Ulrika har lagt ut första mönstret i StickaMeras Pulsklubb!

Har kollat detta mönstret flera gånger tidigare så nu är det kanske dags att komma igång. Får kolla runt i lagret efter lämpliga kandidater i kväll. En sak är säker, originalgarnet blir det inte, inte om jag samtidigt vill uppfylla villkoret här. Och det vill jag!

Edit:

Och så har Interweave Knits lagt ut förhandstitten på vårnumret. Så mycket snyggt!

Interweave Knits spring preview is out. What at lot of beautys!

*Tadam tadam tadam*

Det är här ni hör pukor och trumpeter och fyrverkerierna exploderar så det står härliga till!

Fegisen har morskat upp sig och bokat både hotell och tågresor. Nu är det bestämt och betalt och någon återvändo finns inte. Efter de värsta våndorna innan jag gjorde slag i saken kändes det faktiskt förvånansvärt bra. Men det är ju så det är. När man vågat. Och dagen efter kunde jag liksom bara stanna upp och tänka "Wow, jag ska iväg!"

Att sen fjärilarna kommer att bygga bo i min mage ganska lång tid innan (de börjar väl lite smått redan, känns det som, när jag tänker på resan) är jag helt införstådd med men jag försöker praktisera positivt tänkande och är fullständigt övertygad om att jag kommer att få det hur trevligt som helst.

Har redan anmält mig till Stickas årsmöte och kanske ses vi där. Om jag vågar ge mig till känna. För jag är faktiskt blyg. Ibland. Någon gång. Okej, det händer! För att söka någon form av kontakt med er, kära stickningsintresserade/bloggare, har jag funderat på om jag ska dra igång någon typ av "jakt" - på mig. Ni vet, där någon ska lägga handen på ens axel och säga typ "Konststycket på Syfestivalen" (jag vet - töntfaktorn är skriande hög) och den som hinner först vinner något. Fast det får kanske bli timmarna innan årsmötet. Ska fundera vidare på det här. Under tiden kan jag väl tillägga att synpunkter är värdefulla! Vilket påminner mig om att jag också vill tacka för all uppmuntran och alla glada tillrop. Ni är hur goa´som helst. Tack, tack, tack!

Stickning då? "Juno" växer vidare. Med de begränsade ljusförhållandena är sättet att presentera "Juno" på ganska begränsat och att bara visa upp ett stycke stickat som blivit lite längre är inte så roligt. Därför får det vänta. Istället visar jag mobilbilder av lite sämre kvalitet på Svärpojkvännens mössa och halsduk. Detaljer finns att hitta på "Flickr" som vanligt.

Daughter's Boyfriend's hat and scarf. Details at my "Flickr".

Februarisockorna i Sockklubben hoppar jag över. De har jag redan stickat en gång. De blev jättefina men var inte så roliga att sticka. ´(Fast jag gillar mönstret så mycket att jag använt det till två mössor. Den ena finns här, den andra är "obildad" än så länge.) Är däremot väldigt sugen på ett nytt par strumpor men jag försöker behärska mig med tanke på de andra tio paren som komma skall och så får jag träla vidare med "Juno" så länge. Den vill jag bli klar med så fort som möjligt så att jag kan återgå till "Durrow" och kanske även börja på något annat jag kikat på.

Socks with false braids (pattern only in swedish),
February sock in the Sock Club, knitted for Eldest Sister last summer.

"När gjorde du senast något roligt för dig själv?", sa Mannen och tycker att jag ska åka till Syfestivalen i Sollentuna. Det kommer jag fortfarande inte ihåg även om jag funderat några timmar. Och vid tanken på att åka ensam till Stockholm och bo där flera nätter... för att uttrycka det milt - pulsen går i topp.

Så hemskt längesen är det ändå inte sedan jag inte kunde åka ensam ens till stora shoppingcentrat i väst. Okej, det är fler år sen men Stockholm är så mycket större och så mycket längre bort och .... .... ....

