tisdag, juli 25, 2006
måndag, juli 24, 2006
Utan sammanhang: idag är det fem månader till julafton. Nog om det, direkt över till viktigare saker.
Först garnet till min blivande installation. Det blev 3 kg ullgarn från Klippans Yllefabrik. Då behöver jag bara 33 kg till. Är ni nyfikna så blir vernissagen den 19 augusti. På Drakabyggets Konsthall. I Örkelljunga. Välkomna!
In no context: today it's five months til x-mas. That's that. Now directly over to more important things.
Last weeks shopping:
First yarn to my installation to be. 3 kg wool from Klippans Yllefabrik. Now I need only 33 kg more. If curious please drop by on the opening august 19th. At Drakabyggets Konsthall. In Örkelljunga, Sweden. Welcome!
Lite Tilda-garn, 50% bomull - 50% akryl. Det blå linningen till "We call them pirates". Det svarta och ljusbeige kan komma att bli en ny sån mössa. Kanske.
Tilda yarn, 50% cotton - 50% acrylic. The blue to linning for "We call them pirates". Black and light beige might be a new "..pirates" hat.
Jag är egentligen ingen rosa människa. Men när nu Garnstudios Alpacka ska prishöjas rejält föll jag handlöst för de här romantiska färgerna. Två nyanser rosa och ljust limegrön, fyra nystan av varje färg kan bli till något i storlek större. Söta färger. Mmmm... som godisar.
I'm not a pink person but now that Garnstudio will increase price for there Alpacka I totally fell for theese colours. Two shades of pink and light lime green, four balls each. Sweet colours. Mmmm... like candy.
Mer godsaker. Körsbär från moderns trädgård. Så söta och saftiga att jag nästan börjar drägla när jag tänker på dem.
More sweets. Cherries from mothers garden. So sweet and juicy that I almost start to dribble thinking of there taste...
Till slut en rapport om dottern. Fick ett sms igår. "Mamma nu har det skitit till sig rejält. Kan du ringa mig hos familjen klockan sju?" Klockan var då runt tre. Tror ni jag väntade lugnt och fint på att tiden skulle gå? Tänk, det gjorde jag. Inte! När jag ringde hennes mobil fick jag ett lite irriterat svar i örat. "Jag kan inte prata nu. Jag är på en båt." Jag talade om för henne att det gick inte att skicka sådana sms och sen tro att vi skulle sitta i godan ro och tycka att allt var prima. "Ja, men det är jag som betalar!" Hon syftade på utlandssamtalet. Jag betalar till Sveriges gräns, hon betalar resten, typ. Men snart nog fick hon ur sig "det handlar om pengar."
Finally a report about daughter. Received a text message on my cell phone yesterday. "Mum, things screwd up badly. Can you call me at hostfamily seven a clock?" Time was around three then. Do you think I sat down calmly waiting for time to go? Well, I did. Not! When I called daughters mobile she answered with a touch of irritation in her voice. "It's me paying!" She talked about the cost for calling her. I pay to border of Sweden, she pays the rest, kind off. Soon enough daughter told me "it is all about money".
Samtalet avslutades och jag återberättade hennes svar för mannen. "Det är ju du som betalar", sa han då. Jo, visst hade jag fyllt på dotterns kontantkort innan hon reste för att hon säkert skulle ha mycket pengar på den. Det ska jag komma ihåg att berätta för henne när hon kommit hem. Tror jag.
We finished our conversation (ugh?) and I told husband about it. "It's you paying", he sad. Oh, of course, I had filled up her phone card before daughter left to be sure she had enought money to call home. I'll try to remeber that, to tell her when she is back home. I think.
I alla fall, jag väntade. Halv sju hörde dottern av sig med ett nytt sms och bad mig ringa. Det gjorde jag. Hon hade förlorat sin plånbok. Tappat den eller blivit bestulen, det hade hon ingen aning om. En klasskompis hade fått sin stulen men att det skulle ha hänt dottern verkade inte tänkbart. I hennes värld. Plånboken försvann dagen innan. Ett helt dygn hade alltså gått innan hennes Maestro-kort blev spärrat. Talade vi om vikten av att spärra kort innan hon åkte? Tonåringar! Men förmodligen försvann den informationen tillsammans med alla andra förmaningar hon fick. Det var ju några stycken. Innan vi avslutade samtalet berättade hon glatt. "I morgon ska vi åka och bada. På tv sa man att vid den stranden har synts en fem meter lång haj."
