Konststycket

English version further down.

Kan kanske vara hög tid att ta tag i Maggans utmaning. Nu när jag inte har någon galen ko att sticka hysteriskt på finns det ju lite tid över. Reglerna säger att jag ska skriva sex saker om mig själv och sedan skicka vidare utmaningen till sex andra bloggare.

Jag har periodvis varit bra på att tillfoga mig själv smärta. Inte för att jag gillar det, tvärtom, men jag har ibland utan att tänka mig för gjort saker som slutat mindre lyckat. "När huv'et är dumt ska kroppen lida", heter det ju. Det är nog så sant.

1.
Det gjorde ont den gången jag halkade i källartrappan. Benen bara försvann i tomma luften och jag studsade nerför flera trappsteg. På rumpan! Trots rejäl "stoppning" i bakre regionen lämnade händelsen mig inte helt utan men.

2.
Det gjorde också ganska ont den gången när jag sydde mig själv i pekfingret. På symaskin. Nålen fastnade och jag kunde inte komma loss utan hjälp. Det såg rätt lökigt ut med tråden som också hade följt med igenom men just då kunde jag inte uppskatta det lustiga i situationen.

3.
Fast ännu lite ondare gjorde det nog den gången jag hade laddat häftapparaten. Jag slog igen den - med öppningen mot handflatan. Det tog lite tid att få ut häftklammern. Själva pillandet var inte särskilt krävande men det såg så äckligt ut att jag var tvungen att hämta mig en stund mellan varje svimmningsanfall.

4.
Det gjorde faktiskt skitont den gången jag trodde att jag petat ut ena ögat på mig själv. Jag har ett ganska stort strandfynd stående sidan om sängen. Det är en rejäl, flerarmad gren som lutar mot väggen. Men en gång när jag skulle lägga mig hade någon (= jag) stött till grenen så den hade vridits. Jag såg det inte i mörkret utan när jag bockade mig ner slog jag i den. Det gjorde jäkligt ont och jag trevade i ansiktet för att känna efter så att jag inte hade någon geléig massa hängande i ögonhöjd.

5.
Men ännu värre var nog en annan gång när jag petade tandborsten i ögat. Med tandkräm på. Om någon någonsin haft lust att kleta tandkräm i ögat så säger jag bara - gör det inte! Att jag råkade göra det berodde på brådska och en tandborstningsteknik som gränsar till brutalitet. Det tog tre dagar innan svedan försvann och fem innan det röda var borta.

6.
Men värst smärta alla kategorier gav de rara barnen. Rättare sagt deras födsel. Men till skillnad från föregående händelser var detta väl genomtänkt och planerat. Att barnen sedan var sexton respektive fjorton dagar "sena" är en annan sak. Tråkigt men inte smärtfyllt. Bortsett från foglossning och ischias, förstås. Hade jag inte fått kejsarsnitt med förstabarnet, Dottern, hade hon väl fortfarande varit kvar och Sonen därför ofödd. Men nog är det märkligt hur fort man glömmer när man håller ett rosigt, litet knyte i famnen.

Det var allt. Känner du för att skriva sex konstiga saker om dig själv får du jättegärna göra det. Berätta bara för mig så att jag får läsa!


It's about time to catch up with Maggan's challenge. Now when I don't have to knit Mad Cows in a frantic speed there is time to do other things. Rules are to write six things about one selve and then pass the challenge on to six other bloggers.

In periods I have been very good to cause my self pain. Not that I'm very fond of pain, on the contrary, but sometimes I've done things when my mind has been occupied with other stuff and, well, it has been painful from time to time. "When the head is stupid the body's in hurt", is a kind of saying in Sweden. That's true for sure!

1.
It hurt that time when I fell down the basement stairs. The legs just disappeared out in empty space and I bounced down several steps. On my behind! Despite strong "upholstery" at the back region I didn't came out this occurence without soreness.

2.
It also hurt that time when I sewed myself in the index finger. With the sewing machine. The needle was stuck and I couldn't come loose on my own. It looked kind of funny with the thread also right through the finger but right then I couldn't appreciate the comical in the situation.

3.
But I think it was even more painful that time I had refilled the stapler. I closed it - with the opening agianst my palm. It took some time to remote the staple. The picking wasn't that hard but it looked so disgusting I had to recover every time I felt like faiting.

4.
It hurt really bad when I thougt I poked one of my eyes out. I have a fairly large beach find standing at the side of my bed. It's a big bransch leaning up against the wall. But once when I was going to bed the bransch wasn't standing right where it was supposed to. In the dark I didn't see that so when I bent down I hit it real hard. It hurt so bad and when I touched my face I was afraid to feel something jellyish in the eye area.

5.
But I think it was even worse another time when I poked me in the eye with my tooth brush. With tooth paste on. If someone sometime ever feels the urge to mess with tooth paste in the eye I can only say - don't do it! I accendentally did because of a rush and a toothbrushing technique bordering to brutality. It took three days before the smarting pain had passed and five before the red was gone.

6.
Worst pain all categorys the children caused me. Or more accurate giving birth to them. But in difference to previous events these times were well considered and planned. And that the sweet ones was sixteen respective forteen days "due to arrival" is another matter. Boring but not painful. Except from pelvic arthropathy and sciatica, of course. If I hadn't had a caesarean the first born, Daughter, probably still been there and Son, for that reason, unborn. But it is strange how fast one forgets the worst pain ever when holding a rosy-cheeked, tiny bundle in one's arms.

That's it! If you feel up to write six strange things about your self please do so. Just remember to tell so I'll get to read it!