Samtidigt vet jag att enda sättet att komma förbi den här rädslan är att ta mig igenom den och faktiskt gick jag in på nätet och kollade rum och tågtider och var nästan helt färdig att boka bådadera när det blev lite för svårt att andas.

"Det blir ju så dyrt också", piper den där ynkliga inuti. "Så mycket garn jag skulle kunna köpa". Jo, visst, som om det skulle vara den egentliga anledningen. Och som mannen återigen sa när jag påpekade det, "När gjorde du senast något roligt för dig själv?".

"Juno" grows slowly.

"Juno" växer sakta. Vet inte hur många gånger jag har fått backa och sticka om i den mer mönstrade delen. Har otroligt svårt att hålla koncentrationen uppe just nu och allting tar mycket längre tid. Eftersom jag har tidspress på denna räknade jag igår efter hur mycket jag måste sticka per dag för att hålla schemat. Resultatet blev 5,5 cm. Och då har jag inte beaktat att "mönsterdelen" tar mycket längre tid. Det känns lite i mesta laget men det är alldeles för tidigt att ge upp.

Jag har upptäckt att jag har en tendens att falla för modeller som tyvärr är ganska tråkiga att sticka. Så även "Juno". Därför är det en större glädje när jag får skifta till något som får funka som morot. Som "Dragspelsbaskern" till exempel.

"Accordion beret"

Hade stickat ungefär hälften när jag upptäckte att den blev väl liten. Kollade masktätheten och såg att den låg i underkant. Gjorde provlappar - igen - och jämförde mellan 3 mm och 3,5 mm. Masktätheten blev bättre med 3,5 men jag gillade resultatet bättre med 3 mm så då började jag om med 10 maskor extra istället. Det verkar inte ha räckt för mössan ser inte så baskeraktig ut på mig. Som tur är finns mindre huvud i närheten och denna är så rolig att sticka att jag gärna gör om det igen. Då ska jag också försöka få till ökningar och minskningar lite snyggare.

Yesterday I forgot to tell my Monkey's are not only the first project in the sock club it is also no 1/12 in "12 projekter 2008". Two flies in one catch!

Igår glömde jag berätta att mina "Monkeys" inte bara är första projektet i sockklubben utan även nr 1/12 av "12 projekter 2008". Två flugor i en smäll!

Sen har jag ju även joinat "Pulsklubben" hos "StickaMera". Och "ABC-leken" hos "Stickeri Stickera Stickeralla". Mycket blir det men kul! När jag bara känner att jag har laddat ska jag försöka lägga in respektive knappar här till höger. Om man är mentalt underbegåvad vad gäller datorer krävs en viss tid av mental förberedelse.

Till sist måste jag berätta att snödropparna står och niger i vår söder-rabatt. Med dem och det fina, kvardröjande ljuset här i eftermiddags har jag fått riktigt vårkänning idag!

Finished "Monkey's" for Daughter. First pair socks in "StickaMeras" sock club.

Pattern: Cookie A, Knitty.com
Yarn: Opal UNI, shade 1412, 60 g for a European size 37
Needles: 2,5 mm dpns
Started: 2008-01-06
Finished: 2008-01-14

The second picture is more true about the colour.

A fun knit, quite easy too but for the moment I'm obviously inable to learn the easiest stitch combination so I had to watch pattern all the time. It might even be more "Monkey's" one day.

Färdiga "Monkeys" till Dottern. Första paret strumpor i "StickaMeras" sockklubb.

Mönster: Cookie A, Knitty.com
Yarn: Opal UNI, syren - färg 1412, 60 g till en storlek 37
Stickor: 2,5 strump-
Påbörjat: 2008-01-06
Färdigt: 2008-01-14

Den andra bilden är mer rättvisande om färgen.