Min dotter vet verkligen hur man ska hålla mamma lugn och fin.
Anyhow, I waited. Half past six daughter send another text message asking me to call her right away. I did. She had lost her wallet. Lost or been pick pocked, she had no idea. A school mate had her stolen but it wasn't likely that daughter's been. Not in her world. She lost her wallet the day before. 24 hours had paste before I could stop (don't know the word) the use of her kind off-credit card. Did husband and I told daughter about the importance about doing just that before she left? Teenagers! Probably that information disapeared together with all other important stuff we told her. There was a few. Before we finished the call she told me in a happy voice "We are going to swim tomorrow. They told on telly that on the same beach a five meter tall shark been sighted."
My daughter really knows how to keep her mum calm.
måndag, juli 17, 2006
Visited my LYS earlier today. Yeah, I know, I shouldn't do some more yarn shopping and if it wasn't because I had nothing suitable for the linning to this one I wouldn't have been there at all, but now I needed to. Honest! Maybe it would have been enought if I bought only what I needed but then the lady in my LYS told that Garnstudio is going to increase price of the alpacka yarn from, I think August 1st, with ten swedish krowns. The yarn has been cheap before, and I haven't mind about that, and it won't be very expensive later on either, but ten krowns is ten krowns, that's why there was some more alpacka for me too. Shame on me!
Kanske ska du också komplettera garnlagret innan prishöjningen? Om det så bara är en av er som gör det (snälla, berätta!) känner jag att jag gjort en god gärning och då kan jag faktiskt leva med att jag fick ett återfall i min garnköparmani. Men från och med nu ska jag återgå till min strikta garnhållning och låta plånboken vila ett tag.
Maybe you should do something for your stash before August 1st? If only one of you would (please let me know!) I would be pleased and need not to feel guilty about my yarnoholic. From now on I will get back to my strickt rules and let my wallet rest a while.
För att undvika missförstånd måste jag genast göra ett förtydligande här. Jag har äntligen kommit på vad jag ska göra till fotbollsutställningen. Projektet inbegriper garn. Mycket garn! Det betyder att jag i eftermiddag kommer att ta mig hit för att köpa material. Inköp av detta slag ingår alltså inte i ovanstående restriktioner.
To avoid misunderstandings I need to make a statement here. I have finally an idea about what to do for the football exhibit. My project needs yarn. Lots of yarn! That's why I'm going to this place this afternon to buy some material. Purchasing of this kind are not included in my "no more yarn"-promise.
Familjen har fått vykort från dottern idag. Allt är väl och hon njuter mer än någonsin av kalla duschar i Maltas "tropiska" hetta.
Family received a postcard from daughter today. She' all well and enjoys cold showers in Malta's "tropical" heat.
onsdag, juli 12, 2006
"We call them pirates"-mössan har bara linningen kvar. Eller om jag ska göra den till en lite tjejigare variant med ett brätte, det har jag inte bestämt än. Det naturfärgade garnet har varit ganska ojämnt och på de flesta ställen bra mycket tjockare än det svarta. Inget jag tänkte på att kolla när jag började sticka men det är väl därför som de ljusa partierna är så mycket mer dominanta. Gillar det inte riktigt men jag ska kanske bara vänja mig. Storleken passar till sonen och mig. Får väl se vem som går segrande ur det lotteriet... förmodligen sonen.
Shedir no 2 in cheap yarn, Patons 4 ply 100% cotton, continueing to grow.
De som bara är intresserade av stickning kan sluta läsa nu. Mer om det blir det nämligen inte idag. Senaste rapport från dottern löd, med hennes egna ord:
"Mamma jag lever". Hon bor i en annan familj än den vi fått besked om. Eftersom dottern omöjligt kan läsa den handskrivna lappen, från frun i huset, har vi fortfarande ingen aning om var bor. Inte heller har vi något telefonnummer att ringa, förutom dotterns eget mobilnr. Ringde henne på det igår och allt var väl. Sex tjejer är inhysta i familjen. Jo, sex stycken tonårstjejer i samma familj! Det är ungefär fem mer än jag skulle mäkta med. I vissa fall räcker det med en för att man ska få kortslutning i de mentala nervbanorna. Bara att beundra de människorna!
