English version further down.
Två FOB's ligger och väntar på blockning. Det är sjalen och festremsan som båda blev färdiga i början på veckan. Ska verkligen försöka skärpa mig tills nästa gång jag får något klart som behöver blockas och göra det genast! Fattar inte varför det tar emot så himla mycket bara man dröjer några dagar. Men det är kanske så att det är vägen och inte målet som räknas...?
För övrigt är en och en halv Mad Cow-sockor färdiga. Och jag har inte stickat ett endaste varv på hela dagen. Febrig? Näää. Det beror på biblioteksbesöket och de böckerna jag lånade skrivna av två av mina favoritförfattare. Michael Connellys "Fallet avslutat" respektive Janet Evanovichs "Svårfångat byte" (hon skriver så jäkla kul!). Connellys bok läste jag igår och eftersom det inte är något kul på tv ikväll lär jag läsa ut Evanovichs idag. Det är faktiskt inte så att jag tillbringar megamycket tid med att läsa utan jag läser väl lite snabbare än gemene man. Men så har jag å andra sidan också slukat böcker i ganska hög grad sedan jag lärde mig läsa. Bortsett från en fin garnaffär tror jag faktiskt inte att det finns något bättre ställe än biblioteket. Det enda som fattas där är en filial till Starbuck's.
De inbokade planerna blir inte av så jag funderar på att åka till Syfestivalen i Malmö i morgon. Men den känns lite tam i jämförelse med den i Sollentuna. Fast å andra sidan har jag ju faktiskt chansen att klämma på garner som jag aldrig träffat på tidigare. Ska kanske ringa den goda Modern och höra om hon vill hänga på. Har jag tur kanske hon vill köpa födelsedagspresent till mig också. Jag fyller ju år nästa vecka. Ja, jag vet, jag är ett beräknande stycke kvinnfolk!
På måndag ska jag ta upp målandet igen. "Otajmat" får man väl säga eftersom det blir släktkalas på lördag men det går inte att skjuta upp det mer. Alltid är det något som kommer emellan. Det får bli "köbekagor" och "köbebrö" och så städar jag och lagar maten torsdag - fredag. Jag längtar faktiskt efter att måla!
Two FOB's waiting for blocking. It's the shawl and the scarf and they where finished in the beginning this week. I really have to try to get my act together until I have another FOB that needs blocking and see to it right away! Have no idea of why it is so hard to do if only a couple of days pass. But maybe it's the way and not the destination that counts...?
I have also one and a half Mad Cow sock finished. And I haven't even knitted a single round all day. Fever? Nope. It is because of the visit at the library yesterday and the books I borrowed written by two of my favourite authors. Michael Connellys "The Closers" respective Janet Evanovich's "Hard Eight" (she writes so entertaining!). Connellys book was finished yesterday and Evanovich's will probably be finished to night though there's nothing fun to watch on telly. It's not that I spend so much time reading but for that reason I read faster than most people. But then again I have been consuming a lot of books since the day I learnt how to read. Apart from nice yarn shops I can't think of a much better place to be than the library. Only thing missing is a Starbuck's branch.
Plans made up for the weekend is off so now I'm thinking of going to the Syfestival (Sewing festival) in Malmoe tomorrow. But it feels a bit tame compared to the one in Sollentuna. On the other hand I will have the opportunity to squeeze some new yarn I have never been introduced to. Maybe I will call the good Mother too and see if she wants to come. If I'm lucky she might even want to buy me a birthday present. It's my birthday next week. Yes, I know, I am a calculating piece of skirt!
Monday I'm taking up painting again. Not very timely because of the birthday party saturday I have to prepare but I can't postpone it any more. There's always something new to attend to. It will do with bought cookies and bread and then I will clean the house and cook thursday - friday. I'm so longing for painting again!
fredag, mars 23, 2007
torsdag, mars 15, 2007
Till att börja med vill jag tacka för alla era snälla ord när det gäller mitt avhopp från Sock Madness. Det var precis de ord jag behövde höra när jag kände mig som årets mes. Tack rara människor!
For start I'd like to thank you all for your kind words regarding me dropping out of Sock Madness. It was just the words I needed to hear when feeling like wuss of the year. Thank you sweet people!
Jag repade upp mina "Mad Cow" strumpor och med bara åtta maskor färre än innan (fortfarande åtta maskor fler än mönstret) har de känts betydligt snabbare att sticka. Garnen jag använder är Opal UNI, färg nr 1413 (cardinal) och Opal Regnbåge. Så här ser de ut med en extra repetition av randningen på skaftet.
I frogged my "Mad Cow Socks" and with only eight stitches less than before (still eight more sts than pattern) they feel like a more faster knit. The yarns I use are Opal UNI, shade no 1413 (cardinal) and Opal Rainbow. This is how they look with one extra repeat striping on the legs.
"Wool Peddler's" sjalen fortsätter växa om än inte särskilt snabbt på grund av att Sock Madness kommit emellan. (Även om jag dragit mig ur tävligen fortsätter jag däremot att sticka mönstren parallellt.) Själva rätstickningen var ren öken men nu när jag ser hur spetskanten växer är det betydligt roligare.
"Wool Peddler's Shawl" continue to grow but not very fast because of Sock Madness in between. (I withdrawn from the contest but continue to knit the patterns on my own.) The garter stitch knitting felt like a dessert walk but now when I can see the lace edging growing it is a lot more fun.
Det är svårt att få till den röda färgen men jag hoppas att ni inte blir alltfär bländade av "knalligheten" på bilderna.
It's hard to get the red colour right but I hope you wont get blinded from the picture's brightness.
Särskilt mycket har inte hänt på "festremsan", "Falling Water Lace Scarf". Men det är en liten nätt stickning som är lätt att ta fatt i för bara några snabba varv.
Not much work has been done on the "Falling Water Lace Scarf". But it's a neat knitting easy to pick up for a few, fast rounds.
Som om det inte skulle varit nog med "We call them pirates"-mössor så finns fortfarande nummer tre på stickorna. Den här i alpacka har varit på gång ganska länge men fick ligga till sig när jag insåg att den skulle bli för liten till Dottern som den från början var tänkt till. En ny mottagare är dock påtänkt men eftersom våren äntligen har kommit är det ingen direkt brådska med slutförandet. Efter denna lär det dröja väääldigt lång tid innan det blir fler dödskallemössor.
As if there wouldn't been enought off "We call them pirates" hats, number three is still on the needles. This one in alpaca has been going on for quite some time now but it had to take a rest when I realized it where to small for Daughter. A new recepient is pointed out but since spring arrived it's no hurry finishing it. And when it is, a very looong time have to pass before I knit another one. If ever!
For start I'd like to thank you all for your kind words regarding me dropping out of Sock Madness. It was just the words I needed to hear when feeling like wuss of the year. Thank you sweet people!
Jag repade upp mina "Mad Cow" strumpor och med bara åtta maskor färre än innan (fortfarande åtta maskor fler än mönstret) har de känts betydligt snabbare att sticka. Garnen jag använder är Opal UNI, färg nr 1413 (cardinal) och Opal Regnbåge. Så här ser de ut med en extra repetition av randningen på skaftet.
I frogged my "Mad Cow Socks" and with only eight stitches less than before (still eight more sts than pattern) they feel like a more faster knit. The yarns I use are Opal UNI, shade no 1413 (cardinal) and Opal Rainbow. This is how they look with one extra repeat striping on the legs.
"Wool Peddler's" sjalen fortsätter växa om än inte särskilt snabbt på grund av att Sock Madness kommit emellan. (Även om jag dragit mig ur tävligen fortsätter jag däremot att sticka mönstren parallellt.) Själva rätstickningen var ren öken men nu när jag ser hur spetskanten växer är det betydligt roligare.
"Wool Peddler's Shawl" continue to grow but not very fast because of Sock Madness in between. (I withdrawn from the contest but continue to knit the patterns on my own.) The garter stitch knitting felt like a dessert walk but now when I can see the lace edging growing it is a lot more fun.
Det är svårt att få till den röda färgen men jag hoppas att ni inte blir alltfär bländade av "knalligheten" på bilderna.
It's hard to get the red colour right but I hope you wont get blinded from the picture's brightness.
Särskilt mycket har inte hänt på "festremsan", "Falling Water Lace Scarf". Men det är en liten nätt stickning som är lätt att ta fatt i för bara några snabba varv.
Not much work has been done on the "Falling Water Lace Scarf". But it's a neat knitting easy to pick up for a few, fast rounds.
Som om det inte skulle varit nog med "We call them pirates"-mössor så finns fortfarande nummer tre på stickorna. Den här i alpacka har varit på gång ganska länge men fick ligga till sig när jag insåg att den skulle bli för liten till Dottern som den från början var tänkt till. En ny mottagare är dock påtänkt men eftersom våren äntligen har kommit är det ingen direkt brådska med slutförandet. Efter denna lär det dröja väääldigt lång tid innan det blir fler dödskallemössor.
As if there wouldn't been enought off "We call them pirates" hats, number three is still on the needles. This one in alpaca has been going on for quite some time now but it had to take a rest when I realized it where to small for Daughter. A new recepient is pointed out but since spring arrived it's no hurry finishing it. And when it is, a very looong time have to pass before I knit another one. If ever!
onsdag, mars 14, 2007
English version further down.
Kan kanske vara hög tid att ta tag i Maggans utmaning. Nu när jag inte har någon galen ko att sticka hysteriskt på finns det ju lite tid över. Reglerna säger att jag ska skriva sex saker om mig själv och sedan skicka vidare utmaningen till sex andra bloggare.
Jag har periodvis varit bra på att tillfoga mig själv smärta. Inte för att jag gillar det, tvärtom, men jag har ibland utan att tänka mig för gjort saker som slutat mindre lyckat. "När huv'et är dumt ska kroppen lida", heter det ju. Det är nog så sant.
It's about time to catch up with Maggan's challenge. Now when I don't have to knit Mad Cows in a frantic speed there is time to do other things. Rules are to write six things about one selve and then pass the challenge on to six other bloggers.
In periods I have been very good to cause my self pain. Not that I'm very fond of pain, on the contrary, but sometimes I've done things when my mind has been occupied with other stuff and, well, it has been painful from time to time. "When the head is stupid the body's in hurt", is a kind of saying in Sweden. That's true for sure!
That's it! If you feel up to write six strange things about your self please do so. Just remember to tell so I'll get to read it!
Kan kanske vara hög tid att ta tag i Maggans utmaning. Nu när jag inte har någon galen ko att sticka hysteriskt på finns det ju lite tid över. Reglerna säger att jag ska skriva sex saker om mig själv och sedan skicka vidare utmaningen till sex andra bloggare.
Jag har periodvis varit bra på att tillfoga mig själv smärta. Inte för att jag gillar det, tvärtom, men jag har ibland utan att tänka mig för gjort saker som slutat mindre lyckat. "När huv'et är dumt ska kroppen lida", heter det ju. Det är nog så sant.
1.
Det gjorde ont den gången jag halkade i källartrappan. Benen bara försvann i tomma luften och jag studsade nerför flera trappsteg. På rumpan! Trots rejäl "stoppning" i bakre regionen lämnade händelsen mig inte helt utan men.
2.
Det gjorde också ganska ont den gången när jag sydde mig själv i pekfingret. På symaskin. Nålen fastnade och jag kunde inte komma loss utan hjälp. Det såg rätt lökigt ut med tråden som också hade följt med igenom men just då kunde jag inte uppskatta det lustiga i situationen.
3.
Fast ännu lite ondare gjorde det nog den gången jag hade laddat häftapparaten. Jag slog igen den - med öppningen mot handflatan. Det tog lite tid att få ut häftklammern. Själva pillandet var inte särskilt krävande men det såg så äckligt ut att jag var tvungen att hämta mig en stund mellan varje svimmningsanfall.
4.
Det gjorde faktiskt skitont den gången jag trodde att jag petat ut ena ögat på mig själv. Jag har ett ganska stort strandfynd stående sidan om sängen. Det är en rejäl, flerarmad gren som lutar mot väggen. Men en gång när jag skulle lägga mig hade någon (= jag) stött till grenen så den hade vridits. Jag såg det inte i mörkret utan när jag bockade mig ner slog jag i den. Det gjorde jäkligt ont och jag trevade i ansiktet för att känna efter så att jag inte hade någon geléig massa hängande i ögonhöjd.
5.
Men ännu värre var nog en annan gång när jag petade tandborsten i ögat. Med tandkräm på. Om någon någonsin haft lust att kleta tandkräm i ögat så säger jag bara - gör det inte! Att jag råkade göra det berodde på brådska och en tandborstningsteknik som gränsar till brutalitet. Det tog tre dagar innan svedan försvann och fem innan det röda var borta.
6.
Men värst smärta alla kategorier gav de rara barnen. Rättare sagt deras födsel. Men till skillnad från föregående händelser var detta väl genomtänkt och planerat. Att barnen sedan var sexton respektive fjorton dagar "sena" är en annan sak. Tråkigt men inte smärtfyllt. Bortsett från foglossning och ischias, förstås. Hade jag inte fått kejsarsnitt med förstabarnet, Dottern, hade hon väl fortfarande varit kvar och Sonen därför ofödd. Men nog är det märkligt hur fort man glömmer när man håller ett rosigt, litet knyte i famnen.
Det var allt. Känner du för att skriva sex konstiga saker om dig själv får du jättegärna göra det. Berätta bara för mig så att jag får läsa!Det gjorde ont den gången jag halkade i källartrappan. Benen bara försvann i tomma luften och jag studsade nerför flera trappsteg. På rumpan! Trots rejäl "stoppning" i bakre regionen lämnade händelsen mig inte helt utan men.
2.
Det gjorde också ganska ont den gången när jag sydde mig själv i pekfingret. På symaskin. Nålen fastnade och jag kunde inte komma loss utan hjälp. Det såg rätt lökigt ut med tråden som också hade följt med igenom men just då kunde jag inte uppskatta det lustiga i situationen.
3.
Fast ännu lite ondare gjorde det nog den gången jag hade laddat häftapparaten. Jag slog igen den - med öppningen mot handflatan. Det tog lite tid att få ut häftklammern. Själva pillandet var inte särskilt krävande men det såg så äckligt ut att jag var tvungen att hämta mig en stund mellan varje svimmningsanfall.
4.
Det gjorde faktiskt skitont den gången jag trodde att jag petat ut ena ögat på mig själv. Jag har ett ganska stort strandfynd stående sidan om sängen. Det är en rejäl, flerarmad gren som lutar mot väggen. Men en gång när jag skulle lägga mig hade någon (= jag) stött till grenen så den hade vridits. Jag såg det inte i mörkret utan när jag bockade mig ner slog jag i den. Det gjorde jäkligt ont och jag trevade i ansiktet för att känna efter så att jag inte hade någon geléig massa hängande i ögonhöjd.
5.
Men ännu värre var nog en annan gång när jag petade tandborsten i ögat. Med tandkräm på. Om någon någonsin haft lust att kleta tandkräm i ögat så säger jag bara - gör det inte! Att jag råkade göra det berodde på brådska och en tandborstningsteknik som gränsar till brutalitet. Det tog tre dagar innan svedan försvann och fem innan det röda var borta.
6.
Men värst smärta alla kategorier gav de rara barnen. Rättare sagt deras födsel. Men till skillnad från föregående händelser var detta väl genomtänkt och planerat. Att barnen sedan var sexton respektive fjorton dagar "sena" är en annan sak. Tråkigt men inte smärtfyllt. Bortsett från foglossning och ischias, förstås. Hade jag inte fått kejsarsnitt med förstabarnet, Dottern, hade hon väl fortfarande varit kvar och Sonen därför ofödd. Men nog är det märkligt hur fort man glömmer när man håller ett rosigt, litet knyte i famnen.
It's about time to catch up with Maggan's challenge. Now when I don't have to knit Mad Cows in a frantic speed there is time to do other things. Rules are to write six things about one selve and then pass the challenge on to six other bloggers.
In periods I have been very good to cause my self pain. Not that I'm very fond of pain, on the contrary, but sometimes I've done things when my mind has been occupied with other stuff and, well, it has been painful from time to time. "When the head is stupid the body's in hurt", is a kind of saying in Sweden. That's true for sure!
1.
It hurt that time when I fell down the basement stairs. The legs just disappeared out in empty space and I bounced down several steps. On my behind! Despite strong "upholstery" at the back region I didn't came out this occurence without soreness.
2.
It also hurt that time when I sewed myself in the index finger. With the sewing machine. The needle was stuck and I couldn't come loose on my own. It looked kind of funny with the thread also right through the finger but right then I couldn't appreciate the comical in the situation.
3.
But I think it was even more painful that time I had refilled the stapler. I closed it - with the opening agianst my palm. It took some time to remote the staple. The picking wasn't that hard but it looked so disgusting I had to recover every time I felt like faiting.
4.
It hurt really bad when I thougt I poked one of my eyes out. I have a fairly large beach find standing at the side of my bed. It's a big bransch leaning up against the wall. But once when I was going to bed the bransch wasn't standing right where it was supposed to. In the dark I didn't see that so when I bent down I hit it real hard. It hurt so bad and when I touched my face I was afraid to feel something jellyish in the eye area.
5.
But I think it was even worse another time when I poked me in the eye with my tooth brush. With tooth paste on. If someone sometime ever feels the urge to mess with tooth paste in the eye I can only say - don't do it! I accendentally did because of a rush and a toothbrushing technique bordering to brutality. It took three days before the smarting pain had passed and five before the red was gone.
6.
Worst pain all categorys the children caused me. Or more accurate giving birth to them. But in difference to previous events these times were well considered and planned. And that the sweet ones was sixteen respective forteen days "due to arrival" is another matter. Boring but not painful. Except from pelvic arthropathy and sciatica, of course. If I hadn't had a caesarean the first born, Daughter, probably still been there and Son, for that reason, unborn. But it is strange how fast one forgets the worst pain ever when holding a rosy-cheeked, tiny bundle in one's arms.
It hurt that time when I fell down the basement stairs. The legs just disappeared out in empty space and I bounced down several steps. On my behind! Despite strong "upholstery" at the back region I didn't came out this occurence without soreness.
2.
It also hurt that time when I sewed myself in the index finger. With the sewing machine. The needle was stuck and I couldn't come loose on my own. It looked kind of funny with the thread also right through the finger but right then I couldn't appreciate the comical in the situation.
3.
But I think it was even more painful that time I had refilled the stapler. I closed it - with the opening agianst my palm. It took some time to remote the staple. The picking wasn't that hard but it looked so disgusting I had to recover every time I felt like faiting.
4.
It hurt really bad when I thougt I poked one of my eyes out. I have a fairly large beach find standing at the side of my bed. It's a big bransch leaning up against the wall. But once when I was going to bed the bransch wasn't standing right where it was supposed to. In the dark I didn't see that so when I bent down I hit it real hard. It hurt so bad and when I touched my face I was afraid to feel something jellyish in the eye area.