Strumporna var kul att sticka, ganska lätta också men för närvarande är jag visst oförmögen att memorera ens den lättaste kombination maskor så jag har suttit och kollat mönstret hela tiden men det är fullt möjligt att det blir fler par med tiden

Picture by Kimberly Petersen, borrowed from Knitty.com
Bild av Kimberly Petersen, lånad från Knitty.com

On the needles right now "Juno Regina". Yarn "Teetee Elegant", 70% comd wool - 30% tussah silk, in a dark lilac shade. Again. But this time not for me nor Dear Mother.

This yarn is the thinnest one I have ever knitted, 500 m/50 g (547 yd's/1,76 oz), and still on 3 mm needles it takes like for ever for a few centimeters. I do have a deadline in about five weeks from now. It is absolutely possible I have to buy a present instead.

"Durrow" is on hold. I consider whether to frog or not. Yes, seriously, I do. Son grows in a furious speed and I'm starting to have second thoughts about the chosen size.

"Monkey's" are done. Picture will be posted as soon as natural light is more sufficient.

På stickorna just nu finns "Juno Regina". Garn "Teetee Elegant", 70% kamgarn - 30% tussasilke, i en mörk lila nyans. Igen. Men denna gången är det varken till mig eller Kära Modern.

Det här garnet är det tunnaste jag någonsin stickat med, 500 m/50 g, och fast jag använder 3 mm stickor tar det en evighet för bara några få centimeter. Jag har en deadline om ungefär fem veckor från nu. Det är fullt möjligt att jag får köpa en present i stället.

"Durrow" får en paus. Jag överväger om jag ska repa upp eller inte. Jo, seriöst, det gör jag. Sonen växer i ett galet tempo och jag börjar känna tvivel angående storleken jag valt.

"Monkey-sarna" är färdiga. Bild kommer så fort det naturliga ljuset är tillräckligt.

Dottern kom hem med ett nytt ord i sitt förråd. Ett väldigt praktiskt ord som man säkert kan ha nytta av vid många olika tillfällen. Kanske att använda som variation till de vanliga svordomarna som redan sitter inkarvade i ryggmärgen. Jag menar, varför vara som alla andra? Ordet?

Hyperneurokustiskadiafragmakontravibrationer *

Fast kanske inte ändå, det är nog inte tillräckligt klatschigt...

*Med reservationer för stavningen.

Monkey's progress. One pattern repeat to go on second sock. To be continued right after this posting.

Monkeys framsteg. En mönsterrepetition kvar på andra strumpan. Fortsättning följer direkt efter detta inlägg.

Blir man förlåten för små elakheter om man gör offentlig avbön? Fast då förutsätter det kanske att man ångrar sig och det gör jag egentligen inte.

Jag är så saligt trött på att i tid och otid bli påhoppad av försäljare på ställen där man borde vara "fredad". Till exempel i entrén hos Ica-butiken. Eller på deras parkering. Eller på de "allmänna" ytorna i det stora köpcentrat. Det är precis av samma anledning som jag registrerade telefonen hos Nix. Min tid är min och då är det inte okej för vem som helst att göra intrång i min sfär när jag inte har bett om det, inte ens visat minsta intresse. Allra värst är det när ens vänliga "nej, tack" till på köpet blir ifrågasatt. Ofta kan det i och för sig bero på att den repliken kommer per automatik redan när jag ser att försäljaren öppnar munnen. Men ändå.

Idag var det alltså dags igen. I det stora köpcentrat dit jag tagit mig tillsammans med sonen. (Begriper det inte - han bara växer och växer!) Där går vi glada i hågen på väg mot sportaffären när en yngre man plötsligt står framför mig. När jag såg att han drog efter andan så utan att tänka efter mumlade jag något med tungan i gommen och tecknade lite med handen mot ena örat. Tyckte själv att det lät som en väldigt trovärdig imitation av en hörselskadad och mannen drog sig snabbt undan. Hade jag vetat att det kunde vara så lätt skulle jag börjat med detta för länge sen.

Detta föder givetvis en annan fråga. Hur mogen ska man vara vid 43?

