onsdag, mars 15, 2006

Drömmarna finns kvar...

...men jag struntar i skolan. Efter mycket vånda och stor beslutsångest har jag nu äntligen bestämt mig definitivt. Jag skippar högskolan! Ska istället satsa krafterna på att få ihop en grymt snygg portfolio så jag kan söka utställningar. Jag är ju bra - så det måste gå! (Den mentala dagsformen är något utöver det vanliga eftersom jag kan uttrycka mig så här.) Trots att jag gör mycket "osäljbar" konst (installationer) måste det finnas plats för det också.

Vilken lättnad, att äntligen ha bestämt sig. Jag ska lita mer på mig själv och det jag känner hädanefter. Det brukar vara rätt. Magkänsla är nyckelordet!

Trots mycket jobb med retuschering av foton - numera till portfolion alltså - har jag varit tvungen att ta pauser för att inte helt göra slut på högerhanden. Det har ju gått ganska lång tid sen opererationen, den 28/12, men jag är fortfarande inte helt smärtfri. Så klart det blir värre när jag håller på och klickar med musen 10.000 gånger per dag. Hade jag låtit handen vila så länge som jag skulle ha gjort hade den säkert varit helt bra nu. Men det är rysligt svårt att låta bli när lusten att skapa är så stor. Därför har jag pausat från fotona med lite stickning, som förmodligen inte varit helt nyttigt det heller, men det innebär att saker hänt på den fronten också.

Påfågelsjalen är inne på sitt tredje nysta. Får se om jag kan få till någon bild i morgon. För att försöka fördriva vintern har jag även börjat på en halsduk i Inka-garn. Jag älskar färgkombinationen men kvaliteten är jag inte helt glad för. Skulle gärna prova något av Noro-garnerna men jag vill känna på det innan köp och i min trakt har jag inte hittat någon affär än som har det. Men, men, halsduken får jag säkert användning för - det är lovat mer snö i kväll.

Och så har jag gått med i Sticka. Kul, kul! Fick lösenord till hemsidan idag så jag har skumläst medlemsbladen. I ett av dem är skrivet ett ohyggligt roligt kåseri av en man till en stickoholist, tror jag han kallade henne. Mycket spännande och matnyttig läsning finns och många lärdomar att suga i sig. Lycka kan ha de mest olika former!

3 kommentarer:

anna sa...

Vilket snyggt mobilfodral du stickat!!

Stickbloggen sa...

Visst är det skönt att lyssna till sina egna känslor och följa hjärtat. Du kommer att hitta din egen väg!

trevlig helg:)

Annelie sa...

Anna: tack, alltid kul när någon annan än man själv gillar det man gör.
Monica: det är värdefullt med support vad man än beslutar sig för, tack för det.