Those of you who's only interested in knitting can stop reading here. No more posting about that subject today. Instead latest report from daughter, in her own words:
"Mum, I'm alive". She stays in another family than the one we had notice about. And daughter isn't able to read the hand written note, from "Mrs X", so we still have no address nor phone number to call, except daughters own cell phone number. Called her yesterday and all is just fine. Six girls lives in same family. Yes, six teenage-girls in same family! It's about five more than I could handle. Some times it's just enough with one if one doesn't want a mental brakedown.
Samtalet har i varje fall lett till att mamma, d v s jag, är betydligt mycket lugnare. Dottern lät pigg, glad, lugn och trygg, allt på en och samma gång. Dottern lät väldigt stor också och plötsligt drabbades jag av en släng med "åh, hon behöver mig inte mer". (Jag har aldrig påstått annat än att jag är aning "neurotisk" men även om jag försökt fostra mina barn till självständiga människor finns det tydligen en del av mig som vill att de ska fortsätta behöva mig mycket.) Jajaja, det går väl över det också. Om inte annat var det en bra väckarklocka. Dags att börja jobba på det också, dagen de lämnar hemmet.
Well, calling her led to a much more relaxed mother, that's me, Daughter sounded happy and calm, like she is really having a great time. Her voice also sounded like she is so grown up and I suddenly had a bad case of "oh, my baby doesn't need me anymore". (Never told anyone I wasn't a neurotic person) but even if I have tried to raise my children to confident, self going human beings, a tiny part of me still wants to be needed. Well, well, that was a wake up call. Time to start getting used to the thought of children moving out of birds nest.
Sonen är allergisk mot en hel del, bl a allt ätbart som är rött och underbara svärmor har därför planterat vita smultron till honom. Plantorna har brett ut sig rejält och skörden kan numera bli tillräcklig för en pojkmage. De doftar sagolikt och smaken är precis samma som den från min barndoms minnen.
I örtagården råder full anarki. På grund av lat trädgårdspersonal, det vill säga undertecknad, har ogräset spridit sig rejält. Gurkörten som bestått av en enda planta har frösått sig hej vilt. Raringar som lavendel, timjan, oregano och fransk dragon (jo, den klarar att övervintra hos mig utan omsorger) börjar få dåligt med utrymme. Något drastiskt måste till och det snart.
lördag, juli 08, 2006
She's on her way to Malta now, my precious babygirl, three weeks of language studies ahead. I hope she will get the time of her life with lots of new friends and great experiences. It was hard when she left and I already long for her to come home again. But I better get used to it. Soon she leaves home for good to create her own life and that is just how it should be. It doesn't make it less hard - goodbyes never easy when one loves - but she knows we're always here. Vaya con Dios!
måndag, juli 03, 2006
Det kom ett paket med posten idag. Presenten från min, numera inte så, hemliga vän. Tack Pia T! Har jag tidigare nämnt att jag är barnsligt förtjust i paket?
There was a package in mail today. The present from my, not so, secret pal. Thanks Pia T! Have I ever mentioned that I'm as fond of presents as a child?
Nu ska jag ta mig en riktig funderare över vilka strumpor som kan passa i dessa garnerna. Måste ju skaffa mig nya 2,5 mm strumpstickor också. Bröt en när jag hade 3-4 cm kvar på förra strumpparet.
Now I'm gonna think hard about what pattern to fit with what ball. Have to get new 2,5 dpns too. Broke one of them when I was 3-4 cm from finishing last pair of socks.
Gjorde lite nytta igår genom att inviga garnvinda och -nystare. Vet inte riktigt varför jag dragit mig för att börja på det tidigare men så är det nästan alltid när jag inte testat en sak förut. 14 nystan blev det.
Made myself useful yesterday buy winding yarn for the first time. Don't know why I hasn't done it earlier but it is always like this when I never tried before. Result: 14 balls.
Och så har jag stickat färdigt halsduken i Noro Kochoran. Bild får komma senare. Nu är det alldeles för varmt för fortsätta blogga.
And I finished the scarf in Noro Kochoran. Picture will come later. It's all to hot for keep on bloggning now.