För svensk version vänligen scrolla ner.

Synchronisity!

Things happens when they are supposed to happen. Everything sticks together. I do know that. Really! But sometimes I forget. And then I feel a need to remind myself. Both of what I am going to do but also about what I have done. So life kind of get some substance and not only flashes away and blinds me with it's wind draft.

I don't like to be un-em-plo-yed! I don't like not knowing what path to chose. Not beeing able to decide. It is only up to me but it is so darn hard that I loose myself in some kind of mind fog. And I let everything else occupie my mind. Making lists. Of funny stuff. Things I'd like to knit. And in what yarns. Books I'd like to buy. Later on some time.

I also make a lot of lists of things not funny at all. What to shop next time I go to the grosery store. Partys to prepare. Spaces to clear, things to sort out. Everything on it's own place. A pathetic try to create some order. Then I wonder what's making me so god damn unable to make desicions. Watching all organized people around me. People with structured life plans heading for a specific goal. And I wish I could be a little more like them. Some times.

Yesterday when I was driving home I thought about Fosco and her contest. I was lucky to win second price. (She was generous and put a second price in when we were only three contestants. Third one was Foscos sister and obviously she didn't count. Must be like all other activitys where prices in stake when relatives not allowed to participate. But Foscos sister didn't know I guess!)

Any way. I looked forward to receive this price (guess all of you do know by now how fond I am of gifts) and at the same time I didn't want the Fosco-girl to think I had got the gift but not yet thanked her for it (that would be so rude!) and that's why I thought I should write and tell her I have not yet received it. (Did any one understand that past sentense?) Well, I got home and checked the mail box (I always hope to find something else than bills and commercial leaflets) and, what do you know, there was a small, thin envelope from... tadam tadam tadam... Fosco!

Check what was in it! And still everybody wonders what I mean with synchronisity...

"Planing for a continously unplaned life"
You can read more about Loesje here.

... but that is so obvious when I show my latest FO's.


I made the cuff with white beads last saturday and the one with blue was started sunday. I know, I'm way after everybody else, but that's who I am. Never been very hip and modern. What about the calender, you might ask. Well, the way time just swoops away and my mind in that foggy condition, I needed a note book to write about my (some kind of) reality. And this calender is stuffed with words of wisdome speaking right to me. Just what I need. But the big question is how did Fosco-sweet heart know about all this. She didn't but, as I said earlier, things happen when they are supposed to!

Synkronicitet!

Saker händer när det är meningen att de ska hända. Allting hänger samman. Jag vet ju det. Egentligen! Fast ibland glömmer jag. Och då känner jag ett behov av att kunna påminna mig själv. Både om vad jag ska göra men också om vad jag gjort. Så att livet liksom får ett innehåll och inte bara susar förbi och förblindar mig med sina fartränder.

Jag trivs inte med att vara ar-be-ts-lö-s! Jag trivs inte med att inte veta vilken väg jag ska välja. Att inte kunna bestämma mig. Det är bara jag som kan komma fram till det men det är så jäkla jobbigt att jag försvinner in i dimman. Låter allt annat ta upp plats. Jag gör listor. På roliga saker. Sånt jag vill sticka. Och i vilka garner. Böcker jag vill köpa. Sen, någon gång.

Jag gör också en väldig massa andra listor på sånt som inte alls är kul. Vad jag ska handla nästa tur till Ica. Kalas som ska förberedas. Utrymmen som ska tömmas, saker som ska sorteras. Var sak på sin plats. Ett ynkligt försök att skapa ordning. Och så undrar jag vad det är som gör mig så inihelvete oförmögen att ta beslut? Ser mig omkring på alla välordnade människor. Människor med strukturerade livsplaner och liv i en bestämd riktning. Och jag önskar att jag var lite mer som dem. Ibland.

I går när jag körde hem kom jag att tänka på Fosco och tävlingen hon hade. Jag hade ju den stora turen att vinna andrapriset. (Hon var så gullig att hon satte in ett andra pris när vi bara var tre tävlande. Den tredje var Foscos syster och hon räknades tydligen inte. Måste vara som i alla andra tävlingar där anhöriga inte får delta. Men det visste nog inte Foscos syster!)

