Have to let it be for a while, buttons for "Nordic Secret Pal 4" and "Football knitting". For now I'm lacking interest and energy to make a try to read instructions on "Blogger".
Något har det väl hänt på stickfronten sedan sist. Men att sticka helt vanliga sockor utan mönstring känns inte längre kul. Jag behöver lite mer utmaning än så och det känns ganska bra eftersom jag bara stickat två par strumpor tidigare. Det måste ju betyda att jag lärt mig litegrann i alla fall.
I've made some progress on my latest knitting projects since last posting. But to knit ordinary socks with no pattern is just not fun any more. I need a bit challenge now and that feels pretty nice though I've only knitted two pairs of socks earlier. It has to mean I've learnt something, doesn't it?
Strumporna i Regia på stickor 2,5 mm har kommit så här långt.
Socks in Regia, on 2,5 mm dpns, so far.
Socks in Regia, on 2,5 mm dpns, so far.
Jag gör skaften kortare eftersom jag föredrar det.I prefer ribs shorter than pattern.
För att få lite omväxling till de tunna stickorna påbörjade jag en halsduk på stickor 6,5 mm också. "Mistake rib" och Noro Kochoran. Hade från början tänkt mig att jag skulle sticka något alldeles speciellt av detta garnet men jag tycker att det framhävs väldigt bra i ett så här enkelt mönster. Att det sen är en perfekt fotbollsstickning också, som går lite mer per automatik, ger ytterligare ett plus.
To have some alternation from thin needles I've also started a scarf on 6,5 mm needles. "Mistake rib" and Noro Kochoran. From the beginning I intend to knit something "speciall" of this yarn but I think it brings out very good in a simple pattern like this. And it's a perfect football knitting too, "a no concentration knitting", and that is another point to it.
Jag älskar färgerna!I love those colours!
Har förstått att det finns bloggare som gillar knappar. Jag har också ett alldeles speciellt förhållande till sådana. Som barn var det ett ofta förekommande pyssel att leka med innehållet i mammas knappsamling, en gammal kaffeburk i blå plåt. Har spenderat ett antal timmar med att sortera och trä upp knappar på tråd. Skapandes de mest fantastiska halsband som var allt för tunga att bära. Sedan dess har alla mammas barnbarn också lekt med knappar. Gemensamt för alla har varit att vi fått vänta med leken tills vi nått den ålder då inget stoppades i munnen mer för att undersökas.
I understand some fellow bloggers love buttons. I have also a special relationship to them. As a child I often played with the content in my mother's button collection, an old coffee jar in blue tin. I have spent lots of hours sorting and threading buttons. Creating the most amazing necklaces to heavy to wear. Since then all of my mother's grand children have played with buttons. We all had in common that we had to wait until we reached the age when we no longer examined things by mouth.
I fjol köpte jag en hurts från en gammal dam som lagt ner sin garnaffär. Lyckan blev stor när jag upptäckte att några av lådorna, som hon undrat om jag själv kunde tömma, innehöll diverse knappar. Inte särskilt många olika sorter. Eller färger. Men desto fler av varje sort. Jag har sparat alla. Vad det ska bli av dem vet jag ännu inte. Men jag tror att de kan få sin plats någonstans i min konst.
Last year I bought a small drawer from a lady closing down her yarn store. I was very happy when I discovered that in some boxes, that she asked if I could clear myself, contained different buttons. Not many varieties. Or colours. But the more of each. I've saved all of them. Don't know yet what to do of them. Think they might get there right place somewhere in my art.
Knapparna nedan kommer från ett annat ställe. En affär som varit i samma familjs ägo i åratal. Där finns enormt många askar med olika knappar. Faktiskt känner jag en del av barndomens stora glädje när jag får upptäcka deras innehåll.
Buttons below comes from another place. A store thats been in same family for ages. They have uncountable small boxes with different buttons. I actually feel some of childhoods joy when I experience their contents.
I understand some fellow bloggers love buttons. I have also a special relationship to them. As a child I often played with the content in my mother's button collection, an old coffee jar in blue tin. I have spent lots of hours sorting and threading buttons. Creating the most amazing necklaces to heavy to wear. Since then all of my mother's grand children have played with buttons. We all had in common that we had to wait until we reached the age when we no longer examined things by mouth.
I fjol köpte jag en hurts från en gammal dam som lagt ner sin garnaffär. Lyckan blev stor när jag upptäckte att några av lådorna, som hon undrat om jag själv kunde tömma, innehöll diverse knappar. Inte särskilt många olika sorter. Eller färger. Men desto fler av varje sort. Jag har sparat alla. Vad det ska bli av dem vet jag ännu inte. Men jag tror att de kan få sin plats någonstans i min konst.
Last year I bought a small drawer from a lady closing down her yarn store. I was very happy when I discovered that in some boxes, that she asked if I could clear myself, contained different buttons. Not many varieties. Or colours. But the more of each. I've saved all of them. Don't know yet what to do of them. Think they might get there right place somewhere in my art.
Knapparna nedan kommer från ett annat ställe. En affär som varit i samma familjs ägo i åratal. Där finns enormt många askar med olika knappar. Faktiskt känner jag en del av barndomens stora glädje när jag får upptäcka deras innehåll.
Buttons below comes from another place. A store thats been in same family for ages. They have uncountable small boxes with different buttons. I actually feel some of childhoods joy when I experience their contents.
Det blå ser ut som pärlemor.The blueish looks like mother-of-pearl.
Som laserade träknappar.As glazed wooden buttons.
De här är några av mina favoriter och...Those are some of my favorites and...
...här är några andra!...here are some others!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar