Konststycket

Rapport från Stockholm och Syfestivalen - dag 3

Tredje dagen i huvudstan hade jag vikt för konsten. Strax innan elva började jag färden mot Liljevalchs Konsthall för att kolla in vårsalongen. Där fanns mycket fint i de mest skiftande tekniker, bland annat både stickat, virkat och annat textiligt. Kan verkligen rekommendera ett besök där. Tycker det är hemskt kul att se hur typiskt kvinnligt handarbete har fått nya uttryck.

Efter Liljevalchs traskade jag iväg mot Nationalmuseum. Trots duggregn och blåst blev det en lång, skön promenad. Möttes av stora människohorder i entrén men eftersom det var en god stund förbi lunchdags bestämde jag mig för att äta först i hopp om att trängseln skulle avta tills jag var färdig. Det gjorde den inte. Är det något jag inte gillar när jag ska titta på konst så är det trängsel. Insåg att det här inte var ämnat för mig så jag gav mig ut på vandring igen.

Kollade runt lite men kände mig inte särskilt inspirerad för shopping. I varje fall inte den shopping som "centrum" erbjuder så jag tog mig tillbaks till hotellet för lite laddning. Laddningen bestod av 1/4 påse Ahlgrens bilar, 1/2 flaska Loka Päron och 45 minuters stickning. Sen kände jag mig nästan som ny och tyckte att jag nog skulle ta en runda till på Syfestivalen - så det gjorde jag!

Och tänk, denna gången såg jag sådant jag inte sett dagen innan:

Underst:
Två stora härvor "Finsk ny ull", kardgarn (vad det nu innebär) från Svalan.
Perfekt till en Candle Flame Shawl.
Ovanpå ligger två olika härvor Kalinka lingarn från Karin Öberg.
Man kan nog se ganska tydligt att jag dras till vissa färger.

Strosade vidare och hittade de här hos DalaRoss Trading:

Har sett sådana tidigare på internet men aldrig i någon butik. Passade på att köpa både en blå...

...och en röd. Även om det kanske tyder på dålig fantasi så kan man väl aldrig få för många sjalnålar?

Och precis i närheten hittade jag Modesäljaren och plockade ihop lite "bra att ha"-grejor.

Ullnålar, knappnålar, avmaskingsnålar och bäst av allt - ett måttband med både centimeter och inch. Tror faktiskt att det är det köp jag är mest glad över eftersom jag inte hade det med på min lista men önskat det länge.

Förutom Karin Öberg hade jag även missat Naturgarn på lördagen. Fick därför komplettera med lite därifrån också. Det får ju vara lite rättvist, hrrmmm...

Främst:
Indiecita Alapca från Naturgarn.
Och för säkerhets skull lite mer sockgarn från Opal.
Det är ju så kul att sticka strumpor - vilket jag förmodligen kan göra nu de närmsta tre åren.

Tredje dagen avslutade jag med mer stickning, lite god mat och zappande mellan tv-kanaler som inte finns hemma hos mig. Ganska behagligt faktiskt. I morgon handlar det om hemresedagen. Den stora frågan är - kan det finnas tid - och plats - för mer garn...?