när berg-och-dalbanor var det bästa jag visste. Av olika anledningar hade jag inte åkt på många år men så kom Balder. Var bara tvungen att prova. Den ser kanske inte så ruggig ut men under större delen av den färden mumlade jag hela tiden en och samma sak.... "Åh, fy fan! Åh, fy fan! Åh, fy fan!"

Both the Zoo and Tycho Brahe Planetarium (where we saw Imax movie "Alien Adventure" in 3D) are great. And Tivoli. At Tivoli I had patience like an angel dispite I forgot my knitting at the hotel. Family tried one ride after another while I was waiting. And waiting. Then I waited some more. Over and over again. I never ride anything myself nowadays. Everything that spins makes me sick and roller coasters... hmmm... there was a time when coasters was something I really enjoyed. Because off different reasons I didn't ride one in years but then Balder came. I just had to try it. To make something that felt very long short I can tell you I repeated same phrase during almost the hole ride... "Oh, shit! Oh, shit! Oh, shit!" (Please parden my french!)

Tålamod, var det, ja! Tack vare att jag visat så stort tålamod på måndagen tyckte någon, främst jag själv, att jag på tisdagen kunde belönas med en promenad förbi en garnaffär när vi ändå var ute och kollade på Ströget och kringliggande gator. Bara för att titta, utanför alltså, så att jag senare skulle hitta lätt och behändigt på min egen Köpenhamn-dag. Men det blev ett besök. Det blev faktiskt två. Och som av en slump (jag lovar, jag hade ingenting med det att göra) råkade vi komma förbi en tredje också. Förbi och förbi, jag hade ju sett på Internet att de sålde ut sitt garnlager och då är det ju svårt att bara passera när man har chans att fynda lite. Men jag lovar, det var verkligen en slump!

Patience, it was! Thanks to showing all that patience monday someone thought, mostly me, that I should be rewarded by passing a yarnstore while we was cheking out Ströget and streets around. Just for looking, outside, so that I easily can find my way when having my Copenhagen day on my own. But I made a visit. Actually two. And like a coinsident (I promise, I had nothing to do with it) we passed a third one too. Passing and passing, I had seen on the Internet they where selling out their yarn and it's hard to just pass when you have the oppurtunity to make a bargain. But I do promise, it was really a coinsident!

På väg till affär nr ett och två (de ligger på samma gata ett stenkast från varandra) såg jag att en fjärde affär också är på gång. Den ligger på Klosterstraede, en tvärgatan till vänster om Ströget om man har Rådhuspladsen i ryggen. Lappen på dörren berättade att de skulle öppna inom kort men exakt när stod inte. Av det jag kunde se genom fönstret verkar utbudet lovande.

On our way to shops number one and two (they are on the same street very close to each other) I saw that a forth store is soon to be open. It's on Klosterstraede, a street to the left of Ströget if you have Rådhuspladsen behind you. Off what I could see through window it seems promising.

Då återstår den stora frågan: vad köpte jag då? Med tanke på att jag inte skulle köpt någonting blev det vääääldigt mycket. Men mycket av det är sådant jag länge tyckt att jag "behövt".

All that's left now is the big question: what did I buy? To keep in mind I shouldn't buy anything I bought very much. But most off it is yarn I "needed" for a long time now.

Nämnde jag affär nummer fem? Det var där jag köpte Rowans Kidsilk Haze. Bakom Létt Lopi från Uldstedet.

Did I mentioned store number five? That was where I bought some Rowans Kidsilk Haze. In the back Létt Lopi from Uldstedet.


Sockgarner från Strikkeboden. Jag köpte något mer där men det är en present till personen vars hemliga nordiska vän jag är så det kan jag inte visa nu.

Sock yarn from Strikkeboden. I bought something else there but it's a present for the person whos secret nordic pal I am so I can't show you now.


Indiecita Alpacka från Handler. Både det rosa och det röda är mörkare än det ser ut på bilden.

Indiecita Alpacka from Handler. Colours are darker than in picture.

Detta låg och väntade i ett paket när jag kom hem. Handfärgade garner från Stäkets Hantverk. Det gröna är svensk ull spunnen i Estland och det röda är sagolikt mjuk alpacka.

Those were waiting for me in a package when I got home. Hand dyed yarn from Stäkets Hantverk. The green is swedish wool spun in Estonia and the red is very soft alpacka.

Nu ska jag definitivt inte köpa mer garner på väldigt lång tid. Det jag däremot ska göra är en att göra-lista med allt det jag har lust att sticka.

I'm definetly not going to buy any more yarn for a very long time. What I will do is to make myself a "to do-list" with all the things I would like to knit.

Tillbaks från Köpenhamn. Och jag kan lika gärna berätta genast. Jag har varit en stygg flicka. Jag har varit en väldigt stygg flicka. Jag har varit en så pass stygg flicka att jag numera ålagt mig själv ett garninköpsförbud. Det är allvar. På min scoutheder. Eller ära. Ja, ni vet, det där amerikanska uttrycket. Fast jag har aldrig varit scout. Min son är det däremot. Och jag är fullständigt allvarlig. Inget mer garn. Inte förrän lagret minskat rejält. Kanske kan jag "snickra" ihop en garn-o-meter. Fast det verkar inte särskilt lovande när jag inte ens kunde få till knapparna för den nordiska hemliga vännen och fotbollsstickningen. Nä, det stämmer. Jag har fortfarande inte kommit över det där ännu. Men jag menar likväl allvar med garninköpsförbudet. Mer rapport kommer i morgon. Hoppas jag. Med bilder. Over and out!

Back from Copenhagen. And I might as well tell you right away. I've been a naughty girl. I've been a very naughty girl. I've been that naughty I've put myself on a yarn-shopping restraining order. It's more lika a ban actually. Serious! On scouts honour. Though I've never been a scout (or what girls are called). My son is (no, not a girl, a scout, silly!). And I'm absolutelly serious. No more yarn. Not until my stash decreased a lot. Maybe I just make me a yarn-o-meter. But that doesn't seem likely when I didn't even managed buttons for the nordic secret pal or football knitting. No, that's right. Haven't gotten over that yet. But I'm still serious about my yarn prohibitation. More details tomorrow. I hope. With pictures. Over and out!

Förlåt Anna, jag kunde inte låta bli!
Sorry Anna, I just couldn't help myself!

Hoppas alla haft en lika trevlig midsommarafton som jag.
Hope every one of you have had a just as fun midsummer as i did.

I morgon bär det av till Köpenhamn för en kortsemester med familjen. Barnen får bestämma alla aktiviteter så jag räknar med besök på Tivoli, Zoo, Madame Tussauds och O'Reillys Belive It or Not. Jag hade inte haft något emot att titta in i en eller annan garnaffär men det är inget jag räknar med. När jag nämnde det lite i förbifarten för mannen tyckte han att jag skulle ta mig en heldag senare i stället. Och det kan jag ju göra!

We're going to Copenhagen tomorrow for a short vacation. It's all up to the kids what to do so I think we are going to Tivoli, Zoo, Madame Tussauds and O'Reillys Belive It or Not. I wouldn't mind a few stops at yarnshops but it's not something I count on. When I mentioned it for husband he thought I should go by myself a day later on instead. And I think I can do that!

Blir mer och mer sugen på att ge mig på en Flower Basket-sjal. Snart har jag repat tillräckligt mycket mod. Tror jag.

Thinking more and more of knitting a Flower Basket shawl. Soon I've managed to take heart. I think.

Okej, då får det väl bero ett tag till då med knappar till "Nordisk Hemmelig Ven 4" och "Fotbollsstickningen". Saknar för tillfället både lust och energi till att försöka läsa mig till det via instruktionerna på "Blogger".

Have to let it be for a while, buttons for "Nordic Secret Pal 4" and "Football knitting". For now I'm lacking interest and energy to make a try to read instructions on "Blogger".

Något har det väl hänt på stickfronten sedan sist. Men att sticka helt vanliga sockor utan mönstring känns inte längre kul. Jag behöver lite mer utmaning än så och det känns ganska bra eftersom jag bara stickat två par strumpor tidigare. Det måste ju betyda att jag lärt mig litegrann i alla fall.

I've made some progress on my latest knitting projects since last posting. But to knit ordinary socks with no pattern is just not fun any more. I need a bit challenge now and that feels pretty nice though I've only knitted two pairs of socks earlier. It has to mean I've learnt something, doesn't it?

Strumporna i Regia på stickor 2,5 mm har kommit så här långt.
Socks in Regia, on 2,5 mm dpns, so far.

Jag gör skaften kortare eftersom jag föredrar det.
I prefer ribs shorter than pattern.

För att få lite omväxling till de tunna stickorna påbörjade jag en halsduk på stickor 6,5 mm också. "Mistake rib" och Noro Kochoran. Hade från början tänkt mig att jag skulle sticka något alldeles speciellt av detta garnet men jag tycker att det framhävs väldigt bra i ett så här enkelt mönster. Att det sen är en perfekt fotbollsstickning också, som går lite mer per automatik, ger ytterligare ett plus.

To have some alternation from thin needles I've also started a scarf on 6,5 mm needles. "Mistake rib" and Noro Kochoran. From the beginning I intend to knit something "speciall" of this yarn but I think it brings out very good in a simple pattern like this. And it's a perfect football knitting too, "a no concentration knitting", and that is another point to it.

Jag älskar färgerna!
I love those colours!

Har förstått att det finns bloggare som gillar knappar. Jag har också ett alldeles speciellt förhållande till sådana. Som barn var det ett ofta förekommande pyssel att leka med innehållet i mammas knappsamling, en gammal kaffeburk i blå plåt. Har spenderat ett antal timmar med att sortera och trä upp knappar på tråd. Skapandes de mest fantastiska halsband som var allt för tunga att bära. Sedan dess har alla mammas barnbarn också lekt med knappar. Gemensamt för alla har varit att vi fått vänta med leken tills vi nått den ålder då inget stoppades i munnen mer för att undersökas.

