Blåsippa - Liverleaf, "Hepatica nobilis Schreb."

Det är tredje året som hon växer i min trädgård, presenten från svärmor.

For the third year she is growing in my garden, the present from my mother in law.

Jag kan se henne inifrån köksfönstret...

I can se her from inside my kitchen window...

...men bäst ändå är att få titta riktigt nära.

...but best of all is to watch her real close.

Jaha, så var den drömmen över. Fick besked från högskolan i Långtbortistan igår. "Tack för ansökan.... " blablabla. Förvånansvärt nog blev jag faktiskt lite ledsen. Vad jag skulle gjort om jag kommit in vet jag inte, eftersom jag bor i ena änden av landet och skolan finns i den andra, men det är alltid lättare när man själv är den som säger nej tack. Och för en stund kände jag mig riktigt oduglig och fullständigt obegåvad.

Well, now that dream is over. Received a letter from the university in far-far-a-way-town yesterday. "Thanks for your application..." blablabla. Surprisingly I felt a bit sad. What to do if I did got in (?) I don't know, because I live in one end of the country and the school is in the other, but it is always more easy to be the one that says no thank you. And for a little while I felt really useless and completely in lack of talent.

Känslan varade en stor del av natten också och jag vaknade vid flera tillfällen och funderade över vad jag nu ska hitta på. Visst väntar jag besked från en skola till men i ärlighetens namn har jag nog känt att ansökan dit bara varit för "skojs skull". Klart att det finns ett visst hopp i det ändå, det gör det väl alltid när man söker, men samtidigt är jag realist. Hur bra jag än skulle kunna vara som konstnär så är jag ändå 42 år. Och vid denna aktningsvärda ålder är det tydligen ännu svårare att komma in någonstans, på vissa skolor är det värre än på andra.

That feeling lasted most of the night and I woke up severeal times thinking about what to do now. Sure, I'm expecting notice from another university but, to be honest, I've never felt that application was as serious as this first one. Of course there is always a bit of hope in one application but still, I'm kind of a realist too. It doesen't matter how good of an artist I might be, I'm still 42 years old. And in this age worthy to respect it is even harder to be accepted in some art schools than others.

För att då återgå till natten. Som sagt, jag vaknade flera gånger och tankarna malde. Men när jag slutligen somnade ordentligt befann jag mig i en av de värsta mardrömmarna jag haft och plötsligt hamnar allt i sitt rätta perspektiv och det känns det inte så viktigt mer med någon skola.

Back to the night then. As I said, I woke up several times thinking. But when I finally fall asleep I ended up in one of the worst nightmares I've ever had and suddenly everything is back in there real perspectives and it doesn't feel that important with universitys any more.

Men jag tycker fortfarande att jag gjort en skitfin ansökan. Bara synd att jag är för begåvad för institutioner *sa hon med ett leende och blinkade med det högra*. Tur att det finns drömmar kvar.

But I still think I've made a hell of an application. Just too shame that I am too talented for those institutes *she said with a smile twinkling the right*. Fortunatelly there is lots of dreams to go.

Två turer till Malmö samma dag är väl egentligen en för mycket. Kanske. Eventuellt. Men ibland alldeles precis nödvändigt. I förmiddags per tåg för att kolla Spegeln där klassen ska ha en "teaser"-utställning inför den "riktiga" avslutningsutställningen (klicka på "Utställningar" för att se lite av lokalen på biografen). Defintivt datum kommer för denna utställningen också.

Nästa tur kvällstid med bil. Kvart i sju beslutade vi oss (mannen och jag) hastigt och lustigt för att vi skulle hinna ner och se lite av den performance som skulle äga rum på Inkonst mellan 19 och 21. Och eftersom mannen kör som en sydeuropeisk biltjuv hann vi se så pass mycket att vi kände oss nöjda båda två. Träffade rara människor ganska direkt vi kom innanför dörren så det blev mera gott för själen än "bara" upplevd konst.

I morgon ska jag på begravning och det är inte alls nåt kul. Min favoritmorbror dog för två veckor sen. Han och hans fru har en stor del av de bra minnen jag har från min uppväxt. Musik, sång, värme och kärlek kommer alltid vara förknippat med deras namn. Nu finns bara hon kvar och jag vet att det är så det är, livet, men det känns ändå ganska sorgligt.

Please forgive me, I'm to tired to translate into limping English. But I haven't written anything about knitting or crocheting...

Så är jag tillbaks vid virknigen. Har fått sprickor på pekfingret av stickningen men det får gå ändå, virknålen är ganska trubbig. Fortsätter med mina "remsor", ca 12 x 110 cm, fast ändamålet har skiftat. Har monterat ihop alla färdiga remsor till en ca 9 - 10 m lång remsa och jag fortsätter virka på den. Det är alltså ett projekt som jag bara jobbar på hemma. Ska använda remsorna till en installation i vår (3:ornas: kolla under "elever" och klicka på "K3") avslutningsutställning. Att tre år kan gå så fort. Prel vernissage den 14 maj. Lokal? Återkommer till det. Snart hoppas jag.

