onsdag, augusti 08, 2007

Jodå, jag finns kvar här om än mest i det tysta, läsandes andra bloggar och lämnande en och annan kommentar. Stickar gör jag också men eftersom jag inte känner mig riktigt nöjd med någonting har jag startat den ena wip:en efter den andra.

Det började med Argosyn, i härliga gröna nyanser i Evilla 8/2. Jag älskar verkligen de här skiftningarna mellan nyanserna! Breddade halsduken så att den skulle bli precis lagom enligt mitt tycke och jag gillar precis allt med den. Förutom att garnet är så himla vasst och stickigt. Men eftersom jag då inte hade något mer wip så fortsatte jag att sticka. Tills den dagen jag insåg att jag aldrig kommer att använda något som är så brutalt mot min hud. Så Argosyn lades till sidan i väntan på upprepning.

Argosy to be frogged. Evilla yarn is too itchy for my delicate skin. Love pattern and colour with these soft overlaps. So I casted on for another Argosy in lovely alpaca....

Och upprepning kan man väl kalla det när jag lade upp maskor för en ny Argosy. I handfärgad alpacka från Stäket, melerad i röda nyanser. Jag gillar verkligen garnet. Det är underbart mjukt och färgen är också precis min men... eftersom jag blev så förälskad i Evillas smygande skiftningar från en nyans till en annan blev inte heller detta vad jag ville ha. Alpackan är melerad jämt över liksom. Alltså har jag ännu ett projekt som ska repas upp.

... hand dyed from Stäket. It's ever so soft and just my shade but... it's mixed all over and don't have Evilla's transitions from one shade to another. Yet another UFO to rip.

Kände vid det laget att jag inte hade rätt garn hemma för att fortsätta Argosy-äventyret men att sticka kunde jag inte låta bli. Påbörjade sockorna med falska flätor från Stickas hemsida, i ett strumpgarn från Online. Snyggt men tråkigt att sticka. Men med hjälp av en otroligt spännande talbok skriven av Stig Larsson gick det som på räls och strumporna var färdiga långt innan bokens 19 timmar var slut.

Not finding the perfect yarn in stash for a third version of Argosy I casted on for socks (pattern only in swedish) with false braids. Eldest Sister laid her eyes on them and it was love at first sight so yesterday they moved in with her.

Hittade en kon garn i precis rätt brun nyans på en loppis. Klämde och kände på den både länge och väl för att försöka komma underfund med kvaliteten. Men det kändes som ull. Luktade som ull. Så jag "bestämde" att det var ull och köpte den. Beslutet var inte svårt för att priset var högt utan det handlar bara om ren och skär garn-högfärd. Jag vill inte tillföra akrylgarn till min stash. Den innehåller redan alldeles för mycket av den varan eftersom jag inte kommit till skott med utsorterandet ännu. Ja, jag vet, jag har blivit en förfärlig garnsnobb.

Efter ovanstående bedrövelser med Argosyna började jag på "Highland Triangle Shawl" med garnet från konen bara för att få lite ombyte från strumpstickningen. Att garnet ska räcka råder det ingen tvekan om. Det är också helt okej att sjalen blir mindre eftersom garnet är tunnare och jag använder 3 mm stickor istället. Men nu när jag kommit in en bit på tredje upprepningen av första mönsterdelen börjar jag känna att garnet inte är vad jag trodde. Det har börjat kännas klistrigt i händerna när jag blir varm. Alltså gjorde jag "tända eld på"-provet. Inte för att jag har några som helst erfarenheter av hur olika sorters garn uppför sig i rejält upphettad form men som jämförelse hade jag både 100% ull och 100% akryl. Mitt nya "ullgarn" brann så snabbt att jag kom att tänka på fleece. Det var den högfärden! Men det kvittar, jag vill ändå bara ha garn som består till övervägande del av naturmaterial.

To have some change from the socks (it was a quite boring knit) I started a "Highland Triangle Shawl". Found a cone yarn of undefined quality in a thrift shop. After touching and smelling and yada yada yada I finally "decided" it was wool. But after knitting for a while the yarn sort of glues to my hands when I get warm and.. well it can't be wool! It is a real shame cause I do love this brown shade. Even more to frog...?

I väntan på att jag ska bestämma mig om det fortsatta ödet för "Highland Triangle..." får jag nog påbörja ett nytt par strumpor. Jaywalkers nummer två, kanske? Inte heller det mönstret tycker jag är överdrivet kul att sticka, tvärtom, men resultatet blir kanonbra. Ska testa Garnstudios Fabel i rött och svart, färg 543. Är det lika bra som det är billigt kan det blir fler inköp. Fast då väntar jag nog tills de enfärgade nystanen kommer.

Någonstans i all denna röran har jag givetvis varit tvungen att rätta till brister i lagret. Har beställt några godsaker hos "Garnhärvan" (kände mig faktiskt "otrogen" mot "Garnkorgen" - f'låt Maria!). Bland annat Addi Lace rundstickor och det är en ren njutning att sticka med dem, kan verkligen rekommenderas! Väntar däremot fortfarande på de två härvorna Visjö Karamell Ljus som jag beställde. Hoppas att de kommer snart så att jag kan ta nya tag med Argosyn.

Och så har jag äntligen hittat den perfekta te-muggen. Men det berättar jag mer om i morgon. Kanske!

3 kommentarer:

Gita sa...

Jag skrattar igenkännande! Precis samma rastlösa stickande och test av olika garner som jag just skrivit om i min blogg.

Anonym sa...

Hej

Håller med om allt, stickar på flera projekt samtidigt och det gäller att inte bli uttråkad.
Men evillagarnet är stickare än kauni som jag övergått att sticka i i första hand. Prova för det är samma skiftningar i garnet.
Du hittar några argosyliknande halsdukar på min hemsida så du kan se. Men kauni är mjukare så prova med det.

HPNY KNITS sa...

there is something liberating in frogging something that disturbs you! on to more fulfilling projects!
:-)