I understand some fellow bloggers love buttons. I have also a special relationship to them. As a child I often played with the content in my mother's button collection, an old coffee jar in blue tin. I have spent lots of hours sorting and threading buttons. Creating the most amazing necklaces to heavy to wear. Since then all of my mother's grand children have played with buttons. We all had in common that we had to wait until we reached the age when we no longer examined things by mouth.

I fjol köpte jag en hurts från en gammal dam som lagt ner sin garnaffär. Lyckan blev stor när jag upptäckte att några av lådorna, som hon undrat om jag själv kunde tömma, innehöll diverse knappar. Inte särskilt många olika sorter. Eller färger. Men desto fler av varje sort. Jag har sparat alla. Vad det ska bli av dem vet jag ännu inte. Men jag tror att de kan få sin plats någonstans i min konst.

Last year I bought a small drawer from a lady closing down her yarn store. I was very happy when I discovered that in some boxes, that she asked if I could clear myself, contained different buttons. Not many varieties. Or colours. But the more of each. I've saved all of them. Don't know yet what to do of them. Think they might get there right place somewhere in my art.

Knapparna nedan kommer från ett annat ställe. En affär som varit i samma familjs ägo i åratal. Där finns enormt många askar med olika knappar. Faktiskt känner jag en del av barndomens stora glädje när jag får upptäcka deras innehåll.

Buttons below comes from another place. A store thats been in same family for ages. They have uncountable small boxes with different buttons. I actually feel some of childhoods joy when I experience their contents.

Det blå ser ut som pärlemor.
The blueish looks like mother-of-pearl.

Som laserade träknappar.
As glazed wooden buttons.

De här är några av mina favoriter och...
Those are some of my favorites and...

...här är några andra!
...here are some others!

Jag har gått med i "Nordisk Hemmelig Ven 4" och så är jag med i "Fotbollsstickningen". Det är förstagångsupplevelser båda två och det tycker jag är ganska trevligt. Något som däremot är mindre trevligt är att jag inte är människa till att få respektive knapp på plats i listan till höger. Detta gör mig f-r-u-s-t-r-e-r-a-d-!-!-!.

Om jag snart inte får hjälp från någon betydligt förståndigare och mer tekniskt insatt person i frågan riskerar jag att kasta ut datorn. Det är inte någonting min man skulle tycka om och då blir vi nog ganska mycket ovänner. Blir man så väldigt mycket ovänner kanske man inte vill leva tillsammans mer och då får vi skilja oss. Så egentligen, du, kunniga människa, du räddar inte bara mig från ett vansinnesutbrott av ren och skär frustration, utan du räddar även ett dött ting som en dator, och vårt hus från fuktskador eftersom jag inte kommer att kasta ut datorn genom ett oöppnat fönster. Inte heller går vi då mot ekonomisk ruin och blir missanpassade av ren hopplöshet.

Och barnen får inga dåliga erfarenheter av parförhållanden, som sedan ska följa dem i deras liv, eftersom jag och mannen inte kommer att skilja oss. Och om det inte blir någon skilsmässa blir jag heller inte så deprimerad att jag kommer att dö av hjärtesorg. Då kommer jag att kunna fortsätta betala skatt och bidra till samhällets försörjning (jag kommer ju att få jobb, någongång!) och du har med andra ord räddat ett människoliv, förutom statskassan, och det måste ju definitivt vara något som vem som helst skulle vilja uppleva och få en kick av.

Det funkade inte? Nähä.... okej, är det någon som trots allt kan tänka sig att visa lite förbarmande? Jag skulle bli mycket tacksam!

I have joined "Nordisk Hemmelig Ven 4" (Nordic Secret Pal 4) and "Fotbollsstickningen" (World Cup-knitting). Both first time experiences and that's nice. Something not quite as nice is that it is totally impossible for me too paste their buttons in list to right (okey, template, but then what?). It makes me totally f-r-u-s-t-r-a-t-e-d-!-!-!

If I can't get help soon from somebody more intelletual and more technichal initiated person in this matter I risk throw out the computer.That is not what my husband would like very much and we might get into a row. If we get that hostile we might not want to live together anymore and we have to devorse. So you, competent person, do in fact save not just me from an outburst of pure frustration, you also save a dead thing as a computer, and our house from getting damaged of rain because I then won't throw out computer through a closed window. No damages on house, no economically ruin and no maladjustments of pure hopelessness.

And the children will not have bad experiences of marriage, to follow them in their lives, because me and husband wont devorse. And if no devorse I will not be that depressed and die of broken heart. Then I will be able to continue pay taxes and contribute to providing society (I will get a job sometime!) and you have in other words saved a human life, besides treasury, and that must be something anyone would like to experience and get a kick out off.

It didn't work, did it? Nope... okey... does anyone feel merciful? You would really make my day!