I vilket fall som helst. Jag såg ju fram emot det här priset (alla vet väl att jag är löjligt förtjust i presenter!) och ville samtidigt inte att Fosco-flickan skulle tro att jag fått det men inte tackat ännu (fy, så ohyfsat det hade varit!) och därför tänkte jag att jag skulle skriva en liten rad och berätta att det faktiskt inte kommit. Jag kom hem och kollade brevlådan (jag har alltid en viss förhoppning om att det ska finnas något roligare än räkningar och reklam) och, tänk, där låg ett litet, platt kuvert från... tadam tadam tadam... Fosco!

Kolla här vad som fanns i! Och så undrar alla fortfarande vad jag menar med synkronicitet...

Du kan läsa mer om Loesje här.

... men det blir ju hur tydligt som helst när jag visar mina senaste alster.


Mudden med vita pärlor gjorde jag i lördags och den blå påbörjades i söndags. Jag vet, jag är efter alla andra, men sån är jag. Har aldrig varit särskilt inne. Kalendern då, undrar kanske någon. Jo, så som livet susar förbi och mitt dimmiga tillstånd så behöver jag något att nedteckna min (relativa) verklighet i. Kalendern är full av klocka ord som talar direkt till mig. Precis vad jag behöver. Den stora frågan är nu hur Fosco-raringen kunde veta detta. Det kunde hon inte men som sagt, saker händer när de ska hända!

Fråga mig inte hur det gick till men så här slutade det. Är det någon jag inte är lik så är det henne!

Don't ask me what happened but it ended like this. Is there anyone I look like it's her - not!

You are Wonder Woman

Wonder Woman 62% The Flash 60% Green Lantern 60% Superman 60% Spider-Man 50% Catwoman 50% Batman 40% Supergirl 37% Iron Man 30% Robin 27% Hulk 20%	You are a beautiful princess with great strength of character.
Click here to take the "Which Superhero are you?" quiz...

Man kan ju aldrig veta, jag har kanske dolda superkrafter...

You'll never know, I might have hidden super powers...

--------------------------------------------------------------------------------------

Knittys överraskningar är avslöjade!

Knitty's surprises are revealed!

Då har den kalla vintern kommit. Jag frös både igår och förrgår. Mannen var iväg på utbildning och tillbringade natten på ett hotell så jag kunde inte fråga honom hur man satte upp värmen. Kände mig som ett dumt våp när jag kom på att jag inte visste det. Vi fick installerat ett nytt värmesystem för lite mer än ett år sedan och förra vintern var både kall och lång så när värmen först blivit inställd behövde den inte ändras. Ja, inte förrän när våren kom men då gjorde mannen det. Men efter lite pekande och förklarande från mannen sent igår kväll så vet jag numera hur jag ska göra!

So the freezing winter finally arrived. I was cold hole day yesterday and the day before that. Husband was away for education and also spent the night between tuesday and wednesday at a hotel so I couldn't ask him how to set the heater up. Felt like a silly goose not knowing how. We had a new heating system installed just over a year ago and last winter was very cold and very long so when the heater once was set it didn't need adjustment. Well, not until the spring broke and then husband did it. But after some pointing and explanations from husband late last night I now know how to do!

I vilket fall, jag lyckades inte få upp värmen förrän vi var på bio igår men då blev jag i gengäld varm både på insidan och utsidan. En söt, romantisk feel good-film med ett lyckligt slut. Så klart!

Över till en annan feel good-aktivitet: stickning. Lovade en bild på pannbandet som jag stickade häromdagen. Här är det!

Anyway, I did'nt manage to get warm until we were at the cinema last night but then I was warm both inside and outside. A sweet, romantic, feel good movie with a happy ending. Of course!

Over to another feel good activity: knitting. Promised a picture of the head band I knitted the other day. Here it is!

24 gram Noro Kocheran, färg 12, på 5 mm stickor.
Ett par bilder till finns på min Flickr.
24 grams (0,85 oz) Noro Kocheran, shade 12, on 5 mm needles (US size 8).
A few more pix at my Flickr.

Kolla här! Tjuvkoll på innehållet i vårnumret av Interweave Knits.Väntar otåligt!

Check this out! Spring preview of Interweave Knits. Can't wait!

Har förfärdigat ett pannband på några timmar under kvällen. Inspirationen hämtades från Calorimetry men eftersom jag hade ett betydligt tjockare garn, Noro Kochoran (färg 12), fick jag modifiera modellen. Den blev långt ifrån lika snygg som originalet men jag är trots det nöjd att jag fick ihop pannbandet på mitt sätt. Bild på den lilla raringen kommer förhoppningsvis i morgon. Då har jag även hittat en passande knapp som sytts i, tror jag.