Inga bilder idag heller. Kanske i morgon...

I'm back to my crocheting. Got chaps (right word?) on my index finger because of to much knitting (nooo, can't be that, can it?) but I'll cope. Continuing with my "strips", they messure about 12 cm x 110 cm and I have assembled them to a 9 - 10 m long strip and keep on crocheting. So it's a project I only work with at home. I intend to use it in a installtion at our ("senior students": check "elever" = students and klick on "K3") final exhibit . Can hardly belive three years already are gone. Prelimanary opening May 14. Where? Get back to you, real soon I hope.

No pictures today either. Maybe tomorrow...

Min syster ska åka till Dublin några dagar. Några bra garnaffärer där? Och vad ska man i så fall köpa? Hmmm, glömde att min garnbudget är slut... men om jag hade haft kvar något av den...?

My sister is going to Dublin for a few days. Any good yarnstores there? And what to buy then? Hmmm, forgot about my non-existing yarn budget.... but if I had one...?

Man kan visst sticka när man sitter bakom ratten! Det går hur bra som helst. Det enda du ska tänka på är att inte ha för avancerat mönster.

Of course you can knit behind the steering wheel! It's a piece of cake. The only thing to think about is not to chose a complicated pattern.

Mitt begär efter att sticka strumpor har växt till oresonlig storlek men sockgarnet är slut. Pengarna också. Börsen blev bara magrare och magrare efter varje garninköp tills den slutligen var helt utarmad men den slutliga knäcken kom inte förrän jag betalt mina sockböcker (denna och denna). Och nu sitter jag här utan garn. Näää, nöden har ingen lag, det får bli akrylgarn. Hjälp, jag är desperat!

My craving for knitting socks has grown into a unreasonable size but I'm out of sockyarn. Money too. My purse became thinner and thinner after every visit in yarnstores. It was impoverished but the final brakedown happened when I had payed my sock-books (this and this). And here I am with no yarns. There is nothing else to do, I have to use the one's in synthetic fibres. Help, I'm desperate!

Åh, javisst, stickning bakom ratten - glöm inte att bilen ska vara parkerad! Trevlig påsk!

Oh, yes, knitting behind the steering wheel - don't forget, the car must be parked! Happy Easter!

Det är så mycket jag borde göra istället för att sticka. Men med mina senaste förvärv i åtanke vill jag bara bli färdig med sånt som kanske inte är så väldigt utmanande att göra. Visst, jag har inte blivit någon avancerad stickare än men lite mer utmaning än ren rätstickning vill jag nog ha. Annars lär jag mig aldrig mer heller. Den där röda sjalen i två trådar Carisma och en glittertråd froggade jag när den var ganska långt kommen och när jag startade om blev det likväl rätstickning just för att det skulle gå så snabbt som möjligt. Ett snabbt projekt var tvunget eftersom det skulle bli en present till en födelsedag som faktiskt redan har passerat. Varför stressar jag då? Det är ju redan försent! Hmmmm, något att fundera på.

För att komma till saken så har jag stickat på sjalen som en galning idag. Tråkigt har det heller inte varit tack vare Viveka Lärns "En fröjdefull jul" på cd. Kan verkligen rekommendera talböcker till enahanda projekt av diverse slag.

There's so much I ought to do instead of knitting. But thinking of my latest acquisitions (you can't tell I'm using a phrase-book, can you?) I just want to finish my wip:s and that's why I've knitted for hours today while listening to a book of swedish author Viveca Lärn. And suddenly boring garter stitch isn't that boring anymore and I'm a bit closer to the end.

För övrigt fortsätter jag att sticka på en väska med flätor. Mönstret hittade jag någonstans på nätet men givetvis minns jag inte precis var just nu. Jag använder annat garn, annan stickstorlek och så blir väskan lite högre/djupare/större (vad säger man om väskstorlek när det inte gäller bredden). För att hålla ihop maskorna i skiftet mellan räta och aviga maskor får jag hålla rätt hårt vilket får till följd att jag får gruvligt ont i händerna. Trots det har jag bestämt att jag ska sticka minst två flätningsomgångar per dag för att bli klar ganska snart. Så här långt hade jag kommit igår.

I'm also working on a bag. Found the pattern some where on the Internet but I don't remember where right now. Or maybe it's because when surfing around you go from one blog to another and get "lost" once in a while. I'm using another yarn, another needle size and make the bag a bit bigger. This is how far it was yesterday.

I morgon börjar påsklovet. Mycket att göra men kanske, kanske blir det lite mer tid ihop med stickningen.

Tomorrow the easter holidays begins. Lots to do but maybe, just maybe, there will be some more time for me knitting.

Någonsin hört talas om Klippans Yllefabrik? De tillverkar riktigt fina saker som filtar, plädar, bordslinne, tyg, garn osv, osv. Jag har alltid känt till deras fabriksförsäljning, bara 15 km hemifrån, men jag har aldrig varit där men så igår fick jag ett ryck och åkte äntligen dit. När jag stigit in genom denna röda dörren hamnade jag i ett litet paradis.

Ever heard about Klippans Yllefabrik (Klippan Wool Factory)? They produce the finest things like blankets, plaids, table linen, fabrics, yarn et cetera, et cetera. I always known about it, only 15 km from my home, but I’ve never been there but yesterday I finally made a visit. Entering this red door I ended up in “little paradise”.

De har givetvis försäljning av första sortering också, med årets färger och mönster, men på andra våningen har de sin utförsäljning. Där kan man hitta allt möjligt fint och det gjorde jag. Måste förstås tillägga att jag endast var inriktad på garn men väldigt mycket annat hade gärna fått lov att följa med hem. Och jag gjorde fynd! Redo för lite ohyfsat skryt? (Förlåt men jag kan bara inte låta bli.) Jag köpte en hel kasse full med garn. 15 härvor, 100 g, två-trådig 100% ull för bara 228:--. Jag skulle kunnat stanna i en evighet men sonen var inte särskilt road sen han väl valt ut en färg han vill att jag ska sticka en mössa till honom i. (Mamma var inte riktigt överens men ibland gör man det enkelt för sig och köper sig lite extra tid - fy på mig!)

Of course they sell things with patterns and colors of the season to but on the first floor they have the outgoing stuff. And I must say I made a real bargain. Ready for some serious ill-mannered bragging? (I’m sorry but I can’t help myself.) I got this plastic bag filled with 15 skeins, 100 g, 2 ply 100% wool for only SEK 228:--, it’s about $ 29. I could stay forever but my son wasn’t that amused and after picking out a color for me to knit him a hat of he lost interest.

Den här färgen blev jag förälskad i. Tänkte genast på havet när jag såg den. Vad det ska bli vet jag ännu inte.

I so fell in love with this color. Thought of the ocean when I saw it but what to do of it I don't know yet.

Det här garnet ska nog få bli till en sjal för svala sommarkvällar. Med dubbla trådar ska färgen fördrivas från mörkaste gröna till ljusaste.
These darlings might end up in a
shawl for cool summer nights.



Mössa till sonen.
Hat for my son.







Filtad väska?
Felted bag?





Så mycket att göra, så lite tid. Kanske klarar jag mig med lite mindre sömn?

So much to do, so little time. Maybe I could do with a little less sleep?

Vår! - Spring-time!

I ett försök att skrämma vintern på flykt en gång för alla började jag sticka en halsduk till mig själv. Den blev färdig första april. *Hahahaha HA* Bara vänta, ni kommer att förstå....

Sick of snow I made a try to chase the winter away by knitting myself a scarf. I finished it april the first. *Hahahaha HA* Just wait, you'll understand....

Så här ser den ut hopvikt.
Folded it looks like this.

205 x 22 cm oblockad / unblocked

I'm quite happy about the look of it, the colors are great, but I dont really like the quality of the yarn... it's to much synthetic fibres in it.
Remember, this is my spring scarf! Detta är alltså min "vår-halsduk"!

Så här såg det ut när jag vaknade i morse. Alla förstår "den galna kvinnans" skratt...?
And this is how it looked like when I woke up this morning. Understanding "the crazy womans" laughter now...?


Minns ni denna lilla skönheten?
Remember this little beauty?









Någonstans här under ska hon finnas.
She is still here, somewhere...
--------------------------------------------------------------------------------------------

Hann inte skotta i morse (T är i Stockholm) men när jag kom hem från skolan igen var all snö borta. Sol, sol, sol...

Didn't have the time to shovel this morning (and my husband T is in Stockholm) but when I got home from school again all the snow was gone. Thanks Sunnie!

Första gången någonsin som jag blockat något som jag stickat. I varje fall så här. Många nålar blev det och fingertopparna är en aning ömma men vad gör det när man får titta på sitt egenhändigt färdigställda verk. Och faktiskt gör det stor skillnad så fler gånger blir det.

Never before I've blocked anything that I've knitted. Lots of pins and my fingertips are a bit sore but it doesn't matter looking at my master piece. And it really makes a difference.



Storlek 160 x 48 cm
ca 150 g Garnstudios Alpacka
stickor 3,5 mm