5.
But I think it was even worse another time when I poked me in the eye with my tooth brush. With tooth paste on. If someone sometime ever feels the urge to mess with tooth paste in the eye I can only say - don't do it! I accendentally did because of a rush and a toothbrushing technique bordering to brutality. It took three days before the smarting pain had passed and five before the red was gone.
6.
Worst pain all categorys the children caused me. Or more accurate giving birth to them. But in difference to previous events these times were well considered and planned. And that the sweet ones was sixteen respective forteen days "due to arrival" is another matter. Boring but not painful. Except from pelvic arthropathy and sciatica, of course. If I hadn't had a caesarean the first born, Daughter, probably still been there and Son, for that reason, unborn. But it is strange how fast one forgets the worst pain ever when holding a rosy-cheeked, tiny bundle in one's arms.
That's it! If you feel up to write six strange things about your self please do so. Just remember to tell so I'll get to read it!
måndag, mars 12, 2007
Svensk version längre ner.
For me Sock Madness is over. The same time I casted on for the first pair of socks saturday my heart started to pound franticly. It's a very known sign telling me not to stress. I tried to ignore it but yesterday at noon I couldn't continue doing so. As many of you already know I'm "allergic" to stress since some years back. It shows every time I'm trying to perform during a specific time limit. And I keep forget it. It doesn't matter how fun I think things are I get stressed out any way.
So when I yesterday felt my heart still were jumping around in my chest I had to consider whether to continue or not. And not it is. When knitting starts to feel more like have-to-do than loves-to-do I have to take the warning signals serious. Knitting has become like meditation to me and I want it still to be.
I intend to continue knit every pattern in Sock Madness though I don't participate in the competition. First of all I'm going to frog my Mad Cows. Casted on way to many extra stitches convinced my legs was really that fat. Surprisingly enough they were not. I love the colour combination and think the pattern is great. First time ever with short row heels and, well, they didn't come out very pretty so that's another reason to frog.
Think I will enjoy Sock Madness much more now when I have taken this decision. To all of you who still are going strong I wish the best of luck!
Sock Madness är över för mig. Samtidigt som jag la upp maskorna till första paret strumpor i lördags började mitt hjärta slå frenetisk. Det är ett välkänt tecken för mig på att jag inte ska stressa. Försökte ignorera det men igår vid middagstid kunde jag inte fortsätta göra det. Som många av er redan vet är jag "allergisk" mot stress sedan några år tillbaka. Det dyker upp varje gång jag försöker prestera något inom en bestämd tidsram. Och jag glömmer fortfarande bort det. Det kvittar hur roligt jag tycker att saker är, jag blir mega-stressad ändå.
Så när jag igår kände att mig hjärta fortfarande studsade runt i bröstet var jag tvungen att överväga om jag skulle fortsätta eller inte. Det blev inte. När stickning börjar kännas mer som måste-göra än älskar-att-göra måste jag ta varningssignalerna på allvar. Stickning har blivit min form av meditation och jag vill att det ska fortsätta så.
Jag tänker fortsätta att sticka varje mönster i Sock Madness trots att jag inte deltar i tävlingen. Först av allt ska jag repa upp min Mad Cows. La upp alldeles för många extra maskor i övertygelsen om att mina ben verkligen var så tjocka. Förvånansvärt nog var de inte det. Jag älskar färgkombinationen och tycker att mönstret är kanon. Första gången någonsin jag gjort short row hälar (vad heter det på svenska?) och de blev inte särskilt fagra så det är ännu en anledning till att frogga.
Jag tror att jag kommer att uppskatta Sock Madness mycket mera nu när jag tagit det här beslutet. Till alla er som fortsätter kämpa på önskar jag lycka till!
For me Sock Madness is over. The same time I casted on for the first pair of socks saturday my heart started to pound franticly. It's a very known sign telling me not to stress. I tried to ignore it but yesterday at noon I couldn't continue doing so. As many of you already know I'm "allergic" to stress since some years back. It shows every time I'm trying to perform during a specific time limit. And I keep forget it. It doesn't matter how fun I think things are I get stressed out any way.
So when I yesterday felt my heart still were jumping around in my chest I had to consider whether to continue or not. And not it is. When knitting starts to feel more like have-to-do than loves-to-do I have to take the warning signals serious. Knitting has become like meditation to me and I want it still to be.
I intend to continue knit every pattern in Sock Madness though I don't participate in the competition. First of all I'm going to frog my Mad Cows. Casted on way to many extra stitches convinced my legs was really that fat. Surprisingly enough they were not. I love the colour combination and think the pattern is great. First time ever with short row heels and, well, they didn't come out very pretty so that's another reason to frog.
Think I will enjoy Sock Madness much more now when I have taken this decision. To all of you who still are going strong I wish the best of luck!
Sock Madness är över för mig. Samtidigt som jag la upp maskorna till första paret strumpor i lördags började mitt hjärta slå frenetisk. Det är ett välkänt tecken för mig på att jag inte ska stressa. Försökte ignorera det men igår vid middagstid kunde jag inte fortsätta göra det. Som många av er redan vet är jag "allergisk" mot stress sedan några år tillbaka. Det dyker upp varje gång jag försöker prestera något inom en bestämd tidsram. Och jag glömmer fortfarande bort det. Det kvittar hur roligt jag tycker att saker är, jag blir mega-stressad ändå.
Så när jag igår kände att mig hjärta fortfarande studsade runt i bröstet var jag tvungen att överväga om jag skulle fortsätta eller inte. Det blev inte. När stickning börjar kännas mer som måste-göra än älskar-att-göra måste jag ta varningssignalerna på allvar. Stickning har blivit min form av meditation och jag vill att det ska fortsätta så.
Jag tänker fortsätta att sticka varje mönster i Sock Madness trots att jag inte deltar i tävlingen. Först av allt ska jag repa upp min Mad Cows. La upp alldeles för många extra maskor i övertygelsen om att mina ben verkligen var så tjocka. Förvånansvärt nog var de inte det. Jag älskar färgkombinationen och tycker att mönstret är kanon. Första gången någonsin jag gjort short row hälar (vad heter det på svenska?) och de blev inte särskilt fagra så det är ännu en anledning till att frogga.
Jag tror att jag kommer att uppskatta Sock Madness mycket mera nu när jag tagit det här beslutet. Till alla er som fortsätter kämpa på önskar jag lycka till!
torsdag, mars 08, 2007
Till att börja med, nya Knitty är ute. Rent spontant känner jag att jag måste göra en kortare version av de här. Om jag överlever Sock Madness vill säga.
