lördag, januari 30, 2010

...


Fångade!









Hårbollar med fantastiskt vackra blå ögon.


fredag, januari 29, 2010

...


Har fått ett enda napp på min efterlysning men vet inte riktigt hur jag ska göra. Det blir en ganska dyrbar lösning och eftersom färgbadet inte är detsamma är jag osäker på om jag kommer att bli nöjd med resultatet.

Har tidigare kört med en nödlösning när garnet tog slut och fortfarande liggen den sjalen oblockad på grund av min tveksamhet. Det var förvisso två helt olika färger inblandade vilket gör kontrasten så mycket större. Får väl fundera vidare och hoppas att kontakten i Amerikat ställer sig positiv till min fråga om lite mer betänktetid.

Idag är jag ledig. Har inga större planer för dagen mer än att plocka undan lite, arkivera de senast betalda räkningarna, helghandla och så sticka några varv. Känns otroligt skönt. Tänker också försöka fånga familjens nya medlemmar på lite bättre bilder än hittills. I morgon är det två veckor sedan de flyttade in.

Två Bröder, födda med et
t års mellanrum, ungefär 8 - 9 år gamla. Deras tidigare familj fick barn för omkring 18 månader sen och barnet är som barn ska vara, framåt och glatt och väldigt, väldigt intresserad av Bröderna. Det fick till följd att Bröderna tillbringade sin tid på ovanvåningen när barnet var där nere och gick barnet upp så gick Bröderna ner. Inget kul liv för dem, tyckte förra Matte och Husse. Så efter moget övervägande tackade vi ja när vi fått frågan om vi ville bli adopterade.

Jo, det är så det är. Vi har blivit adopterade, inte Bröderna. Mest adopterad av alla har Dottern blivit, oftast sover de på hennes rum och hon pysslar med dem, borstar dem varje dag. Vilket jag är himla tacksam för, de är ena riktiga hårbollar. Fortfarande är de lite skygga, det är nog helt enkelt deras personligh
et, men otroligt mysiga ändå när gossandet sker på deras villkor. Tillåt mig presentera:

Bror nummer ett



"Catillac", lilamaskad helig birma, ca nio år,



Bror nummer två



"Crimson", brunmaskad helig birma, ca åtta år.


Trots sin lilla skygghet är de nyfikna och framåt och vill gärna kolla vad som händer och sker. Underbart mysiga att gossa med när man lyfter upp dem i famnen. Gillar jättemycket att bli kliade på huvudet och under hakan. Något jag inte är van vid med katter (har bara varit bekant med "bonnakatter" förut) är att dessa också tycker om att bli kliade på magen. Alltså, det är jättemysigt!

Hoppas kunna återkomma snart med bättre bilder.





torsdag, januari 28, 2010

...



Den allra bästa Svägerskan i världen fyller 50 den 31 januari. I väldigt god tid har jag försökt pejla vad hon tycker om för färger och vad hon kanske skulle vilja ha för typ av mönster om jag skulle få för mig att sticka något. Att det har varit lätt att få så klara besked som jag skulle önska vore att ljuga. Å andra sidan har jag heller inte frågat rakt ut eftersom jag ville överraska med något fint.





När jag inte kunde luska ut vilken hennes favoritfärg är, trots ett flertal "visningar" av nyinköpta garner, valde jag helt enkelt det garn jag hade som är det absolut mjukaste jag vet, kashmere. Och när Svägerskan bläddrat i den då nyinköpta boken och kommenterat att hon tyckte att liljekonvalj-mönstren var fina så hade jag kommit ännu lite närmre att kunna genomföra mina planer. Detta är nog den present som jag varit tidigast färdig med och det har varit riktigt skönt och därför blev jag en aning bestört när Svägerskan berättade att hon avböjde uppvaktning. Men det är inte värre än att man får improvisera. Klart att hon är värd en present bara så där appropå. Därför fick hon den i samband med att hennes sambo firade sin födelsedag.




Mönster: "Triinu Scarf" av Nancy Bush från Knitted Lace of Estonia
Garn: 38 g Merinangora Filati S.p.A. Cashmere doppio
Stickor: 4,0 mm Addi Lace
Storlek: 157 x 45 cm vid blockning
Påbörjad: 2009-09-09
Färdig: 2009-09-26
Hot or Not: Det här är definitivt en vinnare. Fantastiskt vacker, underbart mjuk och lätt som en suck i april. Bäst av allt, det verkade som om Svägerskan verkligen uppskattade den.


onsdag, januari 27, 2010

...





Det är gott att sitta inne när snöstormen tjuter runt knutarna. Att vara trött på snö är bara att glömma. Lika bra att gilla läget och tänka på att dygnet faktiskt har blivit ljusare bara man kommer ihåg att titta efter.

De här bilderna togs alltså inte idag. Sonen fick modella mina senast färdigställda småsaker i helgen. Han önskade sig ju en halsduk men jag kunde inte hitta en blå nyans som passade till hans döskallemössa, och nu är ju den här Mamman färgfacist och fixar inte
att färg skär sig om det inte är på precis rätt sätt. Återstod inget annat att göra än att köpa garn som räckte till både halsduk och mössa. Hade ändå ärende i Landskrona så jag tänkte passa på att titta in till en affär jag tycker mycket om men tyvärr hade de semesterstängt och öppnade igen två dagar senare.

Istället fick jag jobbigt nog försöka dra igång minnesbanken och skaka fram var någonstans jag hade sett att det låg en annan affär. Men tydligen hade jag övertrasserat den dagen, inga fler uttag fanns att göra så det blev en tur i stan på vinst och förlust. I sådana lägen försöker jag låta
intuition och försyn arbeta för saken så det var bara att släppa tankeverksamheten och ta mig fram på autopilot. Det lyckades och jag blev lika förvånad som alltid.




"Jogless stripes", vad kan det heta på svenska, ohoppande ränder?


Den här affären hade jag passerat förut, för länge sen när de inte hade öppet, och då kanske inte känt att det fanns så mycket för mig att inspireras av när jag kikade i skylten. Men eftersom jag ändå hamnade där så klev jag in och det är jag verkligen glad för. Vilka fina skatter det fanns att finna längre in i lokalen. Jag blev så glad när jag hittade Mirasol från Du store Alpakka som jag hade sökt efter tidigare på nätet. Sonen modellade ju när Cherry skulle dokumenteras och ville nästan inte ta av sig den tjejiga halsduken eftersom den var så mjuk och skön. Därför var det extra roligt att kunna sticka honom egna, goa plagg av detta underbara garn. Nystat kommer jag att hälsa på flera gånger om! Och känns tiden för kort för utflykter så finns ju alltid Internet.




Hallonrött, grafitgrått och mellangrått + Sonens
val av randning från en randningsgenerator.


söndag, januari 17, 2010



Efterlysning!

Hade tydligen fullständigt hjärnsläpp när jag började sticka min Bitterroot-sjal. Fick för mig att mina ynka tre nystan Rowan 4ply soft skulle räcka. Det gör de ju inte!

*pausar för att dunka huvudet i bordet*

Finns det någon som har 2 nystan i färg 378 "Daydream" över? Eftersom jag ändå är inne på rena önsketänket kan jag lika bra önska lite till och det är färgbad 50069.

Riklig belöning utlovas!





fredag, januari 08, 2010



Busted!

Det var så det kändes fem över sju i morse, där jag stod i Ramlösa under väntetiden mellan tåg och buss. En annan kvinna ställde sig också att vänta, klädd i en dragspelsbasker, förmodligen stickad i garn från Östergötlands Ullspinneri. Den såg precis ut som min, den jag stickat alltså, och sen gett bort till kära Modern.

Där stod jag i 13 minus med mössa på, vilket i sig inte händer särdeles ofta, men jag var inte klädd i vilken mössa som helst utan i en köpemössa - i ull/akryl-blandning.

Tagen på bar gärning med rumpan bar! Ungefär så kändes det just då. I helgen ska jag sticka en "riktig" mössa. Eller, det blir nog en halsduk till Sonen först. Han, med inbyggt element, tycker också att det är i kallaste laget nu. Jag har ju trots allt både sjalar och halsdukar. Och en köpemössa, även om den är i ull- och akrylblandning men han, han har inte en endaste halsduk.

Go´ helg på er!




tisdag, januari 05, 2010



Först ut 2010






"Textured Yak Sharf"






Mönster: Orlane (endast Ravelry-länk)
Garn: Moda Italiana Yak, brun, 78 g
Stickor: 5,5 mm Addi
Storlek: 106 x 60 cm vid blockning
Påbörjad: 2009-12-28
Färdig: 2010-01-02
Hot or Not: Det här kombinationen av garn och enkelt mönster är synnerligen lyckad. Passar alldeles ypperligt som tv-stickning för en trött hjärna.

Sjalen blev mer i halsduksstorlek men är ändå tillräckligt stor för att ligga bra över axlarna om man känner sig lite frusen. Det är fullt möjligt att jag stickar ännu en, lite större, så småningom eftersom jag tycker så mycket om den här väldigt enkla mönstringen.

Yak är sannslöst varmt men förvånansvärt kliigt direkt mot känslig hud i nacken. Något jag säkert kommer försöka ha överseende med bara för att "sharfen" blev så fin.