Magsjuk!
Nu kunde det få räcka för det här året och alla nästkommande tio år. Har aldrig varit så här ofta sjuk förut och jag begriper inte varför jag är det nu. Förutom att ofrivilligt granskat toastolen i närmaste laget har jag sovit, lyssnat lite på talbok, blogghoppat och stickat några varv. Och i stället för att sitta här och tycka aningen synd om mig själv försöker jag fördriva sådana meningslösa tankar på flykt med lite eget bloggande.
På vantfronten en del nytt kan man säga. Skulle kunna kalla mig för kamikazestickare eftersom jag nu är inne på min tredje udda vante. Håller på att driva mig själv till förtvivlans rand över min envetna vägran att sticka provlappar. Väl korkat kan man tycka när garnet till par nummer två också tog slut på förstavanten. Kanske inte bästa sättet att försöka motarbeta det egna kontrollbehovet och perfektionismen men nån gång måste man väl lyckas? Kanske genom att gå ner i maskantal och sticka mindre storlek som är den lösning jag testar till tredje vanten? Fast det kommer kanske bara sluta med att jag i ren förtvivlan dränker mig själv i ett hav av udda vantar.
Nu måste jag nog ta och krama kudden en stund. Det är arbetsamt att slåss mot egenkrav och magbaciller.
6 kommentarer:
Jo Annelie, visst blir det något sytt. Jag har fler projekt på gång. 2 st olika neccesärer, ett större täcke och ett mindre väggstycke med broderier för att nämna några. Sen blir det lite stickning mellan varven också. Håller på att göra klart en Shetland Triangle i det underbara garnet Malabrigo Lace och ett par sockor till sonen väntar på sin tur. Inte precis sysslolös som tur är.
Glömde att säga att jag är riktigt avundsjuk på den fina filten din mamma virkat. Skulle så gärna vilja ha en. Får väl lägga till den på projektlistan.
Stackars, stackars dig. Det är jobbigt att va så sjuk. Superfin filt din mamma virkat!!
Kul att du vill vara med i utlottningen på min blogg.
Konstig länk jag fick till... Här är det nog bättre.
Jag hoppas verkligen du blivit frisk vid det här laget. Magsjuka är INTE kul.
Tack för de uppmuntrande orden på min blogg ang vantar vs spetsstickning. Det värmde och jag ska snart ta nya tag med det förbaskade diagrammet!
Ge inte upp med dina vantar, gör det första paret i alla möjliga färger, så har du det paret att väga hur mycket garn som gick åt och samtidigt övar du in alla detaljerna. Så kommer par två bli fantastiska :D Bara en ide.. det är ju så trist att repa upp bara för att garnet inte räcker.
Förresten gör dina underbara sjalar mig GRÖN av avund... det är för mig helt obegripligt hur man får till nåt så skirt och vackert! Lyckliga du som kan!
Skicka en kommentar