Konststycket

Rapport från Stockholm och Syfestivalen - dag 4

Om vikten av en ordentlig karta har jag redan skrivit. Fjärde dagen fick jag anledning att än en gång konstatera just det. Pendeltåg in till centralen, byte till t-bana och avstigning vid Rådmansgatan. Men först får jag backa tillbaka litegrann.

Fjärde dagen var lika med hemfärd och jag var bekymrad. Allt detta underbara garn skulle transporteras hem på något, just då, obegripligt vis. Med bara en liten kabinväska är packningsutrymmet ganska begränsat. Man kan väl säga att halva väskan tas upp av en necessär och den andra halvan av en kudde. (Kläder petas ner emellan.) Ja, jag tar alltid med egen kudde för jag har så svårt att sova borta och ännu värre blir det av "fel" sorts kudde. Men när jag packade tog jag bara den näst skönaste med tanke på att kanske behöva offra den. Och det var väldigt aktuellt.

Alla som någon gång köpt en kudde på IKEA de senaste åren vet att även de kommer som platta paket. Inte bara möblerna, alltså. Och i garn rymms det väldigt mycket luft precis som i kuddar. Så jag använde IKEA-metoden. Jag packade garn i täta påsar och tryckte och pressade ut så mycket luft som möjligt och slog sen en stadig knut för att luften skulle hålla sig ute. Det måste sett komiskt ut och jag var blossande varm när jag var klar. Slutresultatet blev så pass bra att även kudden fick följa med hem. Dock inte i väskan utan hoptryckt i en plastpåse och sen nerstoppad i en grön Opalgarns-kasse som jag egentligen inte velat ha från början.

Efter lite vätskepåfyllning kände jag mig klar att checka ut från hotellet och for in till centralen och låste in packningen. Därefter vidare mot Nysta.

Jag har upptäckt att jag har vissa problem med att lyckas ta mig upp till rätt ställe från tunnelbanan. Kom upp och kollade min usla karta och tyckte faktiskt att jag var på rätt plats så jag började gå. Och jag gick och gick och gick. "Bara nästa gata också". Frågade i en kebab-mack men de visste knappt själv var de var - och de jobbade där - och när jag såg en blomsteraffär gick jag in där istället. Blomsteraffärer är bra. De kör bud till alla möjliga ställen och givetvis fick jag hjälp. Det vara bara att vända tvärs om och knata på hela vägen tillbaka och en bit till.

Men det var väl värt det. Nysta är ju också en underbar affär. Måste säga att alla de tre jag varit i är så himla trevliga. Mycket kännande, klämmande och luktande blev det så klart här också. Bläddrade lite i böcker som jag sett på nätet och kunde konstatera att det fanns både köpvärda och sådana som kanske inte passade min smak. Och garn då? Det fanns i mängder, bara så svårt att välja. Slutligen föll jag för de här:

Överst Colinette Parisienne, i färg "Jay" och under
Colinette Jitterbug i färg "Salty Dog".
Härliga namn på härliga garner.

Efter väl förrättat värv återvände jag till centralen för en tids väntande på långa tågresan hem, nöjd och belåten med alla mina inköp. Hade inte den goda fén fyllt min börs så pass hade jag aldrig köpt så här mycket garn. För även om lusten och lockelsen funnits hade inte medlen gjort det.

De första dagarna tillbaks hemma har jag bara vilat, bloggat lite och läst lite. Har också börjat fundera på tänkbara projekt till alla mina härligheter. Vissa är redan nu öronmärkta, andra får ha lite mer tid på sig.

Jag är väldigt nöjd med min tur till Stockholm och Syfestivalen, framför allt att jag inte bangade ur, men en sån här resa tar musten ur mig och det brukar ta en vecka innan jag hämtat mig igen. Så mycket intryck, så många upplevelser. Jag åker gärna på Syfestival igen - men kanske inte det närmsta året.

Och om det slutligen är någon som undrar var jag gjorde av de två härvorna från Nysta kan jag berätta att de hamnade i min axelremsväska, bland plånbok, vattenflaska, frukt, macka och lite annat småplock.