First of all, new Knitty's out. Spontanious I fell a need to do a shorter version off these. If I survive Sock Madness that is.
Jag har blivit "utmanad" från två olika håll. Först från Anna som vill att jag besvarar följande.
I've been challenged from two different people. First by Anna, asking me to answer following questions. I was almost done translating it all when my computer turned it self off. So, I am very sorry, but I am to tired to do it all over again.
1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där?
"den dödsdömde vinglade till på flaket, oxen drog bort kärran och" - ur "Svärdet och Spiran" av Ken Follet, en bok som Dottern lånat på skolbiblioteket.
2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En liten porslinsängel.
3.Vad var det senaste du såg på tv?
Ääääh? Totalt hjärnsläpp!
4. Utan att se efter, gissa vad klockan är.
20 i två? (Halv tre!)
5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Tränar min manlig sida! Måste man göra flera saker samtidigt?
6. När var du ute senast och vad gjorde du då?
Bar in matvaror från bilen.
7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Annas blogg.
8. Vad har du på dig?
Plastfolie, vad annars?
9. Drömde du något i natt? I så fall - vad?
Vet inte.
10. När skrattade du senast?
Riktigt hjärtligt - igår - till det här!
11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Inte så mycket. Bortsett från tapeter ingenting alls. Befinner mig på Dotterns rum dit datorn har flyttat och hon är inte färdiginredd än.
12. Har du sett något konstigt på sistone?
Nä.
13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Den är väl okej.
14. Vilken var den senaste filmen du såg?
Jag har faktiskt jättebra minne. Det är bara lite kort.
15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Efter att ha donerat minst hälften (beroende på hur mycket "multi" i multimiljonär betyder) till ställen där pengarna gör bättre nytta så hade jag försökt hyra in Bygg Lov-teamet så att de kan fixa färdigt det som behöver fixas i vårt hus. Efter det hade jag nog fått sätta på mig stora tänkarmössan en stund.
16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
På både gott och ont är jag spontan och öppen så jag har nog inga större "hemligheter"... men, jo, i vårt porslinsskåp har vi plastmuggar från IKEA i olika färger. Tvångsmässigt måste jag ställa dem i en viss ordning även om det inte är jag som ställt in dem där sist.
17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Fylla alla med så mycket kärlek till sin nästa att världens rikedomar fördelades rättvist och att våld blev något ofattbart som bara fanns i historieböckerna.
18. Tycker du om att dansa?
Ja!
19. George Bush?
Hoppas verkligen att det amerikanska folket inser att de behöver en bättre ledare än den här.
I really hope the american people realize they need a better leader than this one.
20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp flicka?
Om Dottern blivit en pojke skulle han hetat Oskar och om Sonen blivit en flicka skulle hon hetat Emilia. Nu blev det som det blev och därför har barnen helt andra namn vilket jag tror att de är tacksamma för.
22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Ja, vintertid, varför inte?
23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
"Kommer du nu? Ah, gå igen med dig!"
24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
De fyra eller hundrafyra som känner sig manade.
Efter detta måste jag ju berätta att jag beställde lite strumpgarner från Garnkorgen igår. I senaste laget kan man tycka eftersom Sock Madness börjar på lördag. Hade tidigare konstaterat att mitt sockgarns-lager behövde uppgraderas en aning men tydligen lyckades jag förtränga den insikten igen. Kanske är det tävlingsnerverna som börjar göra sig påminda? Nåväl, jag beställde och betalade igår och redan i förmiddag damp ett paket ner. Ja, särskilt mycket beställde jag inte, måsta gå ut försiktigt så att inte lilla börsmuskeln sträcks men det blev den här och den här. Och de passar kanonbra ihop! Tack, Maria, för supersnabb service!
I have to tell you I ordered some sock yarn from Garnkorgen (Yarn basket) yesterday evening. Almost to late one can think due to start of Sock Madness saturday. Had earlier established that my sock yarn stash neede to be upgraded but obviously I managed to repress the fact. Maybe it's the competition nervs resembling. Anyway, I ordered and payed yesterday and already this morning they dropped down in my mail box. Didn't order very much, making a light start watching out not to stretch the small wallet muscel, but I ended up with this and this. Best of all they goes absolutely superb together! Thanks, Maria, for swift service!
First of all, new Knitty's out. Spontanious I fell a need to do a shorter version off these. If I survive Sock Madness that is.
Jag har blivit "utmanad" från två olika håll. Först från Anna som vill att jag besvarar följande.
I've been challenged from two different people. First by Anna, asking me to answer following questions. I was almost done translating it all when my computer turned it self off. So, I am very sorry, but I am to tired to do it all over again.
1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där?
"den dödsdömde vinglade till på flaket, oxen drog bort kärran och" - ur "Svärdet och Spiran" av Ken Follet, en bok som Dottern lånat på skolbiblioteket.
2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En liten porslinsängel.
3.Vad var det senaste du såg på tv?
Ääääh? Totalt hjärnsläpp!
4. Utan att se efter, gissa vad klockan är.
20 i två? (Halv tre!)
5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Tränar min manlig sida! Måste man göra flera saker samtidigt?
6. När var du ute senast och vad gjorde du då?
Bar in matvaror från bilen.
7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Annas blogg.
8. Vad har du på dig?
Plastfolie, vad annars?
9. Drömde du något i natt? I så fall - vad?
Vet inte.
10. När skrattade du senast?
Riktigt hjärtligt - igår - till det här!
11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Inte så mycket. Bortsett från tapeter ingenting alls. Befinner mig på Dotterns rum dit datorn har flyttat och hon är inte färdiginredd än.
12. Har du sett något konstigt på sistone?
Nä.
13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Den är väl okej.
14. Vilken var den senaste filmen du såg?
Jag har faktiskt jättebra minne. Det är bara lite kort.
15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Efter att ha donerat minst hälften (beroende på hur mycket "multi" i multimiljonär betyder) till ställen där pengarna gör bättre nytta så hade jag försökt hyra in Bygg Lov-teamet så att de kan fixa färdigt det som behöver fixas i vårt hus. Efter det hade jag nog fått sätta på mig stora tänkarmössan en stund.
16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
På både gott och ont är jag spontan och öppen så jag har nog inga större "hemligheter"... men, jo, i vårt porslinsskåp har vi plastmuggar från IKEA i olika färger. Tvångsmässigt måste jag ställa dem i en viss ordning även om det inte är jag som ställt in dem där sist.