This is the colour my Monkey's will get, Opal "Syringa", no 1412. Picture is as blurred as my head feels but colour's right.


Det här är färgen mina Monkey's kommer få, Opal "Syren", nr 1412. Bilden är lika suddig som jag känner mig men färgen stämmer.

Nu när jag inte orkar sticka så läser jag. Har återuppväckt bekantskapen, det var några år sen sist, men böckerna är klart läsvärda en gång till. Från början var det gott att som omväxling ligga nerbäddad under tjockt duntäcke och läsa och slumra om vartannat (måste blogga lite för att undvika liggsår) men nu börjar jag tröttna. Särskilt på hostan. Mannen försöker övertala mig att dricka te med honung i men det är ju så äckligt med honung. Blir med det som när jag försöker äta nyponsoppa, det "kryllar" sig i nacken!

Ska sticka en sjal som ska ges bort som present. Har börjat fundera på vilket mönster jag ska välja, känns som om en stola kunde passa. Alla förslag mottages med tacksamhet, stola eller ej.

I'm going to knit a shawl for a birthday girl, well woman is maybe more appropriate to call her. Don't know what pattern to choose but it feels like a stola would fit the recipient best. Thankfull for all suggestions, stola or not. Btw, this is how Daughter's "Flower Basket Shawl" looks like in blocked condition.

Förresten, så här ser Dotterns "Flower Basket Shawl" ut blockad. Hon blev jätteglad när hon förstod att det var till henne och inte till någon annan som jag stickat den.

It doesn't matter what I try to tell myself, I am sick! Didn't think it was possible but my nose runs even more, I am coughing til I throw up (sorry) and my throat hurts as hell. Dear Husband has been to the farmacy for some medicine. Hope it helps right away.

Not much knitting in other words, seems like I cough even more due to yarn dust. The back of Durrow is about 38 cm (approx 15 in) now and it seems like I have messed up swatching big time. Think I have to block it with violence trying to get right measures. I also consider wether I should insert pieces between back and front to make it bigger. Frogging is not what I want at this moment.

KnitMore's sock club has started. First sock out is "Monkey". I intend to use one of the Opal's I got from Husband for christmas but for the moment I think I have to postpone the cast on for a few days.

Meet Felix the Cat. A fine gentleman from France. He moved to Sweden together with his family some years ago.

Even if his french mistress has learnt swedish Felix has not and when the girls went to France for the holidays my family and I was cat sitters and all conversation with Felix had to be in french. It was very limited!

Fortunately sweet talk works in any language and first time he purred I knew he had adopted our family.

Möt Katten Felix. En fin gentleman från Frankrike. Han flyttade till Sverige tilsammans med sin familj för några år sedan.

Även om hans franska matte har lärt sig svenska har inte Felix gjort det så när flickorna åkte till Frankrike för att fira jul var familjen och jag kattvakter och all konversation med Felix fick föras på franska. Den var väldigt begränsad!

Som tur är funkar gullegull-prat på vilket språk som helst och när han spann för första gången förstod jag att han adopterat vår familj.

Det kvittar vad jag försöker intala mig själv, jag är sjuk! Trodde inte det var möjligt för näsan att rinna mer, jag hostar tills jag kräks (förlåt) och halsen gör inihelsikes ont. Käre Mannen har varit på apoteket och köpt medicin, hoppas att den gör snar verkan.

Inte mycket stickning blir det eftersom jag t o m hostar ännu mer på grund av garndamm. Bakstycket på Durrow har blivit ungefär 38 cm och det verkar som provlappen sket sig rejält. Tror det måste till våldsblockning för att få de rätta måtten. Jag överväger också om jag ska infoga "kilar" mellan fram- och bakstyckena för att göra tröjan lite större. Att repa upp är för närvarande inget alternativ.

StickaMeras sockklubb har startat. Första sockan ut är "Monkey". Jag ska använda ett av Opalnystanen som jag fick i julklapp av Mannen men starten får nog skjutas upp några dagar