Tror att min Calorimetry look-a-like får bli en present till kusinen som är jämnårig med dottern. Allvarligt talat så har jag faktiskt inte tänkt att göra presenter till alla födelsedagsgrisar som ska firas under årets första tre månader. Det blir lite för hysteriskt för att jag ska mäkta med i så fall. Eller vad sägs om 27/1, 28/1, 31/1, 7/2, 17/2, 19/2, 25/2, 26/2, 28/2. Sedan dröjer det ända tills den 15/3, 18/3 och jobbigast av allt - nej, inte nu mer - min egen födelsedag den 28/3. Sedan blir det lite mer normal spridning med en eller ett par födelsedagar per månad resten av året. Förutom augusti då, då fem personer ska firas. Och novembers tre. Gudskelov att det bara är en som fyller i december. Men jag älskar mina nära och kära och det är alltid lika roligt att träffas. Det är bara när jag tar allt så här på en gång som jag blir lite matt...

Have finished a head band in a couple of hours during the evening. Inspired from Calorimetry but due to a chunkier yarn, Noro Kochoran (shade 12), I had to modify the pattern. It's maybe not as good looking as the original but I'm quite pleased with my solution. Picture tomorrow I hope and I think I've been able to find a suitable button to.

Think my Calorimetry look-a-like will end as a gift to the cousin same age as daughter. Seriously speaking I do not have the attention to knit presents to everybody who's birthday I will attend during the first three months of the year. It will also be to hysterical for me to cope with. Or how about 01/27, 01/28, 01/31, 02/07, 02/19, 02/25, 02/26, 02/28. Then I have time to digest all cake until 03/15, 03/18 and worst of all - no, I'm over that - my own birthday at 03/28. After this intense period of birthday celebrations it's more normal with one or two parties a month rest of the year. Except for august's five people. And three in november. Thank god there is only one birthday in december. But I love my near and dear ones and we have always a great time when we meet. It's just so overwhealming thinking of all birthdays at once that I get a little exhausted...

Missa inte "Life on Mars" på TV2, kl 21.20!

Det är avsnitt nummer två i kväll men det är som annars med engelska serier "mödan värt" att sätta sig in i handlingen. Serien handlar om en polis som försöker hitta en seriemördare som härjar i ...., stadens namn minns jag inte. Strax efter att hans egen flickvän rövats bort råkar han ut för en bilolycka. (Scenen när han blev påkörd var så totalt överraskande att jag blev alldeles matt.) Polisen hamnar i koma - utåt kan man väl säga. Samtidigt slungas han i "sin värld" tillbaks trettio år i tiden och ska även där som nyankommen till "sin" polisstation lösa ännu en härva av seriemord.

Snacka om frustration och förvirring. Polisen tror först att det är hans kollegor som utsätter honom för ett kolossalt intrikat practical joke (allt är ju sjuttiotal!) men så småningom förstår han att det är något väldigt märkligt som händer. Och har man inte fattat att teknikens framfart och människors sätt att bemöta varandra har förändrats megamycket förut, ja, då fattar man det om man kollar kvällens avsnitt. Mycket nöje!

Presentstickningen växer! Men det blir inget stickat framför tv:n ikväll. Får ju inte missa något!

In english then. Just been pushing for part two of an english series on swedish channel two tonight.

The "gift knitting" grows on 2,5 mm dpns...

Det är länge sen vi kunde se en blå himmel med vita fluffiga moln och jag bara älskar det! Plötsligt känns humöret lite ljusare än igår. Jag verkar alltid glömma hur mycket bristen på ljus under mörka vintermånader påverkar mig. Det är nog tur annars hade jag väl varit deprimerad i slutet av september bara för det. Kolla, nu tittar solen in genom mitt fönster! Wow! Och så är det fredag! Och - i morgon kommer jag att träffa mannen i mer än fem minuter. Han har åkt till jobbet fem på morgonen för att vara hemma igen, ja, igår kväll var han inte hemma förrän elva - halv tolv. Så har det hållit på hela veckan. Allt på grund av stormen "Per".

Men i morgon är mannen alltså ledig bara precis för att vi ska gå på opera. Hahahahaha! Ja, jag håller fullständigt med, han kommer att sova! Tror jag måste knuffa honom i sidan lite då och då bara för att hålla honom vaken. Planerna har ändrats också med tanke på all övertid. Den där hotellövernattningen sparar vi till en annan gång.

It's a long time since we last sighted a blue skye with white fluffy clouds and I just love it! Suddenly my mood is a bit brighter than yesterday. I always seems to forget how much lack of light in dark winter months effects me. Guess thats fortunate or else I probably would be depressed in late september. Hey, now the sun shines through my window! Wow! And it is friday! And - tomorrow I'll see husband for more than five minutes! He's left for work at five in the morning to be back home again, well, yesterday night he wasn't at home until eleven - eleven thirty. That's been going on whole week. All due to the storm "Per".

But tomorrow husband has time off only because of our night at the opera. Hahahahaha! Yes, I totally agree, he will sleep! Think I have to punch him in the side once in a while just to keep him awake. Due to all husbands overtime we also changed our plans and save the hotel overnight to another time.

Vad finns på stickorna då? Märkligt nog har jag inte haft så väldigt mycket lust att sticka senaste veckan. Kanske beror det på att det är för tyst i huset sedan barnen gått och lagt sig. Men jag har gjort färdigt en liten sak till en av mina systerdöttrar. Hon fyller 18 den sjunde februari. Jag får vänta med bild eftersom jag inte vet om hon läser min blogg.

Mitt andra WIP är också en present. Detsamma gäller för den men denna ska mannens kusin få. I stället för en bild på mina WIP-ar visar jag en bild på mina grisar. Nä, vi bor inte på en gård...

What's on the needles then? Strangely enough I hasn't been very much up to knitting last week. Maybe it's been just to silent in the house after children gone to bed? But I have finished a little thing to one of my nieces. She turns 18 february seven. Have to wait to post a picture because I don't know if she reads my blog.

My second WIP is also a present. Same goes for that one but this is for husbands cousin. Instead of pictures of my WIP's I show you my pigs. No, we don't live on a farm...


Förresten, jag fick vinternumret av Interweave Knits för ett par veckor sedan. Har bara glömt att berätta för er. Och kanske, bara kanske, kommer jag få ännu ett exemplar. I så fall ger jag bort det till den av er som verkar "behöva" det bäst. Ha en bra dag, alla! Det kommer jag att ha.

Btw, I received the winter issue of Interweave Knits a couple of weeks ago. Just forgot to tell you. And maybe, just maybe, I'll get yet another copy. In that case I will give it away to the one of you that seems to "need" it the most. Have a nice day, folks! I'm sure I'll will.

Glömde fira inlägg nummer 100 igår. Vilken tur att jag trots den missen ändå åt 1/4 av taket på pepparkakshuset. Den delen med chokladlinser på!

FBS 2 är överlämnad och mottagandet blev glatt och uppskattande. Så här såg sjalen ut i morse när dottern poserade. Kvaliteten på bilden lämnar mycket att önska men nu är det ju som det är med ljusförhållandena vid den här årstiden.

Forgot to celebrate post number 100 yesterday. Luckily for me, despite that little mishap, I ate 1/4 of the roof from the gingerbread house. The side with smarties on!

FBS 2 is delivered and the reception was happy and appreciative. This is how the shawl looked like this morning with daugther posing. Picture quality has a lot left to wish for but it is what it is with light conditions this time of year.

En tråd alpacka och en tråd ullgarn, ca 200 g totalt.
One thread alpaca and one thread wool, approximatly 200 g total.

Stormy weather! Fast vi väntar orkanvindar och med stormen Gudrun i färskt minne får jag erkänna att det känns lite olustigt. Än så länge låter det inte riktigt som om taket skulle lyfta men visst har vinden tagit i ytterligare den senaste halvtimman. Fast det mesta som kunde flyga flög bort i Gudrun (nä, hela växthuset försvann inte, "bara" 10 - 12 st 40 x 40 cm stora glasrutor - några hittade vi på dagisets lekplats dagen efter) och därför hoppas jag att det denna gången ska bli lite mindre förödelse. Men vi hade tur ändå och vi kommer ha tur nu också.

Stackars mannen har legat i beredskap sedan fredags morse. Han jobbar nämligen på "elbolaget" och får vara beredd på ett oändligt antal timmar övertid i situationer som denna. Min enda tröst, förutom alla som får strömmen tillbaka, är att han jobbar inomhus och inte behöver riskera liv och lem i livsfarliga skogar. Men jag kan inte låta bli att tänka på de av hans kollegor som jobbar ute.

Stormy weather! But we expect hurricane-like winds and with storm Gudrun in memory I have to admit feelings of discomfort. This far it don't sound like the roof will lift but wind has accelerated last 30 minutes. Most of things that could fly flew away in Gudrun storm (no, not the whole green house, only 10 - 12, 40 x 40 cm big panes - some found the day after at next door day care playground) and now I hope fore less devastation. But we where lucky then and we will be lucky now.

Poor husband has been ready to work since friday morning. He happens to work at the "electricity company" and in situations like this he has to be prepared to work endless hours overtime. My only comfort, except all people get their electricity back, is he works indoors and don't have to be in dangerous places like forrests and so on. But I can't help thinking of those of his colleauges working outdoors.

Idag har jag blockat min andra Flower Basket Shawl som jag stickade klart i slutet av november. Stor och fin blev den. 203 cm mellan "vingspetsarna" och 94 cm från nacken och neråt. I morgon ska den ges bort som present.

Today I have blocked the second Flower Basket Shawl finished in end of November. 203 cm between the "wings" and 94 cm from neck down. Tomorrow it will be given away as a present.


Under tiden jag åt middagen som dottern lagat har vinden friskat i ännu mera. Nu ligger takpannorna och klapprar emellanåt men ännu har de inte börjat flyga omkring. Fortfarande en bit kvar till Gudrun-läget. Vi får väl hålla tummarna att vi slipper.

While I have eaten the dinner daughter cooked wind is even stronger. Now roofing tiles clatter but still they haven't started to fly around. Yet another way to go until we reached Gudrun-situation. Let's keep our fingers crossed we will be spared.

Mitt första FOB 2007 är sonens strumpor. Inget avancerat alls men jag tycker att de är fina och sonen tycker att de både är fina och sköna. Bäst av allt är att de är varma också och det är ju bra med tanke på de kalla golven i skolan. Inneskor kan man ju inte ha, säger mamman ironiskt. Samma mamma som inte skulle klara sig utan sina.

My first FOB 2007 are son's socks. Nothing advanced at all but I think they are nice and son thinks they are both nice and comfy. Best of all they are warm too and that's good cause floors in school are cold. Can't wear slippers can you, mummy says ironicly. Same mom who can't cope without hers.

70 g Regia, färg 5171, och strumpstickor 2,5 mm
70 g Regia, colour 5171, and dpns 2,5 mm

Kolla här då! Nu har jag äntligen lärt mig hur man gör kitchener stitch. Jag behöver inte ens ha instruktionsvideon igång när jag gör det.

Check this out! I have finally learnt how to do kitchener stitch. I don't even have to watch the video while doing it.

Dottern har också fått sig ett par strumpor. Dessa påbörjade jag i somras när hon var på sin språkresa och en stor del av ena sockan stickades när vi satt och väntade på henne på flygplatsen. När strumporna bara skulle stickas ihop fram hamnade de längst ner i en kasse. För att uttrycka mig milt var jag inte helt förtrogen med kitchener stitch just då och de blev bara liggande. Tills nu!

Daughter has got a pair of socks too. Those I started last summer while she was on her language trip and most of one of the socks I knitted at the airport waiting for her arrival. When the socks only needed to bee grafted they ended deep down in a bag. To express it in a kind of understatement I wasn't really confident with the kitchener stitch right then and the socks stayed in the bag. Until now!

Broadripple Socks, mönster Rob Matyska, Strömpe & jumpergarn, färg 17, strumpstickor 3 mm.
Broadripple Socks, pattern Roby Matyska, yarn Strömpe & jumpergarn, colour 17, dpns 3 mm.

Och så ännu en bild bara för att visa dotterns nya tapet. Hon har flyttat ner i källaren (gissa vem som ska få ett "hantverksrum" nu?) och rummet har fått nya tapeter varav en av väggarna ser ut ungefär så här:

And yet another picture just to show you daughters new wallpaper. She moved down to the basement (guess who will have a craft room now?) and the room has new wallpapers and on one wall it looks something like this:

Det är ju det här kruxet med blixt och färgåtergivning. Det är en varm brun färg med "krull" i en bronsaktig nyans. Otroligt snyggt i verkligheten!

Well, flashlight and colours, you know. It's a warm brown with curls in bronze-ish. It looks great in reality!

Som avslutning slänger jag in några bilder på vårens (?) tecken.
Finally I throw in some pictures of spring (?) signs.

Pensé i knopp. Liten men ändå. Och alldeles för tidigt.
Pense. Small but still. And way to early.

Rosenkvitten 'Chaenomeles x superba'.
Flowering Quince 'Chaenomeles x superba'