17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Fylla alla med så mycket kärlek till sin nästa att världens rikedomar fördelades rättvist och att våld blev något ofattbart som bara fanns i historieböckerna.
18. Tycker du om att dansa?
Ja!
19. George Bush?
Hoppas verkligen att det amerikanska folket inser att de behöver en bättre ledare än den här.
I really hope the american people realize they need a better leader than this one.
20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp flicka?
Om Dottern blivit en pojke skulle han hetat Oskar och om Sonen blivit en flicka skulle hon hetat Emilia. Nu blev det som det blev och därför har barnen helt andra namn vilket jag tror att de är tacksamma för.
22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Ja, vintertid, varför inte?
23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
"Kommer du nu? Ah, gå igen med dig!"
24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
De fyra eller hundrafyra som känner sig manade.
Efter detta måste jag ju berätta att jag beställde lite strumpgarner från Garnkorgen igår. I senaste laget kan man tycka eftersom Sock Madness börjar på lördag. Hade tidigare konstaterat att mitt sockgarns-lager behövde uppgraderas en aning men tydligen lyckades jag förtränga den insikten igen. Kanske är det tävlingsnerverna som börjar göra sig påminda? Nåväl, jag beställde och betalade igår och redan i förmiddag damp ett paket ner. Ja, särskilt mycket beställde jag inte, måsta gå ut försiktigt så att inte lilla börsmuskeln sträcks men det blev den här och den här. Och de passar kanonbra ihop! Tack, Maria, för supersnabb service!
I have to tell you I ordered some sock yarn from Garnkorgen (Yarn basket) yesterday evening. Almost to late one can think due to start of Sock Madness saturday. Had earlier established that my sock yarn stash neede to be upgraded but obviously I managed to repress the fact. Maybe it's the competition nervs resembling. Anyway, I ordered and payed yesterday and already this morning they dropped down in my mail box. Didn't order very much, making a light start watching out not to stretch the small wallet muscel, but I ended up with this and this. Best of all they goes absolutely superb together! Thanks, Maria, for swift service!
onsdag, mars 07, 2007
Hittade en ny test hos Maggan. Blev så nyfiken att jag var tvungen att försöka själv. Efter att ha läst den första raden fick jag nästan skrämselhicka. Det övriga stämmer i olika hög grad. Tyvärr får jag väl säga men i motsats till fågeln Fenix steg jag inte oskadd ur askan sedan jag "brunnit" vilket jag ändå får vara glad för så här i efterhand. Och allt som inte dödar härdar. Det låter nog så klämkäckt men kan vara jädra svårt att komma ihåg.
Och med hänvisning till första raden (och en del av det andra) så försöker jag faktiskt jobba på det.
Found a new test at Maggan's. Got curious so I had to try it out. After reading the first line I almost had "fright hiccups". Rest of it is true in different high degrees. Unfortunatelly I must say but in opposite to Phoenix, the fire bird, I didn't come out unhurt from when I was "burnt out". Guess I have to be happy about that, now, afterwards. And what don't kill you hardens you. Well, that sounds "smart" enough but is darn hard to remember.
And with the first line (and some of the others) in mind, I really try to work on it.
Och med hänvisning till första raden (och en del av det andra) så försöker jag faktiskt jobba på det.
Found a new test at Maggan's. Got curious so I had to try it out. After reading the first line I almost had "fright hiccups". Rest of it is true in different high degrees. Unfortunatelly I must say but in opposite to Phoenix, the fire bird, I didn't come out unhurt from when I was "burnt out". Guess I have to be happy about that, now, afterwards. And what don't kill you hardens you. Well, that sounds "smart" enough but is darn hard to remember.
And with the first line (and some of the others) in mind, I really try to work on it.
Your Birthdate: March 28 |
You have a Type A personality so big it makes other Type A's shrink away in shame. You never shy away from adversity - and you love to tackle impossible problems. Failure is not an option for you, and more than a few people are put off by your ego. You tend to be controlling, and you hate leaving anything up to chance. Your strength: Your bold approach to life Your weakness: You don't accept help Your power color: Bronze Your power symbol: Pyramid Your power month: October |
tisdag, mars 06, 2007
Jag har anmält mig till Sock Madness och kommit med! Men efter att ha kollat runt lite på de andra deltagarna börjar jag få kalla fötter. Vilket gäng med vassa stickare! Å andra sidan handlar det inte om prestationer utan jag gör ju faktiskt det här för att det är kul. Och belöning nog är de nya mönstren jag kommer att få. Som det ser ut nu måste jag även komplettera min ynkliga hög med strumpgarner. Det är också en belöning i sig!
I have signed up for Sock Madness and I'm in! But after checking out some of the other competitors my feet are getting cold. What a bunch of sharp knitters! On the other side it is not about achievements, I'm only doing this for the fun of it. And reward enough is the new patterns I will receive. As it looks now I have to complement my pathetic sock yarn stash. That is also a kind of reward!
måndag, mars 05, 2007
Storm, snöoväder och vår! Lika stor variation har det inte varit på andra fronter men det har varit mycket att göra även om en hel del varit upprepningar (!) av samma sak. Direkt följd blir att antalet blogginlägg varit minimala men en del stickande har det ändå blivit mellan varven. (Åh, vad rolig jag är!)
Storm, snow chaos and spring! It has not been as big variation in other ways but it's been a busy period and some times repeatingly doing the same things. Of course the lack of time reflects the number of blog postings. Fortunatelly there have been some time for knitting in between.
Dottern har äntligen fått sin efterlängtade "We call them pirates"-dödskallemössa. Och eftersom allt måste vara rättvist...
Daughter finally had her longed-for "We call them pirates"-hat. And though it has to be fair...
... fick Sonen också ha en. För att försöka hålla stånd mot piratinvasionen var jag emellanåt tvungen att ha något annat att göra också. Det blev mitt första par...
... Son also had to have one. Me trying to hold my ground to the invasion of pirates needed some change and the result is my first pair of...
... Jaywalkers. Otroligt tråkiga att sticka men nu när de är färdiga och jag har använt dem några gånger är jag jätteglad att jag stod ut med tråk-stickningen. Hur sköna som helst och med minskningen mitt fram för tån har passformen blivit kanonbra.
Genast måste jag få något annat att göra efter detta och eftersom jag köpt mig några nya böcker började jag givetvis söka i dem.
... Jaywalkers. Incredible boring to knit but now when finished and I have used them a couple of times I'm very glad they are completed. They are really comfy and have a nice fit.
Immediately I had to cast on for something new and due to some serious book purchasing I started my search.
Den här har jag velat ha länge. Det är bara beklagligt att jag inte fått boken i händerna tidigare så jag kunde bläddra i den och stryka den från min önskelista. Tycker tröjorna på omslaget ser ursnygga ut och med viss modifikation kanske de blir bärbara också i min del av världen men i övrigt är boken tyvärr en stor besvikelse. Som tur är hittade Dottern en tröja som hon gärna ville ha (nä, vi har inte riktigt samma smak) så pengarna är väl inte helt spillda. Men besviken är jag ändå.
Då var det ju tur att jag beställt några fler böcker så jag omgående kunde trösta mig med dem!
I have wanted this one for a long time. Unfortunatelly I have never been able to browse the book otherwise I would have cancelled it from my wish list. I think the sweaters on the cover still looks great and with some changes they might be useable in my part of the world but otherwise this book is a huge disappointment. It's pure luck Daughter found a sweater she like (no, we have not the same taste) so the money's not totally wasted.
Fortunate for me I had ordered a few more books so I had some instant comfort!
"Bonniers stora..." är fullmatad med bra-att-veta-och-så-här-gör-du-saker. Den har jag redan haft nytta av. "Celtic Knits" innehåller många fina modeller som aldrig lär bli omoderna. En bok som jag kommer att bläddra mycket i. Men trots förtjänsterna med dessa två böckerna blir de helt utskåpade av "Folk Shawls"! En bok av Cheryl Oberle som jag blivit fullständigt förälskad i. Jag valde den i stället för "Victorian Lace Today" som hade blivit slutsåld och jag är hur glad som helst för det valet. Av 25 olika sjalar tror jag att jag vill göra i varje fall 22. Jag är fullkomligt lyrisk!
I skip the swedish book "Bonniers stora..." and goes straight to "Celtic Knits". It's a book with beautiful patterns that never will be out of fashion. And I will leaf through it over and over again. But despite it's points it is totally whiped out by "Folk Shawls"! A book that I'm so in love with! I chosed it when "Victorian Lace Today" was sold out and I am complete happy about my choise. Of 25 patterns I think I want to knit at least 22 of them. I am utter lyric!
Efter bläddrande, läsande, bläddrande och ännu mer läsande gjorde jag slutligen mitt val och började sticka en provlapp. Otroligt men sant! Hade först konstaterat att jag inte hade den färgen på garn som jag ville ha och blev tvungen att åka hit igen. Med otrolig tur fyndade jag en kon med rött två-trådigt ullgarn för 50 pix. Bara för skoj skull vägde jag den rackaren när jag kommit hem och vågen visade på 1123 gram. Det betyder minst ett kilo garn om 320 meter per hekto. Det lär räcka ett tag!
After browsing, reading, browsing and some more reading I finally made my choise and started a swatch. Unbelievable but true! First I established that I was lack of the colour I wanted and once again I had to go here. With luck on my side I made a bargain. And with bargain I mean a huge, gigantic bargain. A cone with red, 2-ply, wool for only 50 SEK (approx $ 7 or £ 3,60). Just for the fun I weighed the cone when I got home and the scale showed 1123 grams (39,6 oz). It means at least a hole kilogram (35,2 oz) with 320 meter per hectogram (350 yard per 3,52 oz). I guess it will last for a while!
När jag väl gjort färdigt min "Wool Peddler's Shawl" kan man ju undra vad jag ska göra med resterande 2.300 m garn men det ser jag inte som någon som helst problem. Jag gillar ju att gå och klappa och snusa på mina garner så det kommer jag att fortsätta med. (Här skulle jag också kunna tillägga att jag köpte en kon med grafitgrått garn och en med ljusgrått men det gör jag inte för då tror alla att jag är komplett galen. Och inte heller nämner jag något om de tre hektona i mörkt petrolblått. Eller kilot med entrådigt i natur som jag ska färga så småningom.)
Eftersom det känns enbart som en transportsträcka med rätstickningen måste jag ha något annat också att sticka som ombyte för att inte bli fullständigt uttråkad innan jag når spetskanten på min "Wool Peddler's".
When I'm finished with my "Wool Peddler's Shawl" one might wonder what to do with rest of the 2.300 meters yarn but I don't see that being a problem. I like to pat and smell my yarns so that will continue. (Here I also could add the cone with charcoal coloured wool and the one in light grey but I won't because then everybody thinks I'm completely mad. I will not mention the 10,5 oz in petrol blue either. Nor the 35 oz I-ply in cream I gradually intend to dye.)
And for not beeing extremly bored with the garter stitches I need variation until I have reached the lace edging on the "Wool Peddler's".
Jag vill ha något som kan användas som "festremsa" och garnet var redan utplockat. Ett mjukt, rostbrunt "Brilla" som är ett bomull/viscose-garn med en fin, lite metallisk lyster. (Skönt också som ombyte mot ullgarnet som blir ganska vasst efter ett antal stickade varv.) Modellen "Falling Water Lace Scarf" fann jag här. Att blockning kommer att göra underverk ser man för bara genom att sträcka ut med handkraft blir skillnaden enorm.
I want a neat scarf for dressing up times and the yarn was already chosen. A soft, rusty coloured "Brilla". A cotton/viscose yarn with a nice, metallic shine. (Also nice as a change from the wool that feels pretty sharp when knitted for a while.) Pattern for "Falling Water Lace Scarf" was found here. Just by stretching out by hand it's obvious blocking will make miracles.
Underbart är kort - men inte alltid som tur är. Och efter det här låååånga inlägget ska jag gå och snusa lite på mitt röda yllegarn som ju lär räcka i all evighet.
And after this loooong posting I think I will go and smell my red wool that apparently will last for ever.
Storm, snow chaos and spring! It has not been as big variation in other ways but it's been a busy period and some times repeatingly doing the same things. Of course the lack of time reflects the number of blog postings. Fortunatelly there have been some time for knitting in between.
Dottern har äntligen fått sin efterlängtade "We call them pirates"-dödskallemössa. Och eftersom allt måste vara rättvist...
Daughter finally had her longed-for "We call them pirates"-hat. And though it has to be fair...
... fick Sonen också ha en. För att försöka hålla stånd mot piratinvasionen var jag emellanåt tvungen att ha något annat att göra också. Det blev mitt första par...
... Son also had to have one. Me trying to hold my ground to the invasion of pirates needed some change and the result is my first pair of...
... Jaywalkers. Otroligt tråkiga att sticka men nu när de är färdiga och jag har använt dem några gånger är jag jätteglad att jag stod ut med tråk-stickningen. Hur sköna som helst och med minskningen mitt fram för tån har passformen blivit kanonbra.
Genast måste jag få något annat att göra efter detta och eftersom jag köpt mig några nya böcker började jag givetvis söka i dem.
... Jaywalkers. Incredible boring to knit but now when finished and I have used them a couple of times I'm very glad they are completed. They are really comfy and have a nice fit.
Immediately I had to cast on for something new and due to some serious book purchasing I started my search.
Den här har jag velat ha länge. Det är bara beklagligt att jag inte fått boken i händerna tidigare så jag kunde bläddra i den och stryka den från min önskelista. Tycker tröjorna på omslaget ser ursnygga ut och med viss modifikation kanske de blir bärbara också i min del av världen men i övrigt är boken tyvärr en stor besvikelse. Som tur är hittade Dottern en tröja som hon gärna ville ha (nä, vi har inte riktigt samma smak) så pengarna är väl inte helt spillda. Men besviken är jag ändå.
Då var det ju tur att jag beställt några fler böcker så jag omgående kunde trösta mig med dem!
I have wanted this one for a long time. Unfortunatelly I have never been able to browse the book otherwise I would have cancelled it from my wish list. I think the sweaters on the cover still looks great and with some changes they might be useable in my part of the world but otherwise this book is a huge disappointment. It's pure luck Daughter found a sweater she like (no, we have not the same taste) so the money's not totally wasted.
Fortunate for me I had ordered a few more books so I had some instant comfort!
"Bonniers stora..." är fullmatad med bra-att-veta-och-så-här-gör-du-saker. Den har jag redan haft nytta av. "Celtic Knits" innehåller många fina modeller som aldrig lär bli omoderna. En bok som jag kommer att bläddra mycket i. Men trots förtjänsterna med dessa två böckerna blir de helt utskåpade av "Folk Shawls"! En bok av Cheryl Oberle som jag blivit fullständigt förälskad i. Jag valde den i stället för "Victorian Lace Today" som hade blivit slutsåld och jag är hur glad som helst för det valet. Av 25 olika sjalar tror jag att jag vill göra i varje fall 22. Jag är fullkomligt lyrisk!
I skip the swedish book "Bonniers stora..." and goes straight to "Celtic Knits". It's a book with beautiful patterns that never will be out of fashion. And I will leaf through it over and over again. But despite it's points it is totally whiped out by "Folk Shawls"! A book that I'm so in love with! I chosed it when "Victorian Lace Today" was sold out and I am complete happy about my choise. Of 25 patterns I think I want to knit at least 22 of them. I am utter lyric!
Efter bläddrande, läsande, bläddrande och ännu mer läsande gjorde jag slutligen mitt val och började sticka en provlapp. Otroligt men sant! Hade först konstaterat att jag inte hade den färgen på garn som jag ville ha och blev tvungen att åka hit igen. Med otrolig tur fyndade jag en kon med rött två-trådigt ullgarn för 50 pix. Bara för skoj skull vägde jag den rackaren när jag kommit hem och vågen visade på 1123 gram. Det betyder minst ett kilo garn om 320 meter per hekto. Det lär räcka ett tag!
After browsing, reading, browsing and some more reading I finally made my choise and started a swatch. Unbelievable but true! First I established that I was lack of the colour I wanted and once again I had to go here. With luck on my side I made a bargain. And with bargain I mean a huge, gigantic bargain. A cone with red, 2-ply, wool for only 50 SEK (approx $ 7 or £ 3,60). Just for the fun I weighed the cone when I got home and the scale showed 1123 grams (39,6 oz). It means at least a hole kilogram (35,2 oz) with 320 meter per hectogram (350 yard per 3,52 oz). I guess it will last for a while!
När jag väl gjort färdigt min "Wool Peddler's Shawl" kan man ju undra vad jag ska göra med resterande 2.300 m garn men det ser jag inte som någon som helst problem. Jag gillar ju att gå och klappa och snusa på mina garner så det kommer jag att fortsätta med. (Här skulle jag också kunna tillägga att jag köpte en kon med grafitgrått garn och en med ljusgrått men det gör jag inte för då tror alla att jag är komplett galen. Och inte heller nämner jag något om de tre hektona i mörkt petrolblått. Eller kilot med entrådigt i natur som jag ska färga så småningom.)
Eftersom det känns enbart som en transportsträcka med rätstickningen måste jag ha något annat också att sticka som ombyte för att inte bli fullständigt uttråkad innan jag når spetskanten på min "Wool Peddler's".
When I'm finished with my "Wool Peddler's Shawl" one might wonder what to do with rest of the 2.300 meters yarn but I don't see that being a problem. I like to pat and smell my yarns so that will continue. (Here I also could add the cone with charcoal coloured wool and the one in light grey but I won't because then everybody thinks I'm completely mad. I will not mention the 10,5 oz in petrol blue either. Nor the 35 oz I-ply in cream I gradually intend to dye.)
And for not beeing extremly bored with the garter stitches I need variation until I have reached the lace edging on the "Wool Peddler's".
Jag vill ha något som kan användas som "festremsa" och garnet var redan utplockat. Ett mjukt, rostbrunt "Brilla" som är ett bomull/viscose-garn med en fin, lite metallisk lyster. (Skönt också som ombyte mot ullgarnet som blir ganska vasst efter ett antal stickade varv.) Modellen "Falling Water Lace Scarf" fann jag här. Att blockning kommer att göra underverk ser man för bara genom att sträcka ut med handkraft blir skillnaden enorm.
I want a neat scarf for dressing up times and the yarn was already chosen. A soft, rusty coloured "Brilla". A cotton/viscose yarn with a nice, metallic shine. (Also nice as a change from the wool that feels pretty sharp when knitted for a while.) Pattern for "Falling Water Lace Scarf" was found here. Just by stretching out by hand it's obvious blocking will make miracles.
Underbart är kort - men inte alltid som tur är. Och efter det här låååånga inlägget ska jag gå och snusa lite på mitt röda yllegarn som ju lär räcka i all evighet.
And after this loooong posting I think I will go and smell my red wool that apparently